Sökresultat

I månadsbrevet informerar vi om vad som är aktuellt i Ertes verksamhet, samt om Ertes kommande evenemang och utbildningar. Se mig, hör mig - en guide för att möta unga på biblioteket Erte har tillsammans med Finlands biblioteksförenings arbetsgrupp för unga sammanfattat en guide med tips på hur bibliotekspersonal får till bra möten med unga på biblioteket. Målet med guiden är att uppmuntra alla som jobbar på bibliotek, ge dem verktyg och tips till bemötandet av unga kunder. Guiden har publicerats i pappersformat på finska och svenska, och den har skickats ut under vecka 10 till alla bibliotek i Finland. Guiden publiceras även i tillgängligt format på Seinäjokis specialuppdrag Ertes hemsidor. Feedback på guiden tas gärna emot på Seinäjokis Erte: erte.kirjasto@seinajoki.fi. Guiden är skriven av Mervi Heikkilä och Finlands biblioteksförenings arbetsgrupp: Merja Kauppinen, Jaana Jauhiainen, Sari Seitajärvi, Laura Liikavainio, Suvi Sario, Heidi Tuikka, Irina Cherbukova och Marisa Sarapuu. Skribenterna hoppas att “Se mig, hör mig”-guiden hittar fram till bibliotekspersonalen och att den väcker diskussion på biblioteken. Kom med på Ertes distanstips: Hälsningar från Sverige! Vi ordnar distanstips digitalt på svenska onsdag 27.3 kl 9.30-10.30. Anmälan öppen. Erte har varit på besök till Stockholm och berättar om idéer vi kan hämta därifrån till våra bibliotek. Dagens gäst är Linda Åkerlund, tvåspråkig bibliotekarie på Finlandsinstitutets bibliotek i Stockholm. Välkommen med eller beställ inspelningen! Alla som anmäler sig får en länk till inspelningen som kan ses i 12 dagar. Flera tillfällen under våren med Ertes distanstips 26.3. Erten etävinkit: Monikieliset terveiset Ruotsista (på finska) 16.4. Erten etävinkit: Mysteerijuna, Kirsi Kunnas 100 juhlavuosi ja lukukampanjat (på finska) 24.4 Ertes distanstips: Mysterietåget och läskampanjerna. Romanen Kuinka saavutetaan zanshin vinner lättlästpriset Klara - ett pris för lättläst barn och ungdomslitteratur som delas ut för första gången I år vinner Päivi Lukkarila lättlästpriset Klara för sin bok Kuinka saavutetaan zanshin (Nokkahiiri-kustannus 2023). Klarapriset delas ut för första gången till en förtjänstfull lättläst barn- och ungdomsbok. Boken Kuinka saavutetaan zanshin behandlar mobbning, tonårsliv och faderlöshet ur en ung människas perspektiv på ett fräscht och humoristiskt sätt. Boken är illustrerad av Oona Liukkonen. Fem verk var nominerade för priset och juryn består av representanter från de riksomfattande expertnätverken Lanu-neuvosto och BU-gruppen: Meri Markus (ordförande), Päivi Joentausta, Viivi Kilpeläinen, Mari Karvonen, Heidi Jägerskiöld och experten på lättläst litteratur Riikka Törnroos. Läsarnas favorit blev Marja-Leena Tiainens bok Gangsterin poika (Avain 2023) som illustrerats av Anne Muhonen. Klarapriset delades ut på Bibliotekets dag 19.3 på Borgå stadsbibliotek. Seinäjoki stadsbiblioteks riksomfattande specialuppdrag Erte, som främjar barn och ungas läsande och läskunnighet, vill genom Klarapriset lyfta en förtjänsfull lättläst bok för barn och ungdomar skriven på finska eller svenska. Genom priset vill man också påminna att behovet av lättlästa böcker är växande. Prissumman för Klarapriset är 1000 euro. Nytt blogginlägg! Barns och ungas läsande i Finlands grannländer Hur ser utvecklingen av barns och ungdomars läsförmåga, lästrender och de allmänna bibliotekens påverkan på läsning ut? Vi ställde dessa frågor i grannländerna Norge, Sverige, Danmark och Estland. Artikeln är gjord i samarbete mellan Erte och Regionförvaltningsverket. Läs artikeln i vår blogg! Tarinasaalis 2023 Bibliotekspersonal från hela landet har tillsammans för andra året i rad producerat ett bokpratspaket som heter Tarinasaalis. Bokpratarna har valt ut tips och favoriter från senaste årets bokskörd. Tarinasaalis kan ses på Bibliotekskanalen.

I månadsbrevet informerar vi om vad som är aktuellt i Ertes verksamhet, samt om Ertes kommande evenemang och utbildningar. Ertes distanstips 24.4 kl 10-11: Mysterietåget och läskampanjerna Nicolina Zilliacus-Korsström presenterar Mysterietåget, ett rymningsspel från YLE. Lena Sågfors presenterar Ertes sommarläskampanjer som biblioteken fritt får använda. Bekanta dig med programmet och anmäl dig eller beställ länken till inspelningen på Ertes hemsida. Erte och FSBF ordnar nätverksträff i Mariehamn Erte och Finlands svenska biblioteksförening ordnar en nätverksträff för Shared Reading-läsledare under biblioteksdagarna i Mariehamn 15-17.5.2024. Läsledarna får träffas och dela med sig av erfarenheter av verksamheten. Erte och FSBF ordnar också prova på-tillfällen för alla intresserade av Shared Reading under biblioteksdagarna. Många har anmält sitt intresse för detta, vilket vi är glada för. Nytt blogginlägg: Skolsamarbete på Tallinns stadsbibliotek Elina Hokkanen arbetar som bibliotekarie på Seinäjoki stadsbibliotek. I januari-februari var hon på ett internationellt utbyte till Tallinns centralbibliotek. Hur jobbar man läsfrämjande i Tallinn i samarbete med skolorna? Läs mer på bloggen! Programmet för Lukulystit 15.5.2024 är publicerat! Lukulystit ordnas (på finska) 15.4.2024 och Biblioteksakanalen strömmar programmet. Temat för dagen är barn och ungas röst - om delaktighet i barn- och ungdomsbibliotekstjänster. Man behöver inte anmäla sig på förhand och alla presentationer sparas och textas på Bibliotekskanalen och kan ses senare. Läs mer om programmet på hemsidan. Sommaren 2024 - bibliotekens läskampanjer för familjer, barn och unga Erte har som tidigare år producerat riksomfattande läskampanjer som biblioteken fritt kan använda. I Läsgänget och läskojan-kampanjen får både barn och vuxna dela med sig av boktips. De bekanta figurerna från Läsgänget har byggt en koja, men de behöver tips på vad de ska läsa där inne. Kampanjen finns tillgänglig på åtta språk: svenska, finska, engelska, estniska, ryska, arabiska, ukrainska och nordsamiska. Det finns två mallar för boktipsen: en till böcker för vuxna och en för barnböcker. Boktipslapparna finns på svenska och finska, men i materialpaketet finns också mallar utan text som man kan använda för alla språk och åldrar. Boktipslapparna kan sedan hängas upp och synliggöras för alla kunder i biblioteket. Biblioteken kan belöna boktipsarna med en läskoja man kan pyssla. Biblioteken kan själva skriva ut läskojorna eller trycka dem. Till materialpaketet hör även målarbilder med Läsgänget. Dessa kan biblioteken använda som det passar dem bäst. Läs mer om kampanjen och materialet på kampanjens hemsida. Biblioteken utmanar ungdomarna i sommar i en Biblioteksutmaning. Under sommaren utförs minst tre utmaningar från listan. Utmaningsblanketten lämnas in till biblioteket och man kan vinna biobiljetter till valfri biograf åt sig själv och en kompis. Biblioteksutmaningen finns tillgänglig på svenska och finska. Utmaningens material och instruktioner finns på kampanjens hemsida. Materialet från båda kampanjerna får av biblioteken användas fritt och anpassas så att det passar det egna biblioteket. En del material finns också tillgängligt som redigerbara bottnar i Canva. Har du frågor kring kampanjerna? Ta kontakt med oss på erte.kirjasto@seinajoki.fi Vill du synliggöra lättlästpriset Klara på ditt bibliotek? Lättlästpriset Klara delades ut för första gången i mars 2024. Vinnaren valdes bland fem nominerade böcker av en jury bestående av representanter från expertråden lanu-neuvosto och BU-gruppen. Vinnaren är Päivi Lukkarila med sin bok Kuinka saavutetaan zanshin (Nokkahiiri-kustannus, 2023). Priset Läsarnas favorit vann Marja-Leena Tiainen för hennes bok Gangsterin poika (Avain, 2023). Det finns en plansch som fritt kan laddas ner ifall man vill synliggöra de nominerade böckerna på biblioteket. Du kan ladda ner planschen här. Aktuellt från BU-gruppen BU-gruppen är ett nationellt expertråd som består av medlemmar från de allmänna biblioteken i Svenskfinland. Dess huvudfokus ligger på frågor som gäller barn och ungas läsning och läskunnighet. Rådets ordförande och sekreterare kommer från specialuppdraget Erte vid Seinäjoki stadsbibliotek. Här kan du läsa protokoll från BU-gruppens möten. Höstens fortbildningsdatum Boka in i din kalender! Alla höstens evenemang är webbinnarier. 3.9 Erten etävinkit: Vinkkejä pop-up kirjastoon 11.9 Ertes distanstips (på svenska) 1.10 Erten etävinkit: Neuvolayhteistyö 2.10 Ertes distanstips (på svenska) 13.11 Lukulystit. Teema: Monikielisyys ja -kulttuurisuus 14.11 Läsfest (på svenska) 10.12 Erten etävinkit: Kirjasto ja toinen aste Närmare program och länk till anmälan publiceras ungefär en månad innan fortbildningen äger rum. Vi förbehåller oss rätten till förändringar i programmet.

Hur ser utvecklingen av barns och ungdomars läsförmåga, lästrender och de allmänna bibliotekens påverkan på läsning ut? Vi ställde dessa frågor i grannländerna Norge, Sverige, Danmark och Estland. Denna artikel har gjorts i samarbete mellan Seinäjoki stadsbiblioteks specialuppdrag gällande bibliotekstjänster som främjar barn och ungas läsande och läskunnighet och Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finlands överinspektör för biblioteksväsendet Anu Ojaranta. Artikeln är baserad på materialet som samlats in tillsammans och skriven av Mervi Heikkilä. På hösten 2023, innan PISA-resultaten offentliggjordes, skickade vi ut en enkät till aktörer inom läskunnighet gällande barn och ungas läsande till Sverige, Norge, Danmark och Estland. I den här artikeln presenterar vi svaren om läskunnighetens utveckling, lästrender och bibliotekens inverkan på barns och ungdomars läsning. Det bör noteras att det bara fanns en respondent från varje land och att olika länder inte nödvändigtvis genomför samma läsundersökning eller deltar i samma internationella undersökningar. Svaren är därför inte helt jämförbara. En kortfattad PISA-översikt Publiceringen den 5 december 2023 av resultaten från den internationella PISA-undersökningen, som mäter 15-åringars färdigheter, har återigen väckt en bred offentlig debatt om läget för läskunnigheten i Finland. Även om våra resultat fortfarande ligger över genomsnittet för de 34 OECD-länderna, var nedgången jämfört med 2018 dramatisk: den genomsnittliga poängen i läsfärdighet hade sjunkit med 30 poäng. Våra grannländer upplevde också en nedgång, men inte lika brant som i Finland. Sverige och Danmark ligger nu mer eller mindre på samma nivå som Finland, medan Norge ligger sämre till. Estland, å andra sidan, glänser fortfarande i jämförelsen och rankas sexa bland OECD-länderna, men Estlands PISA-resultat sjönk också jämfört med 2018. Tabell från PISA 2022 som jämför genomsnittsresultat i läsförståelse 2015, 2018 och 2022 De som svarade på vår enkät Vi skickade vår enkät till aktörer inom läskunnighet i Sverige, Norge, Danmark och Estland. I Sverige besvarades enkäten av personal från Kulturrådet. Kulturrådet är en statlig myndighet som främjar och stöder ett brett spektrum av kulturella aktiviteter, däribland läsning. Ett program med åtgärder för att främja läsning finns också online. Den danska respondenten var Lisbet Vestergaard, från tankesmedjan Libraries of the Future. Hon är projektledare med ansvar för bland annat undersökningar om barns och ungdomars läsning och medieanvändning samt projekt om fritidsläsning. Den norska respondenten var Bergljot Kaslegard, chef för avdelningen för läsning och litteratur vid det nya huvudbiblioteket Deichman Bjørvik i Oslo. Från Estland besvarades frågorna av Kristi Veeber, som representerar Tallinns huvudbibliotek och bibliotekariernas förening. Hon leder också expertteamet för läsfrämjande på sitt bibliotek. Utvecklingen av barns och ungas läskunnighet de senaste åren Trender i läskunnighet bland unga återspeglas väl i PISA-utvärderingarna, där alla länder utom Estland har sett en nedgång i läskunnighet sedan 2015. Men i den senaste bedömningen för 2022 har Estlands förbättring av läsförmågan också vänt. Sverige lyfter fram några mycket intressanta, aktuella forskningsresultat om läskunnigheten. Den generella trenden är att barn läser mer än unga. De senaste rapporterna för 2022 visar dock en förändring från den tidigare trenden: antalet barn och ungdomar som läser böcker och tidningar varje dag har ökat i alla åldersgrupper för första gången sedan 2012. Dessutom skedde ingen ytterligare minskning av den dagliga läsningen i någon åldersgrupp. Länkar till aktuella studier från Sverige: Mediebarometern, Ungas ökade läsning, En fördjupad bild av ungas fritid. Danmark och Norge lyfter också fram Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS). Den mäter främst läskunnighetsnivåerna hos fjärdeklassare och de faktorer som är förknippade med läskunnighet i olika länder. Enligt de danska PIRLS-studierna har antalet svaga 10-åriga läsare ökat från 2016 till 2021, och ligger nu på 25% i Danmark. Antalet elever som är starka läsare har också minskat från 20% till 14% under samma period. I Norge är 20% av 10-åringarna svaga läsare. När det gäller läsning på fritiden har norska barn de sämsta resultaten bland jämförelseländerna. Som jämförelse visar Finlands senaste PIRLS-resultat från 2021 att Finland var mer eller mindre i nivå med Sverige när det gäller övergripande resultat (skillnaden på 5 poäng till Finlands fördel är inte statistiskt signifikant), medan Norge och Danmark låg klart under Sverige och Finland när det gäller samma resultat. Den stora könsskillnaden till flickornas fördel, som är karakteristisk för Finland, fanns fortfarande kvar, medan den var något mindre i de andra nordiska länderna. Den ökande klyftan mellan elever var en internationell trend, och detta var också fallet i Finland. Av de finska tioåringarna hade 12% svag läsförmåga och 14% utmärkt läsförmåga. Lästrender I Sverige publicerades en rapport om det aktuella läget för barns och ungdomars läsning 2023. Den visar på ojämlikheter mellan barn och unga när det gäller läsfrämjande och läsning. Kulturrådet anser därför att det är viktigt att få mer information om de barn och unga som inte läser. Likaså ses det som ett mål att öka barns och ungas egna åsikter och delaktighet. Kulturrådets svar hänvisar också till internationella studier som visar att klyftan mellan de svagaste och starkaste läsarna ökar, med starka kopplingar till socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Vanligt förekommande läsfrämjande åtgärder kanske inte alls är anpassade till alla grupper av barn och ungas behov och förutsättningar. I det långa loppet är det de som är i störst behov av läsfrämjande åtgärder som är minst benägna att få dem. Det finns också en ökande klyfta i läskunnighet mellan skolor i Sverige. I Danmark har man också forskat om barns och ungdomars läsvanor. Resultaten visar att barns och ungdomars lust att läsa minskar med åldern. 64% av barnen i årskurs fem tycker om att läsa, men andelen minskar gradvis med varje årskurs tills endast 49% tycker om att läsa i årskurs åtta. I de högre årskurserna uppger ungdomarna att de läser för att lära sig och att läsning för nöjes skull kommer på andra plats. Enligt rapporten Children´s and Young people´s reading (sammandrag på engelska hittas här) ägnar barn och unga ägnar lika stor del av sin fritid åt läsning nu som 2017. Användningen av e-böcker och ljudböcker har ökat markant, men fysiska böcker är fortfarande mer populära. I alla årskurser är den grupp som regelbundet läser fysiska böcker minst dubbelt så stor som den grupp som regelbundet läser e-böcker eller lyssnar på ljudböcker. Ljudböcker tilltalar i högre grad elever som läser fysiska böcker oregelbundet. Humor var den överlägset mest populära genren i alla åldersgrupper. Totalt sett föredrog 52% av målgruppen humor, och dess popularitet har ökat stadigt i alla åldersgrupper sedan 2017. Även bokserier samt fantasy och science fiction fick överlag bra betyg. Pojkar föredrog humor mer än flickor. Flickor föredrar däremot realistiska berättelser om barns och ungdomars liv - där romantik är en viktig del av berättelsen. Detta är särskilt tydligt i de högre årskurserna. Skolbiblioteken används fortfarande, men särskilt bland ungdomar har användningen av skolbiblioteken minskat. Danmark tog också upp frågan om barns och ungdomars ökande konsumtion av digitala medier. Särskilt hög användning av sociala medier visade sig ha ett direkt samband med minskad koncentration och minskad fritidsläsning. I Estland säger Kristi Veeber att landet har en stark kultur av lärande och läsning, som stöds av föräldrar, skolor och samhället. - Men vi ser samma trender som resten av världen: barn och ungdomar tillbringar mer och mer tid framför skärmar etc. I Estland genomförs en tidsanvändningsundersökning som upprepas vart tionde år. Den visar att barn och ungdomar läser mindre varje dag än tidigare och tycker mindre om att läsa (statistik kan hittas här). Bibliotekets inverkan på läsning I Sverige anses det allmänna bibliotekets (som i Sverige kallas folkbibliotekets) läsfrämjande roll vara viktig när det gäller att uppmuntra och stödja läsning. Alla kommuner har ett folkbibliotek och bibliotekslagen prioriterar barn och unga som målgrupp. Folkbiblioteket arbetar ofta i samarbete med andra lokala aktörer. Läsfrämjande program och aktiviteter finns på biblioteken både lokalt och nationellt, till exempel Sommarboken, Läslov, Väck boken, Bokstart, Read hour och Shared reading. Man bör komma ihåg att skolbiblioteken i Sverige är lagstadgade. Trots det täta nätverket av skolor tyder Kulturrådets svar på att även folkbiblioteken ses som en viktig del i läsfrämjandet bland barn i skolåldern. I Estland tror man också att de allmänna biblioteken har en stor inverkan på läsandet. - Utan deras (bibliotekens) ständiga arbete skulle nedgången i läsning vara ännu mer dramatisk", säger Kristi Veeber. Norges Bergljot Kaslegard svarar på frågan utifrån Oslos huvudbiblioteks perspektiv: - På Deichman Bjørvikas vägnar skulle jag vilja säga att vi har en betydande inverkan när det gäller att främja läsning. Vi är det lokala biblioteket i Oslo, men vi är också det största. I Danmark är synen en annan. På frågan om bibliotekets roll för att främja läsning bland barn och ungdomar svarar Lisbet Vestergaard: - Ur min synvinkel alldeles för låg. Efter skolreformen 2014 har de flesta barn längre skoldagar och mindre fritid. Detta påverkar användningen av det allmänna biblioteket under barnens fritid. Enligt Vestergaard fokuserar många allmänna bibliotek nu mer på att samarbeta med skolor, men det finns mycket utrymme för förbättringar. I följande artikel kommer vi att fokusera på vilka metoder, kampanjer och strategiska planer som finns i grannländerna för att främja läsning bland barn och ungdomar. Dessa frågor besvarades av respondenterna: What is your name and organization? What is your relationship to the reading promotion? Are you working with reading promotion yourself or are you for example a researcher? How has children's and young people´s reading skills increased or decreased in your country when considering the last five years? How about how many of the same age category read for fun or names reading as a hobby? What kind of trends can you see in reading in your country? (for example gendered reading, children vs. young people, does familie’s socio-economic position impact reading more than before) What do you think is the impact of public libraries on reading promotion in your country? Källor Intervjuer via e-post 12/2024: Sverige: Kulturrådet Danmark: Lisbet Vestergaard Norge: Bergljot Kaslegard Estland: Kristi Veeber Länkar till de rapporter som citeras av de intervjuade finns i texten. PISA-undersökning (hänvisat 21.12.2023) https://factsmaps.com/pisa-2018-worldwide-ranking-average-score-of-mathematics-science-reading/ https://factsmaps.com/pisa-2022-worldwide-ranking-average-score-of-mathematics-science-and-reading/ https://factsmaps.com/pisa-worldwide-ranking-average-score-of-math-science-reading/ https://okm.fi/-/pisa-2022-osaaminen-heikentynyt-suomessa-ja-lahes-kaikissa-muissa-oecd-maissa PIRLS-studien, rapport från Finland: Kaisa Leino, Marjo Sirén, Kari Nissinen ja Eija Puhakka: Puoli tuntia lukemista : kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS 2021)Koulutuksen tutkimuslaitos, 2023Kan hämtas online: https://jyx.jyu.fi/bitstream/handle/123456789/86985/978-951-39-9620-8_KTL-T_37_jyx.pdf?sequence=1&isAllowed=y

Elina Hokkanen arbetar som bibliotekarie på Seinäjoki stadsbibliotek. I januari-februari var hon på ett internationellt utbyte till Tallinns centralbibliotek. De allmänna bibliotekens verksamheter och mål är långt desamma i Finland och Estland. Tallinns centralbibliotek (stadsbibliotek) har som mål  att främja livslångt lärande, öka människors läslust i alla åldrar samt erbjuda  inspiration och upplevelser. Hur jobbar man då läsfrämjande i Tallinn i samarbete med skolorna? Ettorna till biblioteket! Alla i årskurs ett  i Tallinn är inbjudna till biblioteket. Klasserna besöker vanligtvis det bibliotek som ligger närmast dem. Syftet med biblioteksbesöket är att introducera barnen till bibliotekets tjänster och att ge bibliotekskort åt dem. Sedan 2007 har alla ettor fått en bok som tagits fram speciellt för detta ändamål av biblioteket som gåva under besöket. Bokprat och bibliotekstimmar Bokprat är vanligt i skolsamarbetet i Tallinn. Jag var med på en skola där bokprataren väntades av två ivriga klasser i årskurs två. Temat för bokpratet denna gång var nya estniska barnböcker. Merle Tanilsoo som är specialiserad inom barnbiblioteksabete var glad över barnens entusiasm, och över att barnen kände till många av böckerna på förhand. Biblioteket erbjuder skolorna ett brett utbud av olika "bibliotekstimmar". Förutom de traditionella lässtunderna och undervisning i informationssökning innehåller utbudet lektioner om estniska språket och litteraturen, den kinesiska kalendern, olika musikteman, miljöfrågor och informationskompetens för olika årskurser. Skolornas aktivitet när det gäller att komma till biblioteket eller bjuda in biblioteket att besöka dem varierar stort. Det är till stor del upp till läraren att avgöra hur mycket barnen kan ta del av de program som biblioteket erbjuder. Biblioteket organiserar också utbildning för lärare. Ungdomsbiblioteksarbete i stor skala Kelli Pullisaar, specialist på ungdomsbiblioteksarbete, har arbetat på biblioteket i ungefär ett år och riktar sig till ungdomar i åldrarna 13-26 år. Arbetet fokuseras på skolsamarbete, olika läskampanjer och sociala medier. För högstadie- och gymnasieskolor finns ett brett och varierat utbud av kurser och bokprat. Kelli menar att ett bra sätt att få ungdomar att plocka upp en bok är till exempel en TV-serie eller film som utgår från boken eller dess teman. Man har mycket mindre samarbete med gymnasier än med den grundläggande utbildningen. Om detta beror på den strikta läroplanen eller inte förblir ett mysterium. Biblioteket stödjer integration och språkinlärning Tallinn har en stor rysktalande minoritet. På senare tid har även många ukrainsktalande flyttat till staden. Biblioteket stödjer barnens integration och språkinlärning. Merle Tanilsoo säger att det viktigaste när det gäller barn med främmande språk är att stödja deras estniska talspråk med bilder och gester. Lektionerna innehåller många aktiva aktiviteter. Estland står inför en stor förändring när all utbildning ska ske på estniska år 2030. Förändringen skapar oro bland lärare och föräldrar. Hur kommer det att gå för de ryskspråkiga barnen, som hittills har gått i ryskspråkiga skolor? Biblioteket förväntas samarbeta, till exempel genom att hitta böcker som är lite lättare att läsa, eftersom den så kallade "rekommenderade litteraturen", som spelar en viktig roll i litteraturundervisningen, läses i skolorna. Det finns ingen uttalad lättläst litteratur i Estland. Ett sätt att stärka de estniska läskunskaperna hos barn som talar andra språk är Läskompis-verksamheten, som kommer att lanseras under våren i samarbete med stadsbiblioteket och den estniska läsföreningen (Lugemisühing). Tanken är att en estnisktalande ungdom hjälper ett barn som talar ett annat språk att läsa. Läskampanjer Biblioteket organiserar och deltar i nationella läskampanjer. Vartannat år anordnas till exempel en nationell Nukitsa-tävling för att utse den bästa estniska barn- eller ungdomsboken. Loemme ennast linnuteeni, Vi läser oss till Vintergatan är Tallinnbibliotekets egen läsutmaning, där skolklasser från första till nionde klass tävlar mot varandra när det gäller antalet lästa sidor. Detta är det tionde året som utmaningen genomförs. Inspiration till läsning genom glädje Jag slogs av hur lite bibliotekarierna talade om den allmänna oron vi i Finland har för barns och ungdomars läsfärdigheter, och att läsning som hobby håller på att försvinna. Jag frågade bibliotekspersonalen om detta. De sa att det naturligtvis finns barn som är svaga i läsning även i Estland, men att biblioteket ser fler barn som är intresserade av att läsa. När böcker bokpratas om till hela klasser av skolbarn ingår naturligtvis böcker på olika nivåer, så att varje läsare kan hitta något som passar honom eller henne. "Vi vill närma oss läsning med glädje, inte med oro. Det är en positiv sak", säger Merle Tanilsoo med ett skratt. Text: Elina Hokkanen

I månadsbrevet informerar vi om vad som är aktuellt i Ertes verksamhet, samt om Ertes kommande evenemang och utbildningar. Bokkarusellen 2024 publicerad på Bibliotekskanalen Bokkarusellen spelades in 23-25 januari. Ett gäng bibliotekarier från olika delar av svenskfinland samlades för att bokprata om det senaste årets utgivning. Nu finns alla bokprat publicerade med undertexter på Bibliotekskanalen. Åkej-träff ÅKE-gruppen ordnar en träff för alla som jobbar med barn- och ungdomsböcker på bibliotek 14.3.2024 kl. 14-15. Håll utkik efter länk till träffen! Kom med på Ertes distanstips: Hälsningar från Sverige! Vi ordnar distanstips digitalt på svenska onsdag 27.3 kl 9.30-10.30. Anmälan öppen. Erte har varit på besök till Stockholm och berättar om idéer vi kan hämta därifrån till våra bibliotek. Dagens gäst är Linda Åkerlund, tvåspråkig bibliotekarie på Finlandsinstitutets bibliotek i Stockholm. Välkommen med eller beställ inspelningen! Alla som anmäler sig får en länk till inspelningen som kan ses i 12 dagar. PROGRAM 9.30-9.50 Linda Åkerlund: ”Finlandsinstitutets bibliotek i Stockholm – nationellt resursbibliotek för finska språket”? 9.50-10.00 Frågor och diskussion 10.00-10.30 Lena Sågfors: Ertes hälsningar från Stockholm Erte har varit på besök till Stockholm för att inspireras i hur bibliotek jobbar med mångspråkig verksamhet. Vad kan vi inspireras av och hämta till våra bibliotek? Flera tillfällen under våren med Ertes distanstips (på finska) 27.2 Erten etävinkit: Uusien vinkkareiden tukikahvit 27.2. Anmälan öppen. 26.3. Erten etävinkit: Monikieliset terveiset Ruotsista 16.4. Erten etävinkit: Lukukampanjat ja Kirsi Kunnas 100 -juhlavuosi Tarinasaalis för året 2023 publiceras 29.2 24 stycken bokpratsvideor om barn- och ungdomslitteratur på finska publiceras i helheten Tarinasaalis på Bibliotekskanalen 29.2. Bibliotekspersonal från hela Finland har spelat in bokpratsvideor. Målgruppen för Tarinasaalis är bibliotekspersonal och lärare. Länkarna till videorna får gärna delas vidare till alla som kan tänkas vara intresserade. Tarinasaalis produceras i samarbete mellan de allmänna biblioteken, Bibliotekskanalen och Seinäjokis Erte. De nominerade för barn- och ungdomslitteraturens lättlästpris Klara har tillkännagivits Lättlästpriset Klara delas ut för första gången. De nominerade barn- och ungdomsböckerna för 2024 har tillkännagivits. De är: Marja-Leena Tiainen Gangsterin poika (Avain), Päivi Lukkarila Kuinka saavutetaan zanshin (Nokkahiiri), Tuomas Kilpi Inka (Oppian), Nora Lehtinen Ainon ja Matiaksen talvipuuhat (Pieni Karhu) och Magdalena Hai Kuolleiden kirja (Avain), som omarbetats till lättläst version av Riikka Tuohimetsä. De nominerade valdes bland inhemska lättlästa barn- och ungdomsböcker som utkommit 2022-2023. Juryn består av medlemmar från bibliotekens nationella expertnätverk Lanuneuvosto och BU-gruppen samt en utomstående expert på lättläst litteratur. Till juryn hör Meri Markus (ordförande), Päivi Joentausta, Viivi Kilpeläinen, Mari Karvonen, Heidi Jägerskiöld och Riikka Törnroos. Klarapriset delges en mångsidigt förtjänstfull finsk- eller svenskspråkig lättläst barn- eller ungdomsbok. Syftet med priset är att främja lättläst litteratur för barn och unga och påminna om det ständigt växande behovet av sådan litteratur samt synliggöra det läsfrämjande arbete biblioteken gör. Klaraprisets vinnare utses av juryn. Prissumman finansieras av Undervisnings- och kulturministeriet som en del av Seinäjoki stadsbiblioteks specialuppdrag. Bland de nominerade verken ordnas också en läsartävling på jurymedlemmarnas bibliotek. Vinnaren tillkännages 19:e mars på ett öppet tillfälle för alla intresserade på Borgå stadsbibliotek.

I månadsbrevet informerar vi om vad som är aktuellt i Ertes verksamhet, samt om Ertes kommande evenemang och utbildningar. Månadsbrevet skickas ut tio gånger om året, med en paus i juli-augusti. Bokkarusellen 2024 Erte fungerar som medarrangör till Bokkarusellen som ordnas igen i januari 2024. Vill du hitta nya böcker att läsa högt eller lägga i händerna på barn och unga? Bibliotekspersonal från olika delar av Svenskfinland bokpratar 23 – 25.1.2024 live på Bibliotekskanalen om böcker som utkommit år 2023. Ta del av hela programmet eller valda delar. Alla presentationer sparas och kan ses i efterhand på Bibliotekskanalen. Ertes distanstips under våren 2024 6.2 Ertes distanstips: Mediakasvatusvinkkejä yläkouluyhteistyöhön (distanstipset ordnas som en del av Mediekunskapsveckan) 27.2 Ertes distanstips: Uusien vinkkareiden tukikahvit 26.3 Ertes distanstips: Monikieliset perheet 16.4 Ertes distanstips: Näin onnistuu lukukampanja Lena Sågfors börjar som Ertes svenskspråkiga koordinator Arbetsgruppen inom Seinäjokis Erte ökar i personalstyrka med att Lena Sågfors från början av året kommer att fungera som svenskspråkig koordinator för verksamheten på heltid. Hon har arbetat som bibliotekspedagog på Kronoby kommunbibliotek och tidigare som bibliotekspedagog på Vasa stadsbibliotek. Lena har jobbat deltid på 30% för Erte sedan specialuppdragets start. Vi välkomnar Lena till jobbet! Erte är med på Educa-mässan Erte deltar i mässan inom undervisning och pedagogik, Educa, 27-28 januari vid Mässcentrum i Helsingfors. Erte delar utställning med Riksomfattande utvecklingsuppdraget (VAKE) och Flerspråkiga biblioteket. På mässan delar vi med oss av information om läsfrämjande verksamheter, lån av böcker på olika språk och information om de allmänna bibliotekens verksamhet för lärare inom småbarnspedagogik och grundläggande utbildning. Läs mer om Educa och mässprogrammet på hemsidan. Nytt på bloggen! “Erte lukee/Erte läser” är en ny serie bloggtexter där vi plockar upp intressanta idéer och erfarenheter från bibliotek i andra länder. I det första inlägget refererar Mervi från det senaste numret av The School Librarian. I skolbibliotek i England funderar man på neuropsykologi och hur man kan uppmuntra barn till att läsa två minuter i början av varje lektion. Läs mer på Ertes blogg! Förhandsinformation: Läskampanjer för barn, unga och familjer sommaren 2024 Seinäjokis specialuppdrag kommer att producera två läskampanjer fritt tillgängliga för biblioteken att använda sommaren 2024. Karaktärerna från Läsgänget har byggt en läskoja, men de vet inte vad de ska läsa där? Under kampanjen kan deltagarna (både barn och vuxna) tipsa kompisarna om vad de ska läsa. Biblioteken kan belöna lästipsare med en pysseluppgift där man får skapa en egen läskoja. I läskampanjen för ungdomar kan man göra läsutmaningen ensam eller i grupp. De som deltar i läsutmaningen deltar i tävlingen där specialuppdraget Erte belönar ett antal vinnare med biobiljetter. Kampanjmaterial publiceras och delas ut till biblioteken i mars 2024. Mer information om kampanjerna fås från Emilia på emilia.koski@seinajoki.fi

Seinäjokis Erte gjorde under våren och sommaren 2023 en enkät bland F2- och S2-lärare, dvs till lärare som undervisar i finska eller svenska som andra språk. Eleverna i  F2- och S2-undervisningen har ett annat modersmål än finska eller svenska och deras grundläggande språkkunskaper har brister inom något delområde. Målet med enkäten var att få en större förståelse för vilka slags bibliotekstjänster F2/S2-lärarna önskar sig och behöver. Frågor om vad lärarna ansåg att eleverna behövde, ställdes också. Däremot hade vi den här gången inte tillräckligt med resurser för att fråga eleverna själva - det här kräver helt klart en tilläggsundersökning. Vår enkät skickades ut till lärare som hörde till svenska modersmålslärarföreningen (på finska till äidinkielen opettajain liitto) samt delades i facebookgruppen för finska modersmålslärare. På den finskspråkiga enkäten fick vi 46 svar och på den svenskspråkiga två. Det var inte fråga om någon vetenskaplig undersökning, men jag anser att vi fick fram mycket viktig information för att utveckla bibliotekstjänsterna för målgruppen i fråga. För att få bakgrundsinformation ställde vi frågor till lärarna om elevernas ålder, bibliotekets placering i förhållande till skolan och storleken på staden/kommunen i vilken de arbetar. Den största delen av lärarna som svarade undervisar unga och/eller vuxna. Bara några lärare angav att de bara undervisade barn i årskurs 1-6. Största delen av de lärare som svarat hade biblioteket beläget relativt nära och bara fyra lärare gav som svar att biblioteket inte låg på gångavstånd från skolan. De lärare som besvarade enkäten använde bibliotekets tjänster väldigt mycket. Också av de lärare som inte besöker biblioteket med sina grupper, använde största delen bibliotekstjänsterna som en del av undervisningen. Lärarna nämnde vid den här punkten till exempel möjligheten att själv reservera böcker via webbiblioteket, bokpratare som besöker klassen och bokprat på distans. Förutom bakgrundsfrågorna var alla frågorna i enkäten öppna frågor. Lärarna kände helt klart till och använde bibliotekets olika tjänster, för svaren innehöll flera olika omnämnanden om dem. Vad kan biblioteket bli bättre på Lärarna svarade att bokprat och boktips, lättlästa böcker samt möjligheten att låna var särskilt viktiga bibliotekstjänster för dem. På frågan om vilka bibliotekstjänster som är viktiga för eleverna nämndes lån samt lån av lättlästa böcker flest gånger i svaren. Dessutom upplevdes biblioteket vara en viktig plats för eleverna på fritiden. Bokprat nämndes överlägset flest gånger, när lärarna fick frågan om vilka former av samarbete med biblioteket de tycker fungerar bäst. Seinäjokis Erte planerar också att att erbjuda biblioteken hjälp på den här punkten, till exempel genom att ordna nationella F2/S2-bokprat eller genom att producera boktipsfilmer. Biblioteken som stöd i språkinlärningen och integrationen Enligt lärarnas synsätt kunde biblioteken bäst stödja elevernas inlärning av finska eller svenska genom att köpa in flera lättlästa böcker till sina samlingar. Många bibliotek köper säkert redan nu in alla eller nästan alla lättlästa böcker som ges ut på finska, men i alla fall utbudet av lättlästa ungdomsböcker på finska är beklagligt litet. I enkäten framgick att man framför allt önskade tillräckligt lättlästa ungdomsböcker om ämnen som intresserar ungdomar. Lärarna önskade också att man i bokpraten kom ihåg läsare på olika nivåer och språkperspektivet. I enkätsvaren lyftes också tanken att det skulle vara fint om F2-studerandena skulle kunna läsa samma bok som andra, men i lättläst version. Biblioteket kunde genom lärarnas upplevelser erbjuda stöd för att på bästa sätt integrera studerandena genom att arrangera evenemang (språkcafé, språk- och läxklubbar) och fritidsaktiviteter. Evenemangen kunde vara tillställningar med låg tröskel, som också kunde innehålla tips om olika bibliotekstjänster, särskilt för elevernas föräldrar eller fritidsaktiviteter tillsammans med infödda finländska ungdomar. Biblioteken fick genom enkäten också mycket bra feedback från lärarna. Särskilt uppskattades bokprat, läsdiplom för F2, kunnig bibliotekspersonal och samarbete mellan skolan och biblioteket samt ett mångsidigt utbud av tjänster. Flerspråkiga biblioteket I enkäten frågades också hur väl lärarna kände till det Flerspråkiga biblioteket. Baserat på svaren hade lärarna väldigt lite kunskap om det Flerspråkiga biblioteket. Nästan 80% av svarsgivarna kände inte till det Flerspråkiga bibliotekets tjänster. Det här kunde vara något för biblioteken att utveckla, eftersom de genom att låna ut material från Flerspråkiga bibliotekets samlingar bättre kan stödja F2/S2-studerandena på deras skolstig. Karoliina Prinkkilä bibliotekarie Seinäjoki stadsbibliotek/Erte

Tjena! Jag heter Linda Åkerlund och jobbar som barn- och ungdomsbibliotekarie på Finlandsinstitutets bibliotek i Stockholm. Jag besökte Erte i slutet av september och blev frågad att skriva en text om vår verksamhet. Finlandsinstitutets bibliotek är ett av de äldsta biblioteken i Stockholm. Det grundades redan 1894 av Stockholms Finska Förening. Finlandsinstitutet i Stockholm grundades år 1995 och tog då över biblioteksverksamheten. Finlandsinstitutet är att av Finlands 16 vetenskaps- och kulturinstitut, som finns lite här och där i världen. Sedan år 2021 är Finlandsinstitutets bibliotek resursbibliotek för det nationella minoritetsspråket finska. Uppdraget är treårigt, vilket betyder att 2023 är det sista året, och vi är glada över att den svenska regeringen nyligen bestämt att fortsätta uppdraget i ytterligare tre år. För besökarna ser vi ut som vilket folkbibliotek (allmänt bibliotek) som helst, men vi söker stöd varje år för att kunna fortsätta vår verksamhet. Var pengarna kommer ifrån påverkar till en stor del vår verksamhet. Den största delen av bibliotekets finansiering kommer från Sverige, vilket ger oss en möjlighet att fokusera mer på minoritetsfrågor. Vi har vårt fysiska bibliotek centralt i Stockholm, men vi arbetar även utanför staden. Vi är till exempel med i transporten biblioteken emellan i Stockholms region, vilket betyder att man kan få våra böcker till alla folkbibliotek inom Stockholms län. Dessutom har vi resursbiblioteksuppdraget, där vi ska nå hela Sverige. Vi har alltså lokal, regional och nationell verksamhet att bedriva. Och allt detta gör vi med bara fem personer! Vi har en bibliotekschef, som även tar hand om resursbiblioteksuppdraget vad gäller vuxna, en barn- och ungdomsbibliotekarie, en informationsassistent på deltid och två biblioteksassistenter, varav den ena jobbar heltid och den andra deltid. Vad är resursbibliotek? Det finns fem nationella minoriteter i Sverige och alla har ett eget resursbibliotek och språkcentrum. Dessa fem är sverigefinnar (finska), tornedalingar (meänkieli), judar (jiddisch), romer (romani chib) och samer (samiska). Två av resursbiblioteken finns i Stockholm; det för sverigefinnar och det för judar. Tornedalingarnas resursbibliotek finns i Övertårneå, samernas i Jokkmokk och romernas i Malmö. Resursbiblioteksuppdraget kom från regeringen till Kungliga biblioteket (KB), som sedan i sin tur har gett uppdraget vidare åt fem aktörer. För att få minoritetsstatus måste språket ha en historia i Sverige, vilket är orsaken till att jiddisch är judarnas språk. Hebreiskan har inte en tillräckligt lång historisk anknytning till Sverige. En intressant sak är att meänkieli är ett eget språk i Sverige, medan det i Finland ses som en dialekt. Som finlandssvensk har jag även funderat en hel del på finskans ställning i Sverige och svenskans ställning i Finland. Det är intressant hur olika språken har behandlats i de olika länderna, vilket också har lett till att man nu satsar på en revitalisering av finskan i Sverige. Det finns till exempel inte många skolor i Sverige med undervisningsspråket finska. De flesta finns i Stockholm, men i dem går också undervisningen mer och mer på svenska ju högre upp i årskurs man kommer, eftersom andra stadiet är helt på svenska. I resten av landet är det främst modersmålsundervisning som gäller, om man lyckas få det. Det är inte heller alltid så lätt, även om det bara borde vara att be om det. Det finns ont om lärare och svårt att locka dem till sig då det oftast handlar om deltidsarbete. Svårigheter i att få modersmålsundervisning gäller även de andra minoritetsspråken. Resursbiblioteksuppdraget handlar främst om att vara ett stöd för folkbiblioteken och minoriteten i sig i Sverige. Exakt hur uppdraget utförs är upp till varje resursbibliotek, vilket är bra eftersom behoven för de olika minoriteterna är så olika. Till exempel fokuserar vi på Finlandsinstitutets bibliotek rätt mycket på språket finska, medan de andra kan fokusera mer på annat. Som resursbibliotek har vi inte en skyldighet att erbjuda fjärrlån, även om en del resursbibliotek har den tjänsten. Till exempel har det samiska biblioteket i Jokkmokk fjärrlån, men den tjänsten var i funktion redan innan resursbiblioteksuppdraget. Skyldigheten att ha material om minoriteterna och på minoritetsspråken på biblioteken ligger hos kommunerna i sig, men resursbiblioteket kan till exempel ge tips på vad som lönar sig att köpa in. Du kan läsa mer om resursbiblioteksuppdraget samt om de olika resursbiblioteken på KBs hemsida. Finlandsinstitutets resursbibliotek Som sagt fokuserar vi mycket på det finska språket. Hela bibliotekets personal talar både finska och svenska. Vår webbsida och nätbiblioteket finns både på finska och svenska och vi använder främst finska i våra sociala medier och ger boktips om böcker på finska. Vi fokuserar en hel del på finländska och sverigefinska författare. Vad gäller barn- och ungdomslitteratur godkänner vi även översättningar, eftersom det är enklare att inspirera barn och unga att läsa på finska om de kan läsa samma serier och böcker som de annars också är intresserade av. En utmaning är att lättlästa böcker (selko) är för svåra för många sverigefinska barn och unga. Många sverigefinska barn och unga talar finska med en förälder eller mor- och farföräldrar. Många har svårt att läsa och skriva på finska, även om de kan tala flytande. Så vi tycker att det är toppen att det fokuseras lite mer på S2-elever i Finland, för det gagnar oss! En annan utmaning är att hitta böcker med en sverigefinsk synvinkel, eftersom största delen av finskspråkiga böcker kommer från Finland. Här hoppas vi att unga sverigefinnar blir inspirerade att skriva egna böcker. Vi ger ut boktipslistor på nyutkomna böcker två gånger per år. Vi har en lista för vuxna och en för barn- och unga. Listorna är helt tvåspråkiga och kan till exempel användas av bibliotekspersonal som stöd då de köper in böcker. Alla som köper in böcker på finska i Sverige kan inte språket, så då kan våra listor vara till hjälp. Vi publicerar listorna på vår hemsida. I och med att vi bytte bibliotekssystem för ett år sedan kan vi även erbjuda vårt e-bibliotek och vår streamingtjänst i hela Sverige. Innan systembytet var kunderna tvungna att komma till Stockholm för att skaffa bibliotekskort, då de måste kunna styrka sin identitet. Det här var såklart frustrerande för dem som inte bor nära Stockholm. Men från början av september 2022 har vi kunnat erbjuda e-användarskap, som kan skaffas helt på distans. Vi tänkte att e-material inte kan bli förstört, tappas bort eller få förseningsavgifter, så varför fortsätta vara krångliga och kräva att kunderna styrker sin identitet i Stockholm? Så vi skapade en helt ny kundgrupp, som inte kräver personnummer eller att identiteten bestyrks. Det här betyder att även barn och unga kan bli e-användare utan att behöva målsmans underskrift. Givetvis finns det en risk att någon fyller i falska uppgifter, men eftersom det inte blir några avgifter är det inte så farligt. Om en e-användare vill få ett fysiskt lånekort måste hen besöka biblioteket i Stockholm och styrka sin identitet och då ser vi ju om någon väsentlig uppgift är felaktig. En sak som oroar oss är just e-bibliotekets framtid. I Finland ska ni få ett nationellt e-bibliotek, vilket kan påverka oss negativt. Vi har för närvarande Ellibs, som ju är en finsk tjänst, men vi vet inte om vi kan få Finlands nationella e-bibliotek tillgängligt åt våra kunder i Sverige. Det är bara att vänta och se hur det går. Som resursbibliotek har vi också boktipsvideon på Finlandsinstitutets YouTube, en materialbank där man kan hitta både vårt egenproducerade material och länkar till andra aktörer, och läsecirkelpaket. Vi har som sagt inte fjärrlån, men vi skickar ut läsecirkelpaket till hela landet. Varje paket innehåller åtta exemplar av samma titel och de kan lånas gratis i hela Sverige. Paketen skickas till bibliotek, föreningar, pedagoger och privatpersoner som har läsecirklar på finska. Mottagaren behöver inte ens betala några postkostnader. Vi har paket för både vuxna och barn och unga. I år är vår julkalender en högläsning av Karin Erlandssons bok ”Yöjuna” (den finska översättningen av ”Nattexpressen”), som kommer att publiceras på vår YouTube-kanal 1–24.12. Dessutom ska vi i år ha en digital läsecirkel för föräldrar, som vill ha lite stöd och uppmuntran för att läsa högt för sina barn på finska. Vi håller även koll på vad som händer i Finland för att ta över det bästa till Sverige. Det här året har vi ett projekt vi kallar Sanataidetta suomeksi – Ordkonst på finska, där vi visar pedagoger som jobbar på finska i Sverige vad ordkonst är och hur de kan använda det i undervisningen. I projektet har vi anlitat två ordkonsthandledare från Finland, Pia Krutsin och Pirkko Ilmanen, som har spelat in videon, haft verkstäder och distansträffar med pedagoger. För det här projektet har vi fått extra finansiering av ISOF (Institutet för språk och folkminnen). Du hittar mer information om Finlandsinstitutets bibliotek och all verksamhet jag nämnt på vår hemsida. Om du någon gång besöker Stockholm är du hjärtligt välkommen att hälsa på oss! Linda Åkerlund linda.akerlund@finlandsinstitutet.se +46 73 674 7879 Finlandsinstitutets bibliotek Facebook Finlandsinstitutets bibliotek Instagram

Children & libraries the journal of the Association for Library Service to Children Sommar 2023, vol 21. nr. 2. Den amerikanska organisationen för anställda inom barnbiblioteksarbetet ger ut en egen tidning. Vi läste sommarnumret 2023 noggrannare och hittade många ämnen som var aktuella också inom finländskt barnbiblioteksarbete. Kulturell ödmjukhet Bibliotekarierna vid New Mexico universitet har tillsammans med Lori Townsend och David A. Hurley samt biträdande professor Sarah R. Kostelecky skrivit en omfattande, intressant artikel i vilken de presenterar begreppet kulturell ödmjukhet (Cultural Humility) som verktyg i bibliotekets vardag. Det kan hjälpa biblioteken att lösa utmaningar som gäller rättvisa, mångfald och inklusion. Begreppet kulturell ödmjukhet grundar sig på: Det finns inga objektiva “normala” normer/regler, fastän våra egna normer i våra ögon ses som normala. Människors kulturella identitet påverkar samverkan på sätt som kanske inte går att förutse eller uttrycka på ett enkelt sätt. Kontexten för interaktionen har betydelse - om den så är institutionell, geografisk, historisk eller kontext som krävs för att vars och ens vardag ska flyta smidigt. Maktstrukturer - uppenbara eller dolda under ytan, relevanta eller inte - kan orsaka eller förvärra problem, vilket leder till sämre kundservice. Vi borde förbinda oss till att känna igen och korrigera sådana problem. Enligt författarna utgör barn som bibliotekskunder en särskild utmaning, i och med att de har en annan rättslig ställning än vuxna, samtidigt som vi å andra sidan har den sociala aspekten att barn behöver skyddas. Barnbibliotekarier ser förfaranden/regler ur barns och föräldrars synvinkel och befinner sig i en bra position för att se till att bibliotekets förfaranden inte påverkar barbibliotekstjänsterna negativt. Med andra ord vet barnbibliotekarierna att också saker som inte innebär problem för vuxna kunder, ändå kan vara problematiska. Hur tillämpar man kulturell ödmjukhet i praktiken? Författarna visar på tre olika situationer där agerandet är kopplat till kulturell ödmjukhet Försök att inte inta försvarsposition i konfliktsituationer. Lyssna på det som sägs, skilj det bredare perspektivet från eventuell personligt riktad kritik. Ta andras perspektiv i beaktande. Det här begränsas inte till en annan persons perspektiv, utan också ditt biblioteks praxis, tjänster, fysiska rum och samlingar borde granskas ur olika perspektiv. Självkritik - granska dina egna uppfattningar, värderingar och kultur och begrunda hur din egen identitet påverkar din världssyn. Identifiera hur dina egna kulturella normer och förväntningar påverkar interaktionen/samverkan. Som praktiskt exempel nämns i artikeln hur man kan granska samlingarna utifrån begreppet kulturell ödmjukhet. Lästips fick jag i boken:  Hopeful Visions, Practical Actions: Cultural Humility in Library Work. Barnböcker till alla En annan, enligt mig, mycket intressant artikel är Access for All - Adapted Literacy Through Low-Tech Assistive Technology, skriven av biträdande professorer inom specialpedagogiken: Cathy L. Galyon, Kim K. Floyd och Colleen F Wood-Fields I artikeln diskuteras och presenteras konkreta åtgärder för hur böcker och litteratur och därmed språklig utveckling verkligen kan  göras tillgängliga också för barn med koncentrations- eller utvecklingssvårigheter. Artikeln baserar sig på att upphovsrätten i USA skiljer sig från Finlands och biblioteksanställda har möjlighet att göra anpassade bearbetningar av böcker med hänvisning till den s.k. “Fair use” -paragrafen. De anpassade böckerna kan också införlivas i det lokala bibliotekets samlingar. Referensramen för universell design för lärande Anpassade böcker kan bidra till att stödja den i engelskspråkiga länder ganska brett använda referensramen Universell design för lärande, dvs Universal Design for Learning (UDL). Mera information om UDL hittar du till exempel här. Målet är att alla elever/barn ska tas i beaktande. Grundprinciperna är: Innehållet presenterat på ett mångsidigt och flexibelt sätt Många olika sätt att engagera de studerande Många olika sätt för de studerande att uttrycka vad de har lärt sig. Att anpassa böcker I artikeln presenteras olika sätt att anpassa barnböcker för läsare med särskilda behov. Om det är svårt att vända sidor, kan man sätta fast olika slags flärpar för att göra det lättare. Man kan också lägga till interaktiva element, t.ex. göra så att man kan röra på huvudpersonen med hjälp av ett snöre, luckor att öppna eller kardborreband för att öka rörelse- och valmöjligheterna. Digitala anpassade böcker kan man enkelt göra i t.ex. powerpoint. En boksida är en dia. Berättelsen läses högt (en barnröst är bäst) och texten färgläggs i takt med läsningen. Animationer och ljudeffekter kan läggas till illustrationerna. Det är viktigt att boken rör sig framåt när man trycker på Enter, men att barnet också kan “vända” sidorna själv om det vill. Squishy book var en ny bekantskap för mig. Den närmaste motsvarande finländska versionen torde vara taktila böcker, men i alla fall inga av de taktila böcker jag har sett motsvarar helt gör-det-själv-mjukisböcker. I praktiken gör man squishy-böcker genom att på ett papper skriva en mening ur berättelsen och i en plastficka fäst vid pappret sätta olika element som hör till meningen, till exempel små stenar, bönor, godispapper osv. På det här sättet samlar man hela berättelsen i en mapp. Mjukisboken ger både taktila och visuella upplevelser, för dem som den sensoriska upplevelsen är den primära. I tidningen Children & Libraries fanns också artiklar om Baldwin bibliotekets samlingar med böcker om död och sorg, bibliotekens bokbaserade samarbeten, pojkar som icke-binära huvudpersoner i bilderböcker, vikten av att kunna leka med klossar på barnavdelningen och några medlemspresentationer rymdes också med. Tidningen var enligt min mening både inspirerande och informativ. Jag rekommenderar varmt att ni beställer Children & Libraries till ert bibliotek, om ni har tid att fördjupa er i innehållet. Mera information on organisationen Association for Library Service to Children hittar du på webbsidan. Mervi Heikkilä

Samarbetsmallen består av ett principavatal och samarbetsmallar för yrkesutbildningen och gymnasiet. Läroanstalterna och biblioteken kan använda mallen på det sätt de vill och anpassa innehållet enligt lokala resurser. I principavtalet kommer man överens om mål, ansvarsfördelning, kommunikation, kostnader och resurser. I samarbetsplanen skrivs konkreta samarbetsformer in. Så här använder du mallen 1. Mall för principavtal Du kan ändra texten utgående från mallen så den fungerar i din kommun, eller använda den som den är utan ändringar. Ta gärna vidare avtalet till förtroendeorgan i kommunen, som till exempel läroanstaltens samkommunsstyrelse/samkommunsfullmäktige/styrelse 2. Samarbetsplan Det är bra att årligen komma överens om det praktiska samarbetet mellan läroanstalten och biblioteket. De centrala målen och verksamhetsformerna kan med fördel tas med i den lokala läroplanen, bibliotekens årsplaneringen eller andra motsvarande dokument. Den mall med praktiska exempel som vi tagit fram får fritt anpassas till verksamheten i den egna kommunen, eller användas som sådan. Ladda ner prinipavtalet och samarbetsplanerna (word-dokument) via länken nedan.

Jake Hope är en engelsk expert på läsning och barnböcker, som bloggar om de brittiska bibliotekens läsfrämjande praxis. Youth Libraries Group firar 75-årsjubileum år 2023. Det är frågan om den särskilda intressegruppen inom Storbritanniens biblioteks- och informationsorganisation (CILIP), vars medlemmar framför allt utgörs av bibliotekarier som arbetar med barn och unga. I Storbritannien har man under senaste år skurit ner på bibliotkstjänsterna och därför har många expertuppgifter som betjänar barn och unga kombinerats med allmänna serviceuppgifter. Bibliotekets anställda betjänar nu både barn och vuxna eller fokuserar på evenemang, marknadsföring och olika aktiviteter. På undervisningssidan har igen många skolor omvandlat sina bibliotek till “resurscenter för inlärning”. För vissa bibliotekarier har det varit utmanande att behålla sina expertuppgifter och försvara betydelsen av läsning på fritiden eller informationsläskunnigheten i undervisningen av barn. Bibliotekslandskap i förändring Jennifer Horan, ordförande för Youth Libraries Group, beskriver den aktuella situationen så här: “Bibliotekariens roll utvecklas ständigt enligt samhällets behov. I dag på arbetet diskuterades planer, enligt vilka biblioteket skulle fungera som en varm fristad under den kommande vintern. Det är hemskt att vi behöver erbjuda sådan service, men det visar hur livsviktigt ett bibliotek kan vara på det lokala planet. Under pandemin blev problemet med att vara isolerad aktuellt - både socialt och professionellt. Eftersom Youth Libraries Group grupperna inte verkade på plats, kunde vi genom nätförbindelser prata med varandra och ordna möten med kollegor för att ge varandra professionellt stöd. Många människor började läsa under nedstängningen och YLG kunde dela med sig av sin expertis kring böcker och läsning genom dagliga Youtube-videor på National Shelf Service. I sådana här situationer är fortbildning viktigare än någonsin, “ungdomsbiblioteksgruppen” (Youth Libraries Group) fungerar som ett nätverk för ivriga, inspirerande och kunniga bibliotekarier, där man utbyter information och kunskap, ordnar fortbildning och evenemang, deltar i nationella initiativ samt ser till att fokus på och synligheten för arbetet med barn och ungdomar stärks i samhället. Jen Horan understryker att “YLG-gruppen är en en perfekt inkörsport till ditt lärande och professionella engagemang - om du så är studerande, nyutexaminerad eller snart pensionär. Gruppen erbjuder fantastiska möjligheter att nätverka med andra inom samma verksamhetsområde och få fortbildning av god kvalitet. Gruppen är full av passionerade personer som är intresserade av läsning och att stödja ungdomar och den ger mig mycket positiv energi (som verkligen behövs i dessa för biblioteken svåra tider)”. Ungdomsbiblioteksgruppens medlemmar kan delas in i fyra huvudgrupper. Dessa är kommunala bibliotekarier, skolbibliotekarier, bibliotekarier som ansvarar för skolornas materialtjänster (beställningsbaserad service, som erbjuder böcker och material utgående från läroplanen), samt konsulter och rådgivare, som hjälper och stödjer biblioteken att arbeta mångsidigt och utveckla utbudet genom skräddarsydda utbildningar, rådgivning angående biblioteksplanering,  genom att planera evenemang samt på många andra sätt. Jennifer Horan uttrycker sig så här om sin tid som ordförande: Till en början gav  mig YLG-medlemskapet stöd i min Chartership-kvalificering, eftersom den hjälpte mig att se en bredare professionell kontext, nätverka med andra skolor och barnbiblioteksanställda. Det här var användbart för utvecklandet av gemensam praxis, särskilt om man arbetar ensam på sin enhet, vilket många skolbibliotekarier gör. Under åren har utbildningsmöjligheterna utvecklat mina egna metoder och kontakterna till förlagen har gett mig mera kunskap om barnlitteratur. Under den senaste tiden, när jag fått leda YLG:s verksamhet - till exempel som ordförande för den skottländska kommittén och som ordförande för Carnegies-juryn - har jag fått sådana kunskaper och erfarenheter som är till nytta för min karriär. Nu har jag också en ledande position i den lokala biblioteksverksamheten.“ I denna ständigt och snabbt föränderliga värld finns det inte utrymme för onödig självgodhet i fråga om vad gruppen kan erbjuda. Som bäst utförs en medlemsenkät, vars ändamål Jen Horan beskriver så här: “YLG:s viktigaste uppgift är att svara mot medlemmarnas behov. Därför måste vi ta reda på vilka dessa behov är. Med ett tydligare och mera fördjupat program försäkrar vi oss om gruppens fortsatta verksamhet, vi aktiverar och engagerar våra mera passiva medlemmar samt tar reda på vad de vill ha ut av gruppen. Jag hoppas att det på längre sikt främjar en stark medlemsbas.” Den riksomfattande gruppen och de lokala avdelningarna Ungdomsbiblioteksgruppen är riksomfattande. Alla tolv områden i Storbritannien - Skottland, Wales och Nordirland medräknat- har lokala avdelningar där man träffas , diskuterar aktuella frågor, deltar i olika initiativ samt ordnar utbildningar. Före Jennifer blev ordförande hörde hon till avdelningen i Skottland. “Jag var nyutexaminerad och hade arbetat som skolbibliotekarie i två år, dessutom hade jag påbörjat min Chartership-kvalificering. Min mentor satt med i YLG-kommittén och bjöd in mig till ett möte. Jag kände genast att jag var på rätt plats när vi planerade ett spännande evenemang för Edinburghfestivalen. Vi hade bjudit in Nick Sharratt som talare och han råkade just då ha födelsedag. Vi beställde en tårta och 100 par byxor åt honom, för att göra reklam för hans älskade bilderbok. Skottlands YLG använde sin humor som ett effektivt dragplåster!” Utbyte av erfarenheter och sakkunskap Centralt för ungdomsbiblioteksgruppen är kommunikation och kunskapsutbyte. Gruppen skickar varje månad ut ett nyhetsbrev till sina medlemmar, med aktuell information från biblioteken och organisationen. Årligen publiceras den tryckta The Youth Library Review, med texter och bilder som behandlar Carnegie-medaljörernas tal samt fallstudier från sådana betydelsefulla projekt som man också kunde dra nytta av på nationell nivå. YLG har också en aktiv blogg, där författare, illustratörer och förläggare intervjuas och man berättar om prisnomineringar och vinnare. Man träffas och nätverkar Youth Libraries Group ordnar årligen en nationell konferens någonstans i det Förenade Kungariket, på så vis kan bibliotekarier från olika håll i landet delta i konferensen. Evenemanget är ett utmärkt tillfälle för bibliotekarier att träffas, nätverka med varandra och med förläggare, författare, poeter och illustratörer, diskutera läget i branschen, hitta idéer för nya projekt och lära sig olika sätt att engagera allmänheten samt utvidga verksamheten. Konferensen är också ett bra tillfälle att uppmärksamma de människor, som inom eller utanför sitt arbete väsentligt främjat och stött bibliotekens verksamhet. Särskilt välförtjänta personer kan ges hedersmedlemskap i Youth Libraries Group. En av årets hedersmedlemmar är Charlie Sheppard från förlaget Andersen Press. “När jag inledde samarbetet med YLG insåg jag inte att vi levde i bibliotekens guldålder. När biblioteken sedan började läggas ner, såg jag gång efter en annan på konferenser och evenemang att personer som jag brydde mig om och beundrade först vara oroliga över finansieringen för att sedan förlora den, först vara oroliga för sina arbetsplatser för att sedan förlora dem, först oroa sig för sina bibliotek för att sedan förlora också dem. Jag kände mig hjälplös och kraftlös när jag från åskådarplats såg på hur mitt älskade land kastade bort en av sina största och bortglömda möjligheter.  Och ändå, ja ändå. Så många av er har återvänt. Gång efter en annan, på konferens efter konferens, använder ni er kunskap, kunnighet och envishet för att hitta nya sätt att nå barn och främja deras läsning - genom att hjälpa och stödja varandra på vägen.”Charlie Sheppard, Youth Libraries Groups hedersmedlem, 2022. Identifiering och erkännande av spetskompetens Konferensen är unik också i det hänseendet att man där alltid tillkännager de nya Carnegie-pristagarna för text och bild. Carnegie-medaljen är ett erkännande för böcker som gett sina läsare en särskild läsupplevelse. Det är frågan om Storbritanniens äldsta och mest prestigefyllda pris för barnlitteratur. Priset som instiftades år 1936 har tilldelats Arthur Ransome, Philippa Pearce, Mary Norton, Anne Fine, Alan Garner, Philip Pullman, Raymond Briggs, Helen Oxenbury, Lauren Child, Chris Riddell samt många andra legendariska författare. Ungdomsbiblioteksgruppen utser juryn. Jurymedlemmarna består av medlemmar från olika regioner, enligt arbetsplats eller boplats, som har stöd i sin egen region. Varje jurymedlem läser hundratals böcker och bildar ett råd. Rådet sammanställer en lång lista och en kortlista samt utser de slutliga vinnarna. Gruppen stödjer också bibliotek och skolor med att ordna skuggval och roliga bokcirklar där man läser de nominerade verken, deltar i evenemang i anknytning till temat, röstar på favoriter som slutligen tillkännages vid prisutdelningen jämsides med bibliotekariernas val. Ungdomsbiblioteksgruppens största glädje är när medlemmarna tillsammans når längre än någon av dem skulle kunna göra på egen hand. Gruppens medlemmar får bland likasinnade fantastiskt stöd för sina idéer, sin fantasi och sina innovationer. Gruppens ordförande Jen Horan beskriver hur förväntansfull hon är över att se hur den förnyade gruppen kommer att driva saker framåt. “Vi har en tom sida i boken, som väntar på att bli ifylld - det är en träffande bild för bibliotekariernas expertgrupp!” Jake Hope, UK

Jake Hope är en engelsk expert på läsning och barnböcker, som bloggar om de brittiska bibliotekens läsfrämjande praxis. Biblioteken kan fungera som kärnan i det utvecklande och stödjande arbetet med barns och ungdomars läsning på fritiden. Biblioteket kan i samarbete med skolor, familjer, ungdomsorganisationer och motsvarande samarbetspartners  öka antalet läsare och samtidigt stärka barnens fritidsläsning. Läsning för nöjes skull är nyckeln till allt. Fritidsläsning eller läsning för nöjes skull (Reading for pleasure) är enligt Clark och Humbold “läsning, som vi gör av egen fri vilja och med förväntningen om att den ska ge oss tillfredsställelse. Det innebär också läsning som vi inte påbörjat på någon annans uppmaning och som vi fortsätter för att det intresserar oss.”*1 Forskning visar att om  barnen njuter av läsning kan det spela större roll för deras skolframgång än familjens socioekonomiska ställning.*2 Det finns ett konstaterat positivt samband mellan god läskunnighet och läsning för nöjes skull.*3 Fördelarna med fritidsläsning är uppenbara. Tack vare sin struktur har biblioteken många möjligheter att fungera som platser som främjar läsning och läsglädje. I biblioteken kan man bläddra i och undersöka böcker i egen takt, utifrån egen nyfikenhet och eget intresse. Biblioteket är en neutral plats, det är inte en del av skolutrymmena och just det här kan locka dem som känner sig avskärmade från eller utanför utbildningssystemet. Bibliotekets kunder har också tillgång till rikliga samlingar och genom fjärrlån kan man göra utbudet ännu större. Biblioteken erbjuder olika tjänster och evenemang, som läskampanjer eller andra jippon, som haft som mål att få barn att prova och undersöka olika litteraturformer och genrer. En kunnig och entusiastisk personal kan förverkliga detta genom att hjälpa barn och unga att hitta läsning och hitta på initiativ som inspirerar och stimulerar de ungas fantasi. Att den här sortens aktivering har effekt har konstaterats i undersökningar. Det har fastställt att det finns ett tydligt samband mellan biblioteksanvändning och läsglädje: unga som besöker biblioteket har nästan dubbelt så stor benägenhet att läsa för nöjes skull varje dag på sin fritid.*4 Även om resultaten under pandemin har varierat, visar forskningen att barnens läsintresse har sjunkit,  och endast 51,5% av 8-18-åringarna sade sig njuta av läsningen.*5 Till följd av den här sortens forskningsresultat har man i Storbritannien satsat på läsfrämjande verksamhet, genom program som riktar sig till personalen inom undervisningen, där man strävar efter att lärarna ska bli läsande förebilder. Ett exempel på detta är  Open University’s Reading for Pleasure -programmet som riktar sig till lärare eller det riksomfattande Reading Teachers = Reading Pupils, som drivs av Cheltenham Festivals. På biblioteken finns omfattande kunskap om barnlitteraturen i dag och dess traditioner, om utrymmen, samlingar och samarbetsnätverk. Det här konstaterades redan 2005, när Storbritanniens musei- biblioteks- och arkivråd (Museums, Libraries and Archives Council) startade programmet Literature Matters. Målet med programmet är att stärka barnlitteraturens ställning i lärarutbilningen genom att öka lärarstuderandenas kunskap om bibliotekens mångsidiga användningsmöjligheter - förutom bokutlåning också olika läsjippon, bokcirklar, illustratör- och författarbesök samt boktävlingar och priser. Utvecklingen av bibliotekens resurser och kunnande har också skapat grundval för ny utveckling, The Reading Agencys pilotprojekt i stadsdelen Islington i London. Den här ledande välgörenhetsorganisationen i Storbritannien har visionen “en värld där alla läser är vägen mot ett bättre liv”. Till det nya initiativet hör en ny webbplattform. Den inspirerar barn till läsning genom spelifiering och skräddarsydd stimulans. Spelplattformen riktar sig till barn i förpuberteten, 10-12-åriga skolelever, som befinner sig i övergången mellan lågstadiet och högstadiet.*6 I det här avgörande skedet av skolstigen har vart sjunde barn lässvårigheter. Initiativets namn, Läsäventyret (The Reading Adventure), kommer från en samrådsgrupp som utgörs av tre vänner som för varandra formulerade sina tankar och åsikter om läsning, fritidssysselsättningar och intressen. Med hjälp av gruppen utformande man sex temaområden, genom vilka skoleleverna ska hitta sin väg till den läsande världen. Idrott Natur och miljö Musik Mat och matlagning Konst och hantverk Naturvetenskaper och teknologi Spelarna börjar i ett spelläge där de kan välja enligt egna preferenser och intressen. Inom varje temaområde finns sex aktiviteter. Uppgifter byggda kring samma aktiviteter uppmuntrar barnen att prova och utforska olika former av texter och läsning, utifrån de utgångspunkter de motiveras av. Aktiviteterna innehåller såväl korta, lätta uppgifter som  längre utmaningar, så både läsare med sämre självförtroende och de vanare läsarna och bokslukarna som vill ha utmaningar alla hittar lämpligt material.  Alla uppgifter kan genomföras med hjälp av skolans eller kommunens bibliotek. Till läsuppgifterna hör serier, webbsidor, grafiska romaner, dikter och ljudböcker. Spelarna belönas med mynt för genomförda uppgifter: för korta och enklare uppgifter får man en mindre summa och för längre och mera komplicerade uppgifter en större. Spelpengarna kan användas för att ändra färgerna på föremålen i spelrummet. När spelaren har genomfört sex uppdrag får hen en diamant. Diamanten kan uppgradera objekt i spelrummet online. Efter sex utförda uppdrag kommer spelaren till följande nivå, där hen kan prova på mera krävande uppdrag eller utmana sig själv inom något annat temaområde. Efter varje genomfört uppdrag ombeds spelaren berätta vad hen har gjort, läst och fått reda på. Spelaren ombeds också utvärderingen uppgifterna, så man kan se vilka aktiviteter som är mest och minst populära. Utgående från utvärderingen kan man skapa nya och annorlunda uppgifter. Alltid när tio uppgifter är genomförda, ombeds spelaren ge en kort återkoppling, med vars hjälp man kan följa attitydförändringar till följd av större läsvana och användningen av spelplattformen. Anonym data finns sedan tillgänglig för administratörerna - t.ex.  läraren eller bibliotekarien och The Reading Agency kan också följa användningen och effekterna av spelplattformen. Karen Napier, verkställande direktör för The Reading Agency, sa vid lanseringen att Läsäventyret erbjuder unga ett sätt att få fatt i läsglädjen i den avgörande åldern när läsning för nöjes skull överlag minskar. “Vi vet hur viktig läsningen är för självkänslan och sociala relationerna, därför hoppas vi att detta spel ska inspirera barnen i Islington att växa upp till läsare för livet.” Man hoppas att pilotprojektet ska producera information som kan tillämpas nationellt, så biblioteken kan presentera sitt utbud och sina tjänster på ett interaktivt, lättillgängligt och ett för barn intressant sätt. Målet är att med Läsäventyret skapa ett effektivt instrument för skolor och organisationer, vilket främjar kulturen för nöjesläsning och stärker bibliotekens roll i det arbetet. VIDEO: The Reading Adventure Jake Hope, UK Källor *[1] Clark, C. & Rumbold, K. (2006): Reading for Pleasure a research overview, National Literacy Trust. *[2] OECD (2002): Reading for Change Performance and Engagement Across Countries – PISA 2000 -resultat. *[3] Twist, L., Schagan, I. & Hogson, C (2007): Progress in International Literacy Study (PIRLS): Reader and Reading National Report for England 2006. NFER and DCSF. *[4] Clark, C. & Hawkins, L. (2011): Public Libraries and Literacy: Young people’s reading habits and attitudes to public libraries and an exploration of the relationship between public library use and school attainment. National Literacy Trust *[5] Clark, C & Picton, I. (2021): Childen and young people’s reading engagement in 2021. National Literacy Trust. *[6] Higgins, S., Katsipataki, M. & Coleman, R. (2014): Reading at the Transition: Interim Evidence Brief. Education Endowment Foundation.