I månadsbrevet informerar vi om vad som är aktuellt i SJK Ertes verksamhet, samt om kommande evenemang och fortbildningar. Ertes distanstips 2.10: En förmiddag om skolbibliotek Välkommen till ett inspirerande distanswebbinarium på svenska den 2 oktober kl. 9.30–11.00! Jenny Nilsson, utredare för Svensk biblioteksförening, ger oss en översikt av Sveriges skolbibliotekssatsning och hur läget ser ut idag. Sydkustens landskapsförbund presenterar de senaste insikterna från sin pågående och omfattande utredning om skolbiblioteken i Svenskfinland.  Anmäl dig nu för att delta live eller för att få tillgång till inspelningen som kan ses när som helst under 12 dagar efter webbinariet.   Anmäl dig på SJK Ertes hemsida! Lukulystit-Läsfest 13-14.11.2024 I november ordnas Lukulystit-Läsfest digitalt på Bibliotekskanalen. Onsdag 13 november blir en eftermiddag med innehåll på finska, och på torsdag 14 november håller vi Läsfest med presentationer på svenska. Boka in datumen i din kalender redan nu! Utvärdering av sommarkampanjerna 2024 Sommarens läskampanjer Läsgänget och Läskojan samt Biblioteksutmaningen avslutades 31.8.2024. Hjälp oss att utveckla framtida sommarkampanjer, så de blir ännu bättre, genom att svara på frågorna i vår utvärdering. Svara på utvärderingen om kampanjerna här! Utvärderingen är öppen till och med 22.9.2024. Tack på förhand för ditt svar! Biblioteken och läsning - något borde göras, eller behövs det? Utvecklingschef Mervi Heikkilä och bibliotekens överinspektör Anu Ojaranta diskuterar bibliotek och stöd av läskunnigheten. Som bakgrund har man grannländernas enkätsvar gällande läsfrämjande verksamheter. Enkätsvaren har behandlats i två tidigare publicerade bloggtexter. I den tredje delen diskuteras vilka tankar som väckts under processen. Borde Finland välja en annan väg? Läs mer på SJK Ertes blogg! 100 Författarbesök på bibliotek med stöd av Undervisnings- och kulturministeriet Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat ett anslag om 100 000 euro för Lukukeskus-Läscentrum för att ordna författarbesök i allmänna bibliotek. Anslaget kommer att användas för ungefär hundra författarbesök våren och hösten 2025. Besöken och resekostnaderna är kostnadsfria för biblioteken. Biblioteken kan ansöka om besök fram till 15.10.2024. Mer information och en länk till ansökningsformuläret finns på Läscentrums webbplats.

Utvecklingschef Mervi Heikkilä  och bibliotekens överinspektör Anu Ojaranta  diskuterar bibliotek och stöd av läskunnigheten. Som bakgrund har man grannländernas enkätsvar gällande läsfrämjande verksamheter. Detta är den sista delen av en bloggserie i tre delar. Denna artikelserie produceras i samarbete mellan det riksomfattande specialuppdraget gällande bibliotekstjänster som främjar barn och ungas läsande och läskunnighet, SJK Erte, vid Seinäjoki stadsbibliotek och Regionförvaltningsverket för Sydvästra Finland. Låt oss börja med Pisa-undersökningen. Vilka tankar väcker Finlands resultat i internationella läsförståelseundersökningar? Anu: Pisa-resultaten var en besvikelse. Jag var så säker på att förändringarna i en positiv riktning skulle synas. Sedan våren 2023 har jag funderat på var effekten av de miljoner som satsats på läs- och skrivkunnighetsprojeten syns, eller måste vi nöja oss med förklaringen att det är ett långsiktigt arbete? Enligt mig borde effekterna redan synas. Mervi: Jag tycker att man kanske borde börja räkna från den tidpunkt då alla barn började få Läscentrums paket "En läsgåva till barnet" på mödra- och barnrådgivningarna. Att börja främja läsning först när barnet börjat skolan kan vara för sent för vissa. Å andra sidan, om projekten inte förändrar strukturer eller om de inte leder till något bestående, så går pengarna i längden lite till spillo. Anu: Man kan också fråga sig om rätt saker har gjorts? Har åtgärderna och finansieringen riktats rätt? Om inte, vart borde de ha riktats? Har vi valt enkla lösningar, och har vi inte kunnat tänka tillräckligt på de grupper som skulle behöva riktade tjänster? Mervi: Jag tycker att informationspaketen på mödra- och barnrådgivningarna är viktiga, och en annan viktig sak är dessa riktade tjänster för utvalda målgrupper. Att rikta rätt stöd och tjänster dit där de behövs mest. Här kommer jag att tänka på Kulturrådets rapport som understryker att de allmänt använda metoderna till och med kan öka ojämlikheten i läsning, de når inte alla grupper. Rapporten finns här. Men främjandet av läsning är ju inte bara bibliotekens ansvar!   Hur ser debattörerna på helheten av arbetet med läs- och skrivkunnighet i samhället? Anu: Utvecklingen av läsflyt och väckandet av intresse för läsning är naturligtvis inte enbart bibliotekens ansvar. Biblioteken gör mycket i det arbetet, men de kan inte påverka allt på egen hand. Det handlar mer om vardagen, om allas ansvar – skolan, föräldrarna, samhället. Att vi upprätthåller och värdesätter läsning. Nu kan man till exempel läsa rubriker om att unga inte längre värderar utbildning lika mycket som förr. Vi måste alla lyfta fram läsning och skolgång som en hög prioritet, för det är barnen och de unga som är Finlands framtid. Mervi: Ja, här borde många olika aktörer dra åt samma håll. Jag tänker också på de nationella strukturerna. Kanske behövs det en ännu starkare samordnande kraft, och det borde finnas ännu mer samarbete mellan olika aktörer än vad det gör nu. Anu: I takt med att resurserna minskar är samarbete över organisations- och kommungränser avgörande. Min syn på framtiden är dyster, den ekonomiska situationen kommer inte att bli lättare på kort sikt. Om vi gör dubbelarbete borde vi definitivt sluta med det nu. Inom kort övergår de ivriga debattörerna till att fundera över allmänna frågor som rör samhället och barnuppfostran. Under samtalets gång frågar de sig också: ”Är det här bara något som femtioåringar gnäller om?” Anu: Jag har också läst om att barns uthållighet har minskat.   Man behöver inte längre anstränga sig på samma sätt.   Detsamma gäller läskunnigheten . Hur kan vi stötta barn utan att det känns påtvingat?   För läsningen blir inte bättre utan att man läser.   Och uppmuntran till läsning hemifrån... Hur kan biblioteken få in tanken om läsning i hemmen? Lärandet sker trots allt där det inte alltid är bekvämt. För att kunna lära sig åka skidor måste man ramla några gånger. Mervi: Jag funderar också på svaren vi fick från Estland på vår enkät. I svaren nämndes en stark kultur av lärande och läsning som genomsyrar hela samhället; föräldrar, skolor och bibliotek uppmuntrar till läsning och lärandet värderas högt. Hur ser vår kultur ut idag? Anu: Finland har alltid ansetts vara ett land av bibliotek och läsande. Har vi nu snubblat över Pisa-självbelåtenhet? Mervi: Och samtidigt har många beslut tagits som har försvagat bibliotekens verksamhetsförutsättningar. Statligt stöd för till exempel inköp av nya bokbussar eller byggande av bibliotek har försvunnit. Biblioteken har idag också ganska många uppgifter enligt bibliotekslagen. Jag undrar till och med om man har tagit på sig för mycket och om arbetet med läskunnigheten har hamnat i skymundan? Borde man fokusera mer på just barns och ungas läsning? I Sverige har till exempel främjandet av barns och ungas läsning prioriterats även i bibliotekslagen. Anu: Har vi gjort rätt saker och har vi tappat riktningen? Jag vet inte. Under allt annat får inte främjandet av läsning gå förlorat. Jag ser bara elände framför mig om läskunnigheten blir ännu sämre. Vad kostar utanförskap samhället? Utbildningsnivån sjunker, vilket vi redan ser nu. Till och med i läroböckerna finns det färre långa texter än tidigare. Anpassar vi oss för mycket? Mervi: Finns det ens längre något ideal om den bildade människan? Vill folk ens vara lärda och läsande längre? Anu: Bildning är inte längre coolt. Medierna har också ett ansvar i vad som lyfts fram. Varför värderas inte läsande längre? Debattörerna är eniga om användningen av digitala enheter; det borde begränsas, både för barn och för oss vuxna. Mervi: De primitiva delarna av hjärnan styr, och dopaminberoendet tar över. Jag är inte emot digitala enheter, men det är naivt att tro att om jag köper en surfplatta till en tvååring så blir barnet automatiskt smart.   Barnet kan ju då bara svajpa, och vet inte ens hur man pratar eller interagerar ordentligt om det inte får tillräckligt med mänsklig interaktion. Hur kan vi föräldrar vara så korkade? Borde biblioteken lansera några provokativa slogans kring detta? Anu: Varför har vi så svårt att begränsa och uppfostra? Gömmer vi oss för mycket bakom att barn har rättigheter, så att vi inte kan begränsa eller ta bort digitala enheter? Kanske för att vi själva är i samma situation. Smarta enheter är byggda för att vara beroendeframkallande. Vi hade Erasmus-gäster från Italien, och enligt dem finns det inget problem med digitala enheter där eftersom föräldrarna anser att de inte är bra för barn, punkt slut. Barnen vill faktiskt att de ska bli begränsade eftersom de inte klarar det själva. I ett religionsprov i den grundläggande utbildningen skulle barnen fylla i tomma utrymmen i religiösa texter. Ett barn fyllde i ”päästä meidät _____” med ordet "vähällä". Det blir på svenska ungefär “Låt oss komma undan enkelt”. Är detta vad vårt samhälle har blivit, ett "låt oss komma undan enkelt"-samhälle? Vi vågar inte ingripa, vi vågar inte be någon anstränga sig. Har vi modet att sträva efter bildning? Det är inte långt ifrån att yrket skrivare gör comeback. Vad skulle då vara en idealisk situation för att stödja läskunnigheten i Finland? Anu: Varaktiga strukturer för läskunnighet som upprätthålls med stadig och stabil finansiering. Det råder knappast delade meningar om vikten av detta. Mervi: Att vi drar åt samma håll. Att både samhället och hemmen tar ansvar för barnens läsning. Och att man vågar tillsammans, när det behövs, både uppfostra och begränsa, utan att glömma bort läsglädjen och det roliga i det. Anu: Biblioteken borde få vara med på föräldramöten. Tyvärr kan vi inte gå in i hemmen. Även medierna borde ta sitt ansvar och lyfta fram andra saker än vad de gör nu. Livet låter oss faktiskt inte komma enkelt undan. Att utveckla resiliens från tidig ålder är viktigt. Vi kan inte jämna ut allt, livet är inte lätt. Mervi: I en idealisk situation skulle biblioteket ha ett starkt samarbete med skolorna, småbarnspedagogiken, samt med familjearbetet och mödra- och barnrådgivningen. På så sätt kunde man också nå utsatta familjer. Jag vill också lyfta fram litteraturens innehåll och vikten av det egna intresset. För att bli en läsare måste man läsa. Och för att man ska läsa måste det vara intressant och roligt för barnet. Bokpratare gör ett fantastiskt jobb med att tipsa om böcker inom olika ämnen för läsare på olika nivåer. Mer resurser till bokprat!

I månadsbrevet informerar vi om vad som är aktuellt i Ertes verksamhet, samt om Ertes kommande evenemang och utbildningar. Erte deltog i Finlands Biblioteksdagar i Kuopio Finlands biblioteksförening ordnade biblioteksdagar i Kuopio 4-6.6.2024. Erte hade en egen monter på mässan där vi informerade om våra läskampanjer, samlade in boktips och delade ut material. Tack till alla som besökte oss och gav respons på vår verksamhet! Böcker med ordkonstuppgifter (på finska) På begäran har Erte sammanställt (enbart på finska) två bokhyllor i Boksampo med barn- och ungdomsböcker med tillhörande gratis ordkonstuppgifter online. Vi hoppas att dessa hyllor, med sina direktlänkar, ska vara till nytta i ditt arbete, t.ex. i skolor eller läsecirklar. Länkarna får delas fritt, t.ex. till lärare. Grundläggande utbildning 1-6 Grundläggande utbildning 7-9 Nytt blogginlägg! Fiskehamnens bibliotek profilerar sig djärvt som ett bibliotek för barn och ungdomar I februari besökte Seinäjoki Ertes koordinator Emilia Koski Fiskehamnens bibliotek för att bekanta sig med de nya och moderna lokalerna och diskutera bibliotekets planering och verksamhet. Besöket resulterade i ett blogginlägg som bland annat belyser orsakerna och bakgrunden till bibliotekets profil som ett bibliotek för barn och unga. Läs blogginlägget här. Presentationerna från Lukulystit 15.5.2024 tillgängliga på Bibliotekskanalen Lukulystit ordnades 15.5 (på finska) under temat “Barn och ungas röst – om delaktighet i barn- och ungdomsbibliotekstjänster”. Presentationerna kan ses på Bibliotekskanalen och via Läsfestens sidor. Med önskan om en skön sommar Erte har semester i juli och är tillbaka vid svarven i augusti. Månadsbrevet tar också semester från juli till augusti och nästa brev kommer vecka 38. Vi önskar er alla en glad och solig sommar!

I februari besökte Seinäjoki Ertes koordinator Emilia Koski Fiskehamnens bibliotek för att bekanta sig med de nya och moderna lokalerna och diskutera bibliotekets planering och verksamhet med specialbibliotekarie Mikko Steen och bibliotekarie Inari Koskimies. För denna artikel har även Erna Mattila, bibliotekschef för Fiskehamnens och Berghälls bibliotek, intervjuats. Fiskehamnens bibliotek, som öppnade i januari 2024, är ett av de första biblioteken i Finland som har utformats med barn och ungdomar som främsta målgrupp. Direkt när man kommer in i biblioteket är det tydligt vilken målgrupp lokalerna är utformade för. Den färgglada interiören, som skiljer sig från traditionella biblioteksutrymmen, får dig att le och de ovanliga detaljerna som dekorerar utrymmena får dig att fnissa av förtjusning. Eller skulle du inte bli inspirerad av discokulorna på biblioteksväggen? Merparten av bibliotekets 436 kvadratmeter är dedikerade till samlingen av barn- och ungdomslitteratur, vilket är i storlek med ett stort bibliotek. Biblioteket fokuserar på aktiviteter för barn, ungdomar och familjer och erbjuder idag bland annat filmvisning för bebisar och föräldrar, fritidsaktiviteter för skolbarn, ungdomskvällar och sagostunder på kvällarna. Förutom de olika evenemangen är mötet med barn, ungdomar och familjer också en viktig del av bibliotekets dagliga arbete. På Fiskehamnens bibliotek innebär det till exempel att varje kund, från barn till senior, som kommer in i biblioteket hälsas på och betjänas personligen. Betoningen på ett starkt samspel är ett medvetet val på biblioteket, och något som alla medarbetare är engagerade i. Initiativet till att profilera Fiskehamnens bibliotek som ett barn- och ungdomsbibliotek kom från Erna Mattila, chef för biblioteken i Berghäll och Fiskehamnen. Med stöd av Saara Ihamäki, chef för bibliotekstjänster, Katri Vänttinen, direktör för bibliotekstjänsterna, och projektgruppen för det nya biblioteket var beslutet i slutändan mycket enkelt, enligt Mattila. Beslutet stöddes också av bakgrundsinformation som samlades in tidigt i planeringsprocessen och som visade att andelen av befolkningen under 18 år i regionen kommer att förbli hög under många år framöver. Enligt Mattila bidrog även det utrymme som avsatts för det framtida biblioteket till bibliotekets profil: ”Vi visste att det framtida biblioteket skulle bli ganska litet, så med en ’lite av allt för alla’-strategi skulle vi behöva skära ner på tjänster, samlingar och faciliteter för både vuxna och barn. Vi tog oss därför friheten att flytta fokus till barn, ungdomar och barnfamiljer. Det innebär att vi nu kan satsa mer och förhoppningsvis effektivare på vårt samarbete med skolor och daghem samt på läsfrämjande insatser för barn, ungdomar och familjer på fritiden. Grundläggande bibliotekstjänster för vuxna (hämta reservationer, återlämna, digital handledning och en liten rotation på material) kommer också att tillhandahållas.” Precis som med förändringarna i allmänhet möttes beslutet att skära ner på tjänsterna för vuxna med viss oro och alla var inte nöjda med beslutet. På Fiskehamnens bibliotek har man dock märkt att konstruktiva diskussioner har hjälpt även missnöjda biblioteksanvändare att förstå varför beslutet fattades. Mattila betonar att nedskärningarna också möjliggjorde en effektiv fördelning av personalresurserna till läsfrämjande arbete för barn och ungdomar: ”När personalen inte behöver tillhandahålla ’allt för alla’ kan vi använda deras kompetens och tid på ett mer effektivt sätt i den viktiga uppgiften att främja barns och ungdomars läslust och läsande." Förhoppningsvis kommer Fiskehamnens bibliotek, som fokuserar på barn och ungdomar, att föregå med gott exempel och i framtiden kommer det att finnas fler bibliotek i Finland som fokuserar på att främja läsning för barn och ungdomar. Emilia Koski *** Vill du veta mer om bibliotekets designprocess och hur barn och unga involverades? Se Fiskehamnens specialbibliotekarie Mikko Steens presentation på Lukulystit den 15 maj 2024 om hur barn och unga involverades i utformningen av det nya biblioteket.

I månadsbrevet informerar vi om vad som är aktuellt i Ertes verksamhet, samt om Ertes kommande evenemang och utbildningar. Den nya webbplatsen för Seinäjokis specialuppdrag har publicerats! SJK Erte har fått en ny webbplats. Du hittar oss nu på adressen www.sjkerte.fi/sv Webbplatsen har fått en helt ny design för att matcha det visuella utseendet hos SJK Erte. Menystrukturerna har förbättrats, men innehållet har i stort sett förblivit detsamma. Målet har varit att skapa en användarvänlig webbplats där information om aktuella frågor och fortbildningar, samt material för att främja läsning och läskunnighet bland barn och ungdomar, lätt kan hittas. Vi tar gärna emot feedback på hur du upplever vår nya webbplats. Kontakta oss på erte.kirjasto@seinajoki.fi Nytt blogginlägg! Läsfrämjande åtgärder i grannländerna Vad gör grannländerna för att främja läsning bland barn och ungdomar? Den andra delen i en artikelserie av SJK Erte och RFV finns nu tillgänglig. Nu presenterar vi metoder, kampanjer och strategier i Norge, Sverige, Danmark och Estland. Du hittar artikeln på SJK Erte-bloggen, den är värd att läsa! Bokkarusellen 2025 Planeringen av Bokkarusellen 2025 har startat och Erte är en av arrangörerna bakom det årliga bokpratsevenemanget. Om du eller någon du känner har lust att ställa upp som bokpratare så finns det ännu möjlighet till det. Kontakta lena.sagfors@seinajoki.fi och meddela ditt intresse. Inspelningen av Bokkarusellen kommer att ske i Helsingfors 22-23.1.2025. Erte med på Finlands svenska biblioteksdagar Erte deltog i Finlands svenska biblioteksdagar 15-17.5 i Mariehamn. Tillsammans med FSBF ordnades en nätverksträff för läsledare inom Shared Reading och även ett prova på -tillfälle för konferensdeltagarna. Presentationerna från Lukulystit 15.5.2024 publiceras på Bibliotekskanalen Webbinariet Lukulystit ordnades 15.5 (på finska) under temat “Barn och ungas röst – om delaktighet i barn- och ungdomsbibliotekstjänster”. Vi informerar när presentationerna från Lukulystit publicerats på Bibliotekskanalen. I väntan på det kan man se på tidigare presentationer som finns samlade på hemsidan för fortbildningshelheten Lukulystit - Läsfest. Biblioteket med i Välmåendeströmmar i yrkesutbildningen! SJK Erte har inom sitt nätverk för samarbete mellan biblioteket och andra stadiets utbildning tagit fram en checklista (på finska) som uppmuntrar biblioteken till att delta i yrkesutbildningens temavecka kring välmående. Checklistan innehåller konkreta idéer och är gjord av: Miia Utriainen, Anna Jalo, Pia Rask-Jussila och Mervi Heikkilä. Du hittar checklistan här. Erte koordinerar nätverket för bibliotekspersonal gällande bibliotekets samarbete med andra stadiets utbildning. Är du intresserad av att ingå i nätverket och därmed få tips och stöd i hur biblioteket kan samarbeta med andra stadiets utbildning? Kontakta erte.kirjasto@seinajoki.fi så får du information om nästa nätverksträff. Bibliotekens sommarkampanjer inleds snart! Erte har producerat riksomfattande läskampanjer som biblioteken kan använda och anpassa enligt sina egna önskemål och behov. Läsgänget och läskojan - Bibliotekens sommarläskampanj för barn och familjer Biblioteksutmaning - Bibliotekens sommarläsutmaning för unga Ännu tid att svara på vår enkät Vi utvecklar vår verksamhet utifrån de behov och önskemål som finns hos vår bibliotekspersonal. Svara på vår kundundersökning och hjälp oss att bättre stödja bibliotekens arbete med att främja läsning för barn och unga! Du hittar enkäten här. Enkäten kommer att vara öppen till slutet av maj 2024.

Metoder, kampanjer och strategiska planer för att främja läsning bland barn och ungdomar. Norge, Sverige, Danmark och Estland jämförs. Utvecklingschef Mervi Heikkilä & överinspektör för biblioteksväsendet Anu Ojaranta. Denna artikelserie produceras i samarbete mellan det riksomfattande specialuppdraget gällande bibliotekstjänster som främjar barn och ungas läsande och läskunnighet, SJK Erte, vid Seinäjoki stadsbibliotek och Regionförvaltningsverket för Sydvästra Finland. Hösten 2023, redan innan PISA-resultaten publicerades, skickade vi ut en enkät om läsning bland barn och unga till intressenter inom läsfrämjande i Sverige, Norge, Danmark och Estland. I den här artikeln presenterar vi de metoder, kampanjer och strategier som används i grannländerna för att främja läsning bland barn och ungdomar. Det bör noteras att det endast fanns en respondent från varje land och att olika länder inte nödvändigtvis genomför samma läsundersökningar eller deltar i samma internationella undersökningar. Svaren är därför inte helt jämförbara. I det här blogginlägget vill vi lyfta fram de åtgärder som vidtagits under de senaste åren för att främja läsning i grannländerna. I slutet av blogginlägget förklarar vi vilka element som är mest effektiva för att höja den nationella läsnivån. Vilka åtgärder har vidtagits för att främja läsandet i Finlands grannländer? I Sverige har det bedrivits en omfattande läsfrämjande verksamhet. Inom ramen för Kulturrådets verksamhet har en lång rad olika program genomförts. I juni 2018 presenterade en delegation som regeringen tillsatte 2016 sina reflektioner kring ett nytt ramverk för det läsfrämjande arbetet. I delegationen ingick ett brett spektrum av aktörer inom och utanför skolan. Delegationens uppdrag var att ta fram åtgärder för att säkerställa att alla barn och unga har likvärdiga möjligheter och goda förutsättningar för läsförståelse och lustfyllda läsupplevelser. Delegationen föreslog också att skolbiblioteken skulle stärkas. Många av delegationens förslag har genomförts, bland annat inrättandet av Läsrådet. Läsrådet inrättades 2021 med en finansiering på 75 miljoner kronor. Läsrådet inrättades som ett rådgivande organ till Kulturrådet med uppgift att bland annat följa forskningen inom området, identifiera områden för fortsatt utveckling inom läsfrämjande och höja den läsfrämjande kompetensen hos personalen på de allmänna biblioteken. Läsrådet lanserade också ett nationellt program för läsambassadören. Läsfrämjandelyft är ett annat program som startats på förslag av delegationen. Det har utvecklats i bred samverkan och drivs också i Kulturrådets regi. Programmet syftar till att skapa en rättvis och hållbar infrastruktur för bibliotekens läsfrämjande arbete, bland annat genom att höja kompetensen hos bibliotekspersonalen. Programmet arrangerar årligen ett stort tvådagarsevent för myndigheter, organisationer, lärare och andra aktörer. Bokstart är också ett nationellt program som riktar sig till föräldrar och vårdnadshavare till små barn (0-3 år). Bokstart verkar också under Kulturrådets paraply och är ett rådgivande organ till Kulturrådet. Programmet syftar till att främja tidig språkutveckling och tidig stimulans i samarbete med allmänna bibliotek, förskolor och förskoleundervisning. Bidrag kan sökas inom ramen för programmet. Material som skapas inom programmet är fritt tillgängligt på den nationella webbplatsen. Programmet erbjuder också fortbildning för vårdnadshavare och yrkesverksamma. Under Kulturrådet finns också Väck boken! Det vänder sig till lärare och bibliotekarier för att stödja barns läsning. Väck boken! erbjuder läsinspirerande material och även en tävling "Vem är årets Bokväckare?" Det finns också andra nationella strukturer i Sverige som stöder läsning, till exempel En bok för alla, som producerar böcker till mycket låga priser med statligt stöd. I Sverige blev skolbiblioteken lagstadgade 2010 och nu, med den kommande lagändringen 2025, styrs skolbiblioteken till att vara bemannade. Danmark har också en lång historia av läsfrämjande åtgärder. Kulturministeriet driver ett nationellt program där folkbiblioteket i 35 kommuner samarbetar med organisationer som driver fritidsgårdar. Syftet har varit att främja läsningen bland barn i åldern 6-10 år. Det danska kulturministeriet har också stöttat ett antal läsprojekt genom årliga utlysningar av medel för att säkerställa läsfrämjande aktiviteter på de allmänna biblioteken. Förra året avsattes 8,7 miljoner kronor för att stärka samarbetet mellan allmänna bibliotek och skolbibliotek. Norge har en stark nationell bibliotekspolitik och en nationell strategi. Med stöd av dessa instrument har de allmänna biblioteken i hela landet blivit starka förespråkare för möten och demokratiskt deltagande. En nationell lässtrategi kommer också att publiceras under 2024. Den norska expert som svarade på enkäten anser att arbetet har gjorts, men att det är lite för sent. Läsfrämjande arbete har också varit eftersatt i skolorna, men det håller nu på att ändras. I Estland samordnar barnlitteraturcentret, med stöd av kulturministeriet, ett nationellt läsprogram för barn som heter Lugemisisu. Projektet startade 2019 och har inspirerats av de finska läsdiplomen. Det estniska läsprojektet är särskilt värdefullt för små bibliotek, som kan använda projektet som en katalysator för lokala evenemang och aktiviteter. Projektet stöder också arbetet med att främja läsning i skolorna i linje med läroplanen. Under programmets första år deltog 26 bibliotek. Deltagandet har ökat från år till år. Under pandemiåren ökades också finansieringen. Under 2023 kommer programmet särskilt att uppmuntra läsning bland 5-13-åringar, bland annat genom utbildning för bibliotekspersonal och tillhandahållande av färdigt innehåll. Det finns inget nationellt läsfrämjande program för hela befolkningen i Estland. Estlands svar gavs av Kristi Veeber, utvecklingschef på Tallinns centralbibliotek. Hon intygade att biblioteken har gjort ett betydande arbete och hon misstänkte att insatserna har kunnat bromsa nedgången i läskunnighet. Statistiken visar att den tid som 15-14-åringar ägnar åt läsning har legat kvar på samma nivå för pojkar men till och med ökat för flickor under de senaste tio åren. Vilka är de mest effektiva metoderna och hur ska vi gå tillväga för att främja läsning? När vi frågade respondenterna vilka de mest effektiva metoderna har varit fick vi i stort sett samma kommentarer. Svaren kan sorteras in under tre rubriker. Kunskap och metoder Respondenterna betonade att det alltid finns utrymme för förbättringar och lärande. Bibliotekspersonalens kunskaper om läsfrämjande metoder, attityder, vanor, innehåll och praxis behöver fortfarande stärkas. De måste kunna anpassa sina färdigheter från en kundgrupp till en annan, med särskild uppmärksamhet på specialgrupper och personer med lässvårigheter. Bibliotekspersonalen har också ett brett spektrum av uppgifter att utföra inom området läsmotivation. Det är därför viktigt att biblioteken kan prata om vikten av läsning med olika kundgrupper utifrån sina egna utgångspunkter. Föräldrar och närstående till barn anses också av respondenterna ha en särskilt viktig roll. Hemmet och läsande förebilder Biblioteken har en viktig roll att spela när det gäller att hjälpa och vägleda föräldrar att uppmuntra sina barn att utveckla sin egen läsförmåga och läslust. Fokus bör riktas mer mot föräldrarna, i samarbete med hemmen och med stöd av biblioteken. Eftersom källorna till läsglädje och läsning på fritiden ofta finns i hemmet är det viktigt att vägleda föräldrar till tidig läsning, både högläsning och gemensam läsning. Den gemensamma aspekten av läsning är viktig, liksom läsande förebilder, föräldrar, mostrar och farbröder, gudföräldrar och mormödrar. För biblioteken kan detta främjas genom familjeevenemang, bokrekommendationer till föräldrar och läsprogram. Ett bra sätt att nå ut till föräldrar och prata är genom evenemang som föräldrakvällar. Möjliggörande Enligt respondenterna krävs det möjligheter för att förbättra läsförmågan och utveckla läslusten. Barn och ungdomar behöver ett brett utbud av material, olika typer av läsning och helst så nära läsarna som möjligt. Det behövs också olika sätt att närma sig läsningen. Läsning behöver inte vara i fokus för en händelse eller aktivitet, men den måste vara en del av aktiviteten. För att böcker och material ska komma nära eleverna måste samarbetet mellan skola och förskola och det lokala biblioteket vara tydligt och ömsesidigt förpliktande. Sammantaget verkar våra grannländer, särskilt Sverige, ha ett nästan överväldigande antal olika kampanjer för att främja läsning. Det kommer att ta år innan deras verkliga effektivitet visar sig, och det finns verkligen inga snabba vinster att förvänta sig. Anmärkningsvärt är också det breda samarbetet på regional, lokal och nationell nivå. Läsfrämjandet bör faktiskt inte känna några gränser mellan förvaltningar eller institutioner. Baserat på intervjuer, mer information finns här: Kulturrådets satsning på ett läsfrämjandelyft för bibliotekspersonal: https://www.kulturradet.se/i-fokus/bibliotek/lasframjandelyft-for-folkbibliotek/ Kulturrådets program Bokstart: https://www.bokstart.se/ Det estniska barnlitteraturcentrets läsprogram Lugemisisust: https://elk.ee/opetajale/lugemisisu/lugemisisust/ Det statligt stödda förlaget En bok för alla ger ut kvalitetslitteratur till lågt pris: https://enbokforalla.se/ Kulturrådets Väck boken! - program: https://www.kulturradet.se/i-fokus/lasframjande/vack-boken/

Seinäjokis Erte presenterade sin verksamhet som en del av Biblioteken.fi-avdelningen på Educa-mässan 27.1-28.1.2023. Educa-mässan är Finlands största nationella årliga utbildningsvevenemang inom undervisning och pedagogik. Erte ville samla information om lärarnas syn på vad ett lyckat samarbete mellan skolan eller småbarnspedagogiken och allmänna bibliotek innebär. På mässan samlades synpunkterna in via ett frågeformulär. Jenni Makkonen, som avlagt högskolediplom i biblioteks- och informationstjänster vid Åbo yrkeshögskola, har sammanställt och analyserat resultaten inom utvecklingsuppdraget som hör till hennes studier. Utvecklingsuppdragets mål var att producera information om lärarnas syn på lyckade samarbeten mellan skola och allmänna bibliotek. Ämnet för utvecklingsuppdraget var något Maakkonen själv hade erfarenhet av - hon har arbetat som klasslärare och har över 20 års erfarenhet av bibliotekssamarbete och  främjande av läskunnighet. Erte på Educa-mässan 2023; enkäten och resultaten Materialet för utvecklingsuppdraget utgjordes av svaren på enkäten som Erte utformat (97 st.). Önskemålet var  att få information om framgångsrika samarbeten från olika lärargrupper. I enkäten ombads lärare inom småbarnspedagogiken och skolan att med egna ord ge exempel på lyckade samarbeten. Någon exakt definition av ett lyckat samarbete gavs inte i samband med enkäten, utan svarspersonerna gav fritt exempel på lyckade samarbetsformer utifrån sina egna erfarenheter. Svaren på enkäten kom från 86 lärare inom olika utbildningsstadier; 32 lärare inom småbarnspedagogiken; 44 grundskollärare och 10 lärare inom andra stadiet. Resultaten gav en liten översikt över lärarnas syn på lyckade samarbetsformer med allmänna bibliotek. Vad upplever lärarna som lyckade samarbeten med det allmänna biblioteket? Sammanfattningsvis kan man konstatera:  Den grundläggande service som biblioteken erbjuder ges på ett professionellt och kunnigt sätt. Bland lärarnas alla svar togs det upp biblioteksbesök och handledda biblioteksbesök (35% av alla lärare), lässtunder och sagostunder (26% av alla lärare), materialpaket (18% av alla lärare) samt bokbusservice (16% av alla lärare). Utöver traditionella samarbetsformer uppskattade  lärarna i enlighet med den nya läroplanens anda pedagogiskt samarbete (14% av alla lärare) och biblioteket som lärmiljö (10% av alla lärare). Lärarna inom småbarnspedagogiken uppskattade särskilt traditionellt praktiskt samarbete. Av dessa förde 40% fram materialpaket och sagostunder som exempel på de mest lyckade samarbetsformerna. Biblioteksbesök nämnde 34% av lärarna inom småbarnspedagogiken och bokbussbesök 21%. Grundskollärarnas uppfattning om den mest lyckade samarbetsformen var helt klart biblioteksbesök som omfattar handledning i biblioteksanvändning (36% av grundskollärarna). I övrigt fördelade sig svaren från grundskollärarna  på många olika samarbetsalternativ. 14% nämnde professionell service och bokprat. Bokbussen nämndes av 14 % av grundskollärarna och att biblioteket är beläget nära skolan av 11%; tillgänglighet underlättar samarbetet. Dessutom berättade grundskollärarna om många olika framgångsrika pedagogiska samarbeten.  Lärarna inom andra stadiet lyfte i sina svar fram bibliotekets professionella service och beaktande av specialgrupper (30% av lärarna inom andra stadiet) samt handledning i informationssökning (20% av lärarna inom andra stadiet). Sammanfattning och tankar om samarbete Arbetet med främjandet av läskunnighet har varit starkt närvarande i mitt arbete som klasslärare. Jag har i huvudsak arbetat som lärare inom nybörjarundervisningen,  i över 20 år har jag arbetat med att utveckla läskunnigheten och inspirera till läsning. De exempel på lyckade samarbeten som lärarna lyfte fram känns välbekanta. Att göra biblioteket till en del av elevens vardag tycker jag är viktigt. Biblioteksbesök, regelbundna besök av bokbussen, mångsidig läsning som möjliggjorts av bokpaket samt professionella och inspirerande bokprat är värdefullt för lärarnas grundläggande arbete. Att utveckla läskunnigheten och läsintresset hör enligt mig till skolans grundläggande uppdrag, som det lönar sig att satsa på  - i dag ännu starkare än tidigare. Skolans och bibliotekets mål sammanfaller till stor del och biblioteket är en värdefull samarbetspartner för läraren. Ett framgångsrikt samarbete främjar elevernas jämställdhet inom arbetet med läskunnighet ur ett tillgänglighetsperspektiv. De lär sig om biblioteket och dess många möjligheter och de lär sig använda bibliotekstjänsterna. Det här är viktigt, särskilt för de elever som inte är vana biblioteksanvändare och annars inte skulle ha möjlighet att besöka biblioteket. Enligt enkätsvaren och mina egna erfarenheter värderar lärarna bibliotekens grundläggande arbete högt och anser att det är framgångsrikt. Skolorna är inte jämlika i bibliotekssamarbetet. Enligt enkätsvaren och mina egna erfarenheter, främjar tillgängligheten, dvs bibliotekets fysiska närhet samt en på kommunal nivå upprättad samarbetsplan,  samarbetet. Samarbete är också en resursfråga. Det kräver tid och pengar. Lärarnas arbetsuppgifter har blivit mångsidigare; flera uppgifter och krav verkar flöda in från alla håll. Stressen är tyvärr ständigt närvarande i lärarnas arbete och ibland räcker inte resurserna och orken ens till nyttiga ändamål. Å andra sidan underlättar ett fungerande bibliotekssamarbete lärarens arbete. En samarbetsplan samt helheter som planeras och genomförs av yrkeskunnig bibliotekspersonal är lätt att använda sig av. Lärare uppskattar bibliotekens aktiva roll och det pedagogiska samarbetet. Kommunikation och flexibla tidtabeller spelar också en viktig roll. Vad skulle vara ett drömscenario för ett framgångsrikt samarbete enligt lärarna? Enligt enkätsvaren och mina egna erfarenheter skulle receptet för ett framgångsrikt samarbete vara följande - Biblioteket som skolans samarbetspartner med hjälp av, med biblioteksresurser anställda, bibliotekspedagoger som har kunskap om läsfrämjande arbete. Biblioteken borde få öronmärkta tilläggsresurser för nyanställningar enbart för skolsamarbete, enligt kommunernas storlek. Bibliotekspedagogerna skulle utarbeta samarbetsplaner och ansvara för det praktiska samarbetet. Samarbetet skulle vara en kombination av traditionella samarbetsformer samt nya läsfrämjande former. Om biblioteket fysiskt ligger på långt avstånd, skulle biblioteket komma ut till skolan, genom digitala kanaler, bokbussen, besök av bibliotekspedagogen eller så kunde biblioteken få öronmärkta pengar för elevtransporter. Samarbetet skulle fungera enkelt ur lärarnas synpunkt, något som verkligen underlättar lärarnas arbete, pedagogiskt genomtänkt läsfrämjande arbete som skulle nå alla elever jämlikt. Den här modellen kräver pengar, men kan också vara kostnadseffektiv: ett tydligt system där bibliotekspedagogen leder samarbetet med hjälp av det karakteristiska biblioteksnätverket - kostnadseffektivt och imponerande. Insikten om vikten av det läsfrämjande arbetets betydelse har som tur är väckts och Den nationella läskunnighetsstrategin 2030 skapar riktlinjer för det. Förhoppningsvis främjar det också bibliotekens och skolornas samarbete och ger det värdefulla arbetet mera resurser. Lärare gör värdefullt arbete med att främja läskunnigheten. Det skulle vara bra att lyssna på dem. En riksomfattande tilläggsundersökning om lärarnas syn på vad ett lyckat samarbete innebär för dem samt önskemål om hur det ska genomföras skulle vara användbart. Mera information om utvecklingsuppdraget och enkätresultaten finns att läsa om i utvecklingsuppdraget. Jenni Makkonen

I månadsbrevet informerar vi om vad som är aktuellt i Ertes verksamhet, samt om Ertes kommande evenemang och utbildningar. Se mig, hör mig - en guide för att möta unga på biblioteket Erte har tillsammans med Finlands biblioteksförenings arbetsgrupp för unga sammanfattat en guide med tips på hur bibliotekspersonal får till bra möten med unga på biblioteket. Målet med guiden är att uppmuntra alla som jobbar på bibliotek, ge dem verktyg och tips till bemötandet av unga kunder. Guiden har publicerats i pappersformat på finska och svenska, och den har skickats ut under vecka 10 till alla bibliotek i Finland. Guiden publiceras även i tillgängligt format på Seinäjokis specialuppdrag Ertes hemsidor. Feedback på guiden tas gärna emot på Seinäjokis Erte: erte.kirjasto@seinajoki.fi. Guiden är skriven av Mervi Heikkilä och Finlands biblioteksförenings arbetsgrupp: Merja Kauppinen, Jaana Jauhiainen, Sari Seitajärvi, Laura Liikavainio, Suvi Sario, Heidi Tuikka, Irina Cherbukova och Marisa Sarapuu. Skribenterna hoppas att “Se mig, hör mig”-guiden hittar fram till bibliotekspersonalen och att den väcker diskussion på biblioteken. Kom med på Ertes distanstips: Hälsningar från Sverige! Vi ordnar distanstips digitalt på svenska onsdag 27.3 kl 9.30-10.30. Anmälan öppen. Erte har varit på besök till Stockholm och berättar om idéer vi kan hämta därifrån till våra bibliotek. Dagens gäst är Linda Åkerlund, tvåspråkig bibliotekarie på Finlandsinstitutets bibliotek i Stockholm. Välkommen med eller beställ inspelningen! Alla som anmäler sig får en länk till inspelningen som kan ses i 12 dagar. Flera tillfällen under våren med Ertes distanstips 26.3. Erten etävinkit: Monikieliset terveiset Ruotsista (på finska) 16.4. Erten etävinkit: Mysteerijuna, Kirsi Kunnas 100 juhlavuosi ja lukukampanjat (på finska) 24.4 Ertes distanstips: Mysterietåget och läskampanjerna. Romanen Kuinka saavutetaan zanshin vinner lättlästpriset Klara - ett pris för lättläst barn och ungdomslitteratur som delas ut för första gången I år vinner Päivi Lukkarila lättlästpriset Klara för sin bok Kuinka saavutetaan zanshin (Nokkahiiri-kustannus 2023). Klarapriset delas ut för första gången till en förtjänstfull lättläst barn- och ungdomsbok. Boken Kuinka saavutetaan zanshin behandlar mobbning, tonårsliv och faderlöshet ur en ung människas perspektiv på ett fräscht och humoristiskt sätt. Boken är illustrerad av Oona Liukkonen. Fem verk var nominerade för priset och juryn består av representanter från de riksomfattande expertnätverken Lanu-neuvosto och BU-gruppen: Meri Markus (ordförande), Päivi Joentausta, Viivi Kilpeläinen, Mari Karvonen, Heidi Jägerskiöld och experten på lättläst litteratur Riikka Törnroos. Läsarnas favorit blev Marja-Leena Tiainens bok Gangsterin poika (Avain 2023) som illustrerats av Anne Muhonen. Klarapriset delades ut på Bibliotekets dag 19.3 på Borgå stadsbibliotek. Seinäjoki stadsbiblioteks riksomfattande specialuppdrag Erte, som främjar barn och ungas läsande och läskunnighet, vill genom Klarapriset lyfta en förtjänsfull lättläst bok för barn och ungdomar skriven på finska eller svenska. Genom priset vill man också påminna att behovet av lättlästa böcker är växande. Prissumman för Klarapriset är 1000 euro. Nytt blogginlägg! Barns och ungas läsande i Finlands grannländer Hur ser utvecklingen av barns och ungdomars läsförmåga, lästrender och de allmänna bibliotekens påverkan på läsning ut? Vi ställde dessa frågor i grannländerna Norge, Sverige, Danmark och Estland. Artikeln är gjord i samarbete mellan Erte och Regionförvaltningsverket. Läs artikeln i vår blogg! Tarinasaalis 2023 Bibliotekspersonal från hela landet har tillsammans för andra året i rad producerat ett bokpratspaket som heter Tarinasaalis. Bokpratarna har valt ut tips och favoriter från senaste årets bokskörd. Tarinasaalis kan ses på Bibliotekskanalen.

I månadsbrevet informerar vi om vad som är aktuellt i Ertes verksamhet, samt om Ertes kommande evenemang och utbildningar. Ertes distanstips 24.4 kl 10-11: Mysterietåget och läskampanjerna Nicolina Zilliacus-Korsström presenterar Mysterietåget, ett rymningsspel från YLE. Lena Sågfors presenterar Ertes sommarläskampanjer som biblioteken fritt får använda. Bekanta dig med programmet och anmäl dig eller beställ länken till inspelningen på Ertes hemsida. Erte och FSBF ordnar nätverksträff i Mariehamn Erte och Finlands svenska biblioteksförening ordnar en nätverksträff för Shared Reading-läsledare under biblioteksdagarna i Mariehamn 15-17.5.2024. Läsledarna får träffas och dela med sig av erfarenheter av verksamheten. Erte och FSBF ordnar också prova på-tillfällen för alla intresserade av Shared Reading under biblioteksdagarna. Många har anmält sitt intresse för detta, vilket vi är glada för. Nytt blogginlägg: Skolsamarbete på Tallinns stadsbibliotek Elina Hokkanen arbetar som bibliotekarie på Seinäjoki stadsbibliotek. I januari-februari var hon på ett internationellt utbyte till Tallinns centralbibliotek. Hur jobbar man läsfrämjande i Tallinn i samarbete med skolorna? Läs mer på bloggen! Programmet för Lukulystit 15.5.2024 är publicerat! Lukulystit ordnas (på finska) 15.4.2024 och Biblioteksakanalen strömmar programmet. Temat för dagen är barn och ungas röst - om delaktighet i barn- och ungdomsbibliotekstjänster. Man behöver inte anmäla sig på förhand och alla presentationer sparas och textas på Bibliotekskanalen och kan ses senare. Läs mer om programmet på hemsidan. Sommaren 2024 - bibliotekens läskampanjer för familjer, barn och unga Erte har som tidigare år producerat riksomfattande läskampanjer som biblioteken fritt kan använda. I Läsgänget och läskojan-kampanjen får både barn och vuxna dela med sig av boktips. De bekanta figurerna från Läsgänget har byggt en koja, men de behöver tips på vad de ska läsa där inne. Kampanjen finns tillgänglig på åtta språk: svenska, finska, engelska, estniska, ryska, arabiska, ukrainska och nordsamiska. Det finns två mallar för boktipsen: en till böcker för vuxna och en för barnböcker. Boktipslapparna finns på svenska och finska, men i materialpaketet finns också mallar utan text som man kan använda för alla språk och åldrar. Boktipslapparna kan sedan hängas upp och synliggöras för alla kunder i biblioteket. Biblioteken kan belöna boktipsarna med en läskoja man kan pyssla. Biblioteken kan själva skriva ut läskojorna eller trycka dem. Till materialpaketet hör även målarbilder med Läsgänget. Dessa kan biblioteken använda som det passar dem bäst. Läs mer om kampanjen och materialet på kampanjens hemsida. Biblioteken utmanar ungdomarna i sommar i en Biblioteksutmaning. Under sommaren utförs minst tre utmaningar från listan. Utmaningsblanketten lämnas in till biblioteket och man kan vinna biobiljetter till valfri biograf åt sig själv och en kompis. Biblioteksutmaningen finns tillgänglig på svenska och finska. Utmaningens material och instruktioner finns på kampanjens hemsida. Materialet från båda kampanjerna får av biblioteken användas fritt och anpassas så att det passar det egna biblioteket. En del material finns också tillgängligt som redigerbara bottnar i Canva. Har du frågor kring kampanjerna? Ta kontakt med oss på erte.kirjasto@seinajoki.fi Vill du synliggöra lättlästpriset Klara på ditt bibliotek? Lättlästpriset Klara delades ut för första gången i mars 2024. Vinnaren valdes bland fem nominerade böcker av en jury bestående av representanter från expertråden lanu-neuvosto och BU-gruppen. Vinnaren är Päivi Lukkarila med sin bok Kuinka saavutetaan zanshin (Nokkahiiri-kustannus, 2023). Priset Läsarnas favorit vann Marja-Leena Tiainen för hennes bok Gangsterin poika (Avain, 2023). Det finns en plansch som fritt kan laddas ner ifall man vill synliggöra de nominerade böckerna på biblioteket. Du kan ladda ner planschen här. Aktuellt från BU-gruppen BU-gruppen är ett nationellt expertråd som består av medlemmar från de allmänna biblioteken i Svenskfinland. Dess huvudfokus ligger på frågor som gäller barn och ungas läsning och läskunnighet. Rådets ordförande och sekreterare kommer från specialuppdraget Erte vid Seinäjoki stadsbibliotek. Här kan du läsa protokoll från BU-gruppens möten. Höstens fortbildningsdatum Boka in i din kalender! Alla höstens evenemang är webbinnarier. 3.9 Erten etävinkit: Vinkkejä pop-up kirjastoon 11.9 Ertes distanstips (på svenska) 1.10 Erten etävinkit: Neuvolayhteistyö 2.10 Ertes distanstips (på svenska) 13.11 Lukulystit. Teema: Monikielisyys ja -kulttuurisuus 14.11 Läsfest (på svenska) 10.12 Erten etävinkit: Kirjasto ja toinen aste Närmare program och länk till anmälan publiceras ungefär en månad innan fortbildningen äger rum. Vi förbehåller oss rätten till förändringar i programmet.

Hur ser utvecklingen av barns och ungdomars läsförmåga, lästrender och de allmänna bibliotekens påverkan på läsning ut? Vi ställde dessa frågor i grannländerna Norge, Sverige, Danmark och Estland. Denna artikel har gjorts i samarbete mellan Seinäjoki stadsbiblioteks specialuppdrag gällande bibliotekstjänster som främjar barn och ungas läsande och läskunnighet och Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finlands överinspektör för biblioteksväsendet Anu Ojaranta. Artikeln är baserad på materialet som samlats in tillsammans och skriven av Mervi Heikkilä. På hösten 2023, innan PISA-resultaten offentliggjordes, skickade vi ut en enkät till aktörer inom läskunnighet gällande barn och ungas läsande till Sverige, Norge, Danmark och Estland. I den här artikeln presenterar vi svaren om läskunnighetens utveckling, lästrender och bibliotekens inverkan på barns och ungdomars läsning. Det bör noteras att det bara fanns en respondent från varje land och att olika länder inte nödvändigtvis genomför samma läsundersökning eller deltar i samma internationella undersökningar. Svaren är därför inte helt jämförbara. En kortfattad PISA-översikt Publiceringen den 5 december 2023 av resultaten från den internationella PISA-undersökningen, som mäter 15-åringars färdigheter, har återigen väckt en bred offentlig debatt om läget för läskunnigheten i Finland. Även om våra resultat fortfarande ligger över genomsnittet för de 34 OECD-länderna, var nedgången jämfört med 2018 dramatisk: den genomsnittliga poängen i läsfärdighet hade sjunkit med 30 poäng. Våra grannländer upplevde också en nedgång, men inte lika brant som i Finland. Sverige och Danmark ligger nu mer eller mindre på samma nivå som Finland, medan Norge ligger sämre till. Estland, å andra sidan, glänser fortfarande i jämförelsen och rankas sexa bland OECD-länderna, men Estlands PISA-resultat sjönk också jämfört med 2018. Tabell från PISA 2022 som jämför genomsnittsresultat i läsförståelse 2015, 2018 och 2022 De som svarade på vår enkät Vi skickade vår enkät till aktörer inom läskunnighet i Sverige, Norge, Danmark och Estland. I Sverige besvarades enkäten av personal från Kulturrådet. Kulturrådet är en statlig myndighet som främjar och stöder ett brett spektrum av kulturella aktiviteter, däribland läsning. Ett program med åtgärder för att främja läsning finns också online. Den danska respondenten var Lisbet Vestergaard, från tankesmedjan Libraries of the Future. Hon är projektledare med ansvar för bland annat undersökningar om barns och ungdomars läsning och medieanvändning samt projekt om fritidsläsning. Den norska respondenten var Bergljot Kaslegard, chef för avdelningen för läsning och litteratur vid det nya huvudbiblioteket Deichman Bjørvik i Oslo. Från Estland besvarades frågorna av Kristi Veeber, som representerar Tallinns huvudbibliotek och bibliotekariernas förening. Hon leder också expertteamet för läsfrämjande på sitt bibliotek. Utvecklingen av barns och ungas läskunnighet de senaste åren Trender i läskunnighet bland unga återspeglas väl i PISA-utvärderingarna, där alla länder utom Estland har sett en nedgång i läskunnighet sedan 2015. Men i den senaste bedömningen för 2022 har Estlands förbättring av läsförmågan också vänt. Sverige lyfter fram några mycket intressanta, aktuella forskningsresultat om läskunnigheten. Den generella trenden är att barn läser mer än unga. De senaste rapporterna för 2022 visar dock en förändring från den tidigare trenden: antalet barn och ungdomar som läser böcker och tidningar varje dag har ökat i alla åldersgrupper för första gången sedan 2012. Dessutom skedde ingen ytterligare minskning av den dagliga läsningen i någon åldersgrupp. Länkar till aktuella studier från Sverige: Mediebarometern, Ungas ökade läsning, En fördjupad bild av ungas fritid. Danmark och Norge lyfter också fram Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS). Den mäter främst läskunnighetsnivåerna hos fjärdeklassare och de faktorer som är förknippade med läskunnighet i olika länder. Enligt de danska PIRLS-studierna har antalet svaga 10-åriga läsare ökat från 2016 till 2021, och ligger nu på 25% i Danmark. Antalet elever som är starka läsare har också minskat från 20% till 14% under samma period. I Norge är 20% av 10-åringarna svaga läsare. När det gäller läsning på fritiden har norska barn de sämsta resultaten bland jämförelseländerna. Som jämförelse visar Finlands senaste PIRLS-resultat från 2021 att Finland var mer eller mindre i nivå med Sverige när det gäller övergripande resultat (skillnaden på 5 poäng till Finlands fördel är inte statistiskt signifikant), medan Norge och Danmark låg klart under Sverige och Finland när det gäller samma resultat. Den stora könsskillnaden till flickornas fördel, som är karakteristisk för Finland, fanns fortfarande kvar, medan den var något mindre i de andra nordiska länderna. Den ökande klyftan mellan elever var en internationell trend, och detta var också fallet i Finland. Av de finska tioåringarna hade 12% svag läsförmåga och 14% utmärkt läsförmåga. Lästrender I Sverige publicerades en rapport om det aktuella läget för barns och ungdomars läsning 2023. Den visar på ojämlikheter mellan barn och unga när det gäller läsfrämjande och läsning. Kulturrådet anser därför att det är viktigt att få mer information om de barn och unga som inte läser. Likaså ses det som ett mål att öka barns och ungas egna åsikter och delaktighet. Kulturrådets svar hänvisar också till internationella studier som visar att klyftan mellan de svagaste och starkaste läsarna ökar, med starka kopplingar till socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Vanligt förekommande läsfrämjande åtgärder kanske inte alls är anpassade till alla grupper av barn och ungas behov och förutsättningar. I det långa loppet är det de som är i störst behov av läsfrämjande åtgärder som är minst benägna att få dem. Det finns också en ökande klyfta i läskunnighet mellan skolor i Sverige. I Danmark har man också forskat om barns och ungdomars läsvanor. Resultaten visar att barns och ungdomars lust att läsa minskar med åldern. 64% av barnen i årskurs fem tycker om att läsa, men andelen minskar gradvis med varje årskurs tills endast 49% tycker om att läsa i årskurs åtta. I de högre årskurserna uppger ungdomarna att de läser för att lära sig och att läsning för nöjes skull kommer på andra plats. Enligt rapporten Children´s and Young people´s reading (sammandrag på engelska hittas här) ägnar barn och unga ägnar lika stor del av sin fritid åt läsning nu som 2017. Användningen av e-böcker och ljudböcker har ökat markant, men fysiska böcker är fortfarande mer populära. I alla årskurser är den grupp som regelbundet läser fysiska böcker minst dubbelt så stor som den grupp som regelbundet läser e-böcker eller lyssnar på ljudböcker. Ljudböcker tilltalar i högre grad elever som läser fysiska böcker oregelbundet. Humor var den överlägset mest populära genren i alla åldersgrupper. Totalt sett föredrog 52% av målgruppen humor, och dess popularitet har ökat stadigt i alla åldersgrupper sedan 2017. Även bokserier samt fantasy och science fiction fick överlag bra betyg. Pojkar föredrog humor mer än flickor. Flickor föredrar däremot realistiska berättelser om barns och ungdomars liv - där romantik är en viktig del av berättelsen. Detta är särskilt tydligt i de högre årskurserna. Skolbiblioteken används fortfarande, men särskilt bland ungdomar har användningen av skolbiblioteken minskat. Danmark tog också upp frågan om barns och ungdomars ökande konsumtion av digitala medier. Särskilt hög användning av sociala medier visade sig ha ett direkt samband med minskad koncentration och minskad fritidsläsning. I Estland säger Kristi Veeber att landet har en stark kultur av lärande och läsning, som stöds av föräldrar, skolor och samhället. - Men vi ser samma trender som resten av världen: barn och ungdomar tillbringar mer och mer tid framför skärmar etc. I Estland genomförs en tidsanvändningsundersökning som upprepas vart tionde år. Den visar att barn och ungdomar läser mindre varje dag än tidigare och tycker mindre om att läsa (statistik kan hittas här). Bibliotekets inverkan på läsning I Sverige anses det allmänna bibliotekets (som i Sverige kallas folkbibliotekets) läsfrämjande roll vara viktig när det gäller att uppmuntra och stödja läsning. Alla kommuner har ett folkbibliotek och bibliotekslagen prioriterar barn och unga som målgrupp. Folkbiblioteket arbetar ofta i samarbete med andra lokala aktörer. Läsfrämjande program och aktiviteter finns på biblioteken både lokalt och nationellt, till exempel Sommarboken, Läslov, Väck boken, Bokstart, Read hour och Shared reading. Man bör komma ihåg att skolbiblioteken i Sverige är lagstadgade. Trots det täta nätverket av skolor tyder Kulturrådets svar på att även folkbiblioteken ses som en viktig del i läsfrämjandet bland barn i skolåldern. I Estland tror man också att de allmänna biblioteken har en stor inverkan på läsandet. - Utan deras (bibliotekens) ständiga arbete skulle nedgången i läsning vara ännu mer dramatisk", säger Kristi Veeber. Norges Bergljot Kaslegard svarar på frågan utifrån Oslos huvudbiblioteks perspektiv: - På Deichman Bjørvikas vägnar skulle jag vilja säga att vi har en betydande inverkan när det gäller att främja läsning. Vi är det lokala biblioteket i Oslo, men vi är också det största. I Danmark är synen en annan. På frågan om bibliotekets roll för att främja läsning bland barn och ungdomar svarar Lisbet Vestergaard: - Ur min synvinkel alldeles för låg. Efter skolreformen 2014 har de flesta barn längre skoldagar och mindre fritid. Detta påverkar användningen av det allmänna biblioteket under barnens fritid. Enligt Vestergaard fokuserar många allmänna bibliotek nu mer på att samarbeta med skolor, men det finns mycket utrymme för förbättringar. I följande artikel kommer vi att fokusera på vilka metoder, kampanjer och strategiska planer som finns i grannländerna för att främja läsning bland barn och ungdomar. Dessa frågor besvarades av respondenterna: What is your name and organization? What is your relationship to the reading promotion? Are you working with reading promotion yourself or are you for example a researcher? How has children's and young people´s reading skills increased or decreased in your country when considering the last five years? How about how many of the same age category read for fun or names reading as a hobby? What kind of trends can you see in reading in your country? (for example gendered reading, children vs. young people, does familie’s socio-economic position impact reading more than before) What do you think is the impact of public libraries on reading promotion in your country? Källor Intervjuer via e-post 12/2024: Sverige: Kulturrådet Danmark: Lisbet Vestergaard Norge: Bergljot Kaslegard Estland: Kristi Veeber Länkar till de rapporter som citeras av de intervjuade finns i texten. PISA-undersökning (hänvisat 21.12.2023) https://factsmaps.com/pisa-2018-worldwide-ranking-average-score-of-mathematics-science-reading/ https://factsmaps.com/pisa-2022-worldwide-ranking-average-score-of-mathematics-science-and-reading/ https://factsmaps.com/pisa-worldwide-ranking-average-score-of-math-science-reading/ https://okm.fi/-/pisa-2022-osaaminen-heikentynyt-suomessa-ja-lahes-kaikissa-muissa-oecd-maissa PIRLS-studien, rapport från Finland: Kaisa Leino, Marjo Sirén, Kari Nissinen ja Eija Puhakka: Puoli tuntia lukemista : kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS 2021)Koulutuksen tutkimuslaitos, 2023Kan hämtas online: https://jyx.jyu.fi/bitstream/handle/123456789/86985/978-951-39-9620-8_KTL-T_37_jyx.pdf?sequence=1&isAllowed=y

Elina Hokkanen arbetar som bibliotekarie på Seinäjoki stadsbibliotek. I januari-februari var hon på ett internationellt utbyte till Tallinns centralbibliotek. De allmänna bibliotekens verksamheter och mål är långt desamma i Finland och Estland. Tallinns centralbibliotek (stadsbibliotek) har som mål  att främja livslångt lärande, öka människors läslust i alla åldrar samt erbjuda  inspiration och upplevelser. Hur jobbar man då läsfrämjande i Tallinn i samarbete med skolorna? Ettorna till biblioteket! Alla i årskurs ett  i Tallinn är inbjudna till biblioteket. Klasserna besöker vanligtvis det bibliotek som ligger närmast dem. Syftet med biblioteksbesöket är att introducera barnen till bibliotekets tjänster och att ge bibliotekskort åt dem. Sedan 2007 har alla ettor fått en bok som tagits fram speciellt för detta ändamål av biblioteket som gåva under besöket. Bokprat och bibliotekstimmar Bokprat är vanligt i skolsamarbetet i Tallinn. Jag var med på en skola där bokprataren väntades av två ivriga klasser i årskurs två. Temat för bokpratet denna gång var nya estniska barnböcker. Merle Tanilsoo som är specialiserad inom barnbiblioteksabete var glad över barnens entusiasm, och över att barnen kände till många av böckerna på förhand. Biblioteket erbjuder skolorna ett brett utbud av olika "bibliotekstimmar". Förutom de traditionella lässtunderna och undervisning i informationssökning innehåller utbudet lektioner om estniska språket och litteraturen, den kinesiska kalendern, olika musikteman, miljöfrågor och informationskompetens för olika årskurser. Skolornas aktivitet när det gäller att komma till biblioteket eller bjuda in biblioteket att besöka dem varierar stort. Det är till stor del upp till läraren att avgöra hur mycket barnen kan ta del av de program som biblioteket erbjuder. Biblioteket organiserar också utbildning för lärare. Ungdomsbiblioteksarbete i stor skala Kelli Pullisaar, specialist på ungdomsbiblioteksarbete, har arbetat på biblioteket i ungefär ett år och riktar sig till ungdomar i åldrarna 13-26 år. Arbetet fokuseras på skolsamarbete, olika läskampanjer och sociala medier. För högstadie- och gymnasieskolor finns ett brett och varierat utbud av kurser och bokprat. Kelli menar att ett bra sätt att få ungdomar att plocka upp en bok är till exempel en TV-serie eller film som utgår från boken eller dess teman. Man har mycket mindre samarbete med gymnasier än med den grundläggande utbildningen. Om detta beror på den strikta läroplanen eller inte förblir ett mysterium. Biblioteket stödjer integration och språkinlärning Tallinn har en stor rysktalande minoritet. På senare tid har även många ukrainsktalande flyttat till staden. Biblioteket stödjer barnens integration och språkinlärning. Merle Tanilsoo säger att det viktigaste när det gäller barn med främmande språk är att stödja deras estniska talspråk med bilder och gester. Lektionerna innehåller många aktiva aktiviteter. Estland står inför en stor förändring när all utbildning ska ske på estniska år 2030. Förändringen skapar oro bland lärare och föräldrar. Hur kommer det att gå för de ryskspråkiga barnen, som hittills har gått i ryskspråkiga skolor? Biblioteket förväntas samarbeta, till exempel genom att hitta böcker som är lite lättare att läsa, eftersom den så kallade "rekommenderade litteraturen", som spelar en viktig roll i litteraturundervisningen, läses i skolorna. Det finns ingen uttalad lättläst litteratur i Estland. Ett sätt att stärka de estniska läskunskaperna hos barn som talar andra språk är Läskompis-verksamheten, som kommer att lanseras under våren i samarbete med stadsbiblioteket och den estniska läsföreningen (Lugemisühing). Tanken är att en estnisktalande ungdom hjälper ett barn som talar ett annat språk att läsa. Läskampanjer Biblioteket organiserar och deltar i nationella läskampanjer. Vartannat år anordnas till exempel en nationell Nukitsa-tävling för att utse den bästa estniska barn- eller ungdomsboken. Loemme ennast linnuteeni, Vi läser oss till Vintergatan är Tallinnbibliotekets egen läsutmaning, där skolklasser från första till nionde klass tävlar mot varandra när det gäller antalet lästa sidor. Detta är det tionde året som utmaningen genomförs. Inspiration till läsning genom glädje Jag slogs av hur lite bibliotekarierna talade om den allmänna oron vi i Finland har för barns och ungdomars läsfärdigheter, och att läsning som hobby håller på att försvinna. Jag frågade bibliotekspersonalen om detta. De sa att det naturligtvis finns barn som är svaga i läsning även i Estland, men att biblioteket ser fler barn som är intresserade av att läsa. När böcker bokpratas om till hela klasser av skolbarn ingår naturligtvis böcker på olika nivåer, så att varje läsare kan hitta något som passar honom eller henne. "Vi vill närma oss läsning med glädje, inte med oro. Det är en positiv sak", säger Merle Tanilsoo med ett skratt. Text: Elina Hokkanen

I månadsbrevet informerar vi om vad som är aktuellt i Ertes verksamhet, samt om Ertes kommande evenemang och utbildningar. Bokkarusellen 2024 publicerad på Bibliotekskanalen Bokkarusellen spelades in 23-25 januari. Ett gäng bibliotekarier från olika delar av svenskfinland samlades för att bokprata om det senaste årets utgivning. Nu finns alla bokprat publicerade med undertexter på Bibliotekskanalen. Åkej-träff ÅKE-gruppen ordnar en träff för alla som jobbar med barn- och ungdomsböcker på bibliotek 14.3.2024 kl. 14-15. Håll utkik efter länk till träffen! Kom med på Ertes distanstips: Hälsningar från Sverige! Vi ordnar distanstips digitalt på svenska onsdag 27.3 kl 9.30-10.30. Anmälan öppen. Erte har varit på besök till Stockholm och berättar om idéer vi kan hämta därifrån till våra bibliotek. Dagens gäst är Linda Åkerlund, tvåspråkig bibliotekarie på Finlandsinstitutets bibliotek i Stockholm. Välkommen med eller beställ inspelningen! Alla som anmäler sig får en länk till inspelningen som kan ses i 12 dagar. PROGRAM 9.30-9.50 Linda Åkerlund: ”Finlandsinstitutets bibliotek i Stockholm – nationellt resursbibliotek för finska språket”? 9.50-10.00 Frågor och diskussion 10.00-10.30 Lena Sågfors: Ertes hälsningar från Stockholm Erte har varit på besök till Stockholm för att inspireras i hur bibliotek jobbar med mångspråkig verksamhet. Vad kan vi inspireras av och hämta till våra bibliotek? Flera tillfällen under våren med Ertes distanstips (på finska) 27.2 Erten etävinkit: Uusien vinkkareiden tukikahvit 27.2. Anmälan öppen. 26.3. Erten etävinkit: Monikieliset terveiset Ruotsista 16.4. Erten etävinkit: Lukukampanjat ja Kirsi Kunnas 100 -juhlavuosi Tarinasaalis för året 2023 publiceras 29.2 24 stycken bokpratsvideor om barn- och ungdomslitteratur på finska publiceras i helheten Tarinasaalis på Bibliotekskanalen 29.2. Bibliotekspersonal från hela Finland har spelat in bokpratsvideor. Målgruppen för Tarinasaalis är bibliotekspersonal och lärare. Länkarna till videorna får gärna delas vidare till alla som kan tänkas vara intresserade. Tarinasaalis produceras i samarbete mellan de allmänna biblioteken, Bibliotekskanalen och Seinäjokis Erte. De nominerade för barn- och ungdomslitteraturens lättlästpris Klara har tillkännagivits Lättlästpriset Klara delas ut för första gången. De nominerade barn- och ungdomsböckerna för 2024 har tillkännagivits. De är: Marja-Leena Tiainen Gangsterin poika (Avain), Päivi Lukkarila Kuinka saavutetaan zanshin (Nokkahiiri), Tuomas Kilpi Inka (Oppian), Nora Lehtinen Ainon ja Matiaksen talvipuuhat (Pieni Karhu) och Magdalena Hai Kuolleiden kirja (Avain), som omarbetats till lättläst version av Riikka Tuohimetsä. De nominerade valdes bland inhemska lättlästa barn- och ungdomsböcker som utkommit 2022-2023. Juryn består av medlemmar från bibliotekens nationella expertnätverk Lanuneuvosto och BU-gruppen samt en utomstående expert på lättläst litteratur. Till juryn hör Meri Markus (ordförande), Päivi Joentausta, Viivi Kilpeläinen, Mari Karvonen, Heidi Jägerskiöld och Riikka Törnroos. Klarapriset delges en mångsidigt förtjänstfull finsk- eller svenskspråkig lättläst barn- eller ungdomsbok. Syftet med priset är att främja lättläst litteratur för barn och unga och påminna om det ständigt växande behovet av sådan litteratur samt synliggöra det läsfrämjande arbete biblioteken gör. Klaraprisets vinnare utses av juryn. Prissumman finansieras av Undervisnings- och kulturministeriet som en del av Seinäjoki stadsbiblioteks specialuppdrag. Bland de nominerade verken ordnas också en läsartävling på jurymedlemmarnas bibliotek. Vinnaren tillkännages 19:e mars på ett öppet tillfälle för alla intresserade på Borgå stadsbibliotek.