Sökresultat

Nytt blogginlägg från USA! I sin andra bloggtext presenterar Mia Spangenberg barnbiblioteksarbetet vid Seattles allmänna bibliotek, med fokus på bebisar och barn under skolåldern. Jag bor i Seattle, en hamnstad på USA:s västkust. Seattle har nuförtiden närmare 800 000 invånare. Seattles huvudbilbiotek, Seattle Public library, har genom åren i takt med staden växt sig större och nuförtiden har biblioteket, förutom centrumbiblioteket, 26 verksamhetsställen och över 650 heltids- och deltidsanställda. Den här statistiken samt information om materialet kan man se mera av på bibliotekets rapportsida. På alla större verksamhetsställen finns en bibliotekarie på barnavdelningen som betjänar 0-12-åriga barn, en bibliotekarie på ungdomsavdelningen som betjänar 12-24-åriga tonåringar och unga samt en bibliotekarie på vuxenavdelningen. Centrumbiblioteket sköter alla anskaffningar av böcker och annat material, så bibliotekarierna på verksamhetsställena fokuserar på sina målgrupper och de tjänster som erbjuds dessa. Jag bor i nordöstra Seattle och min familjs hembibliotek är verksamhetsstället Northeast. För den här artikeln intervjuar jag  bibliotekarien på barnavdelningen, Erica Delavania, om hennes arbete med de yngsta kunderna och deras familjer. Erica Delavania har arbetat som på Northeast verksamhetsställe som bibliotekarie på barnavdelningen ända sedan år 2008. Den största förändringen som hon sett under den här tiden är att barn i dag lever helt omgivna av elektronik. Men det har inte förändrat Ericas grunduppdrag att få familjer och barn att komma till biblioteket och stödja föräldrarna genom att erbjuda barnen stöd i den tidiga språkutvecklingen och inspirera till läsning. En av de viktigaste tjänsterna som erbjuds familjens yngsta är sagostunderna - det är ca 30 minuter långa tillfällen, som är uppdelade enligt ålder för bebisar, småbarn och förskolebarn. Under sagostunderna läser man sagor, sjunger och har roligt tillsammans. Erica poängterar att sagostunderna inte bara är viktiga för att de får familjerna att komma till biblioteket och erbjuder möjligheter till social samvaro. De är viktiga också för att hon under sagostunderna ger föräldrar och skötare en mall att följa för hur man kan läsa för barn hemma och hon kan erbjuda olika böcker och uppgifter med vilka de hemma på ett lekfullt sätt kan fortsätta stödja barnets språkutveckling. Hon håller alltid sagostunder kring något centralt tema och hon tar med sig böcker inom temat som föräldrarna kan låna hem. Erica strävar också efter att alltid ha med sig böcker där minoriteter finns representerade. Avsikten är att stödja barnets uppfattning om att vi bor i en mångsidig värld och också att ge barn som tillhör minoriteter en spegel, i vilken de de kan se sig själva. Sagostunderna erbjuds under olika tider och också under veckosluten, så att så många som möjligt har möjlighet att vara med. Till exempel kan man på vardagskvällar delta i Pajamas and puppets-programmet, som riktar sig till barn i alla åldrar och deras familjer. På grund av pandemin har den här verksamheten tvingats flytta ut på nätet och om du är nyfiken kan du titta på sagostunderna här. Där hittar man bl.a. sagostunder för regnbågsfamiljer eller sagostunder på olika språk, till exempel kinesiska och spanska. Biblioteket har på det här sättet försökt hjälpa vuxna och barn hemma, men möjligheterna till mänskliga kontakter och att bygga en gemenskap har varit begränsade. Erica klagar på att hon inte haft möjlighet att träffa de bebisfamiljer som fått en bebis under pandemin. En annan central del av utbudet till familjens yngsta är böcker och annat material. Till familjens yngsta finns pek- och bilderböcker samt lättlästa barnböcker som man kan ta med hem utan bibliotekskort. Familjerna kan alltså behålla böckerna så länge de vill och behöver inte vara oroliga för att boken försvinner eller förstörs. Erica berättar att de började med den här servicen när de märkte att föräldrarna inte ville låna böcker till familjens yngsta, ifall böckerna i misstag till exempel skulle ha blivit gnagda på eller glömda under soffan. Det huvudsakliga målet är ändå att uppmuntra familjer att använda böcker och det här är också mycket viktigt för familjer som inte har råd att köpa egna böcker. För småbarn och förskolebarn erbjuds också bibliotekets Begin with Books -paket, som kan lånas hem. I varje paket finns fem bilderböcker, en cd-skiva med musik, en handbok för föräldrar samt ett aktivitetskort. Paketen går att beställa enligt olika teman, som kan vara allt från djur och natur till siffror och bokstäver. Avsikten är att erbjuda barn flera och mångsidiga sätt att närma sig språk, böcker och läsning. Paketen kan beställas också på spanska. Seattle biblioteks alla verksamhetsställen är nuförtiden öppna, men sagostunderna hålls digitalt tills också de yngsta barnen kan få coronavaccin. Men kanske kan Erica under hösten igen önska familjer välkomna till sagostunderna, riktigt live. Mia Spangenberg USA, Seattle

Jake Hope är en engelsk expert på läsning och barnböcker, som bloggar om de brittiska bibliotekens läsfrämjande praxis. Barnets utveckling av goda möjligheter till interaktion och dialog under den tidiga barndomen, före det sjätte levnadsåret, stärker barnets tillit och beredskap att utvecklas som elev och social aktör också under senare år. Det är inte så konstigt att just den här åldersgruppen utgör bibliotekens nyckelkundsgrupp. Lyckade projekt och kampanjer som riktar sig till de yngsta kan ha en betydande inverkan på barnens framtid och framtida framgångar. I Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings rapport, OECD:S Reading for Change, understryks kraftigt hur betydelsefulla kulturell verksamhet och  familjens kommunikation är som drivkraft för läskunnigheten. Läsviljan är starkt kopplad också till elevens deltagande i kulturell verksamhet och familjens kulturella kommunikation. Dessa kopplingar är ungefär dubbelt så starka som kopplingen mellan läslust och föräldrarnas utbildningsnivå eller yrkesställning.*1 En positiv bild av bibliotek, böcker och läsning bidrar till att bygga upp nya användargrupper samtidigt som barnen får livsnödvändiga livskunskaper. Det är en direkt investering med Coronaepidemin har haft djupgående effekter på de yngsta barnen. Pandemin,  med allt vad den innebär, har begränsat barnens tillfällen till socialisering, till att höra språk och berättelser i den mån och på den skala som under normala omständigheter skulle ha varit möjligt.  Samma bild kan skönjas i rapporten från OFSTED, den brittiska myndigheten som övervakar utbildning och barnomsorg. Oefsteds aktuella rapport om återgången till normal undervisning betonade de allvarliga konsekvenserna för de yngsta barnen. Hos många märks en försämring i  jämförelse med den normala utvecklingsnivån där barnet personligt, socialt, emotionellt och psykiskt borde befinna sig.*2 Biblioteken befinner sig i en nyckelposition när det gäller att stärka barnets kommunikationsförmåga och språkkunskaper och överbrygga kunskapsgapet. Biblioteket har många sociala evenemang där familjer samlas och deltar i olika aktiviteter och lånar noggrant utvalda böcker och utbildningsresurser. Biblioteken stöder ett kreativt lärande och läsglädje. Exempel på sådan verksamhet i Storbritannien är Bounce- and Rhyme dvs. ”studsa och ramsa”, en gemensam interaktiv rimstund med barnen och deras föräldrar eller skötare, där man tillsammans rimmar och ramsar välbekanta ramsor och nya dikter med rörelser som tränar motoriska färdigheter. Sagostunder dv.s Storytime bjuder med alla till sagornas värld för att tillsammans uppleva fascinerande berättelser, omsorgsfullt utvalda för att läsas högt och vilka ofta kopplas till någon verksamhet som att rita, färglägga eller leka. Exploration Stations dvs. särskilda ”Utforskningsstationer” för småttingar, där världen förklaras på ett för barn förståeligt sätt. Boktråg och pekböcker med tjocka sidor för de yngsta och bilderböcker för de äldre introducerar barn till läsandets former, informationssökning, samt olika typer av material.  Barnen får prova på olika slags historieberättande, språkformer, bilder och litterära genrer, att bläddra i böcker och lära sig mera utifrån eget intresse. Resultat och följder Allt det ovan nämnda har många fördelar. Verksamheten stöder barnets emotionella förmågor samt empati och social utveckling, utvecklar det aktiva och passiva ordförrådet (dvs. ord som barnet själv använder). Att läsa tillsammans och ägna sig åt verksamhet som kopplas till läsning stödjer utvecklingen av ett tryggt förhållandet mellan barn och vuxen. På en mera individuell nivå har läsning också neurologiska fördelar. Under den tidiga barndomen skapas grunderna för hjärnans utveckling och funktion. Forskning visar att högläsning under barnets tidiga år stöder den semantiska bearbetningen och förståelsen av innebörden i texten. Att introduceras till läsning aktiverar områden i hjärnan som är kopplade till fantasi och föreställningsförmåga, så att den lilla åhöraren ser berättelsen som inre bilder*3. Storytime-Prize Sagostundspriset grundades för att uppmuntra till tidig läsning, stärka de positiva associationerna till läsning samt upplevelserna av läsning. Priset är instiftat av BookTrust, en brittisk välgörenhetsorganisation för läsfrämjande, i samarbete med organisationen Youth Libraries Group. Priset uppmuntrar till att dela berättelser och böcker genom tidiga biblioteksupplevelser, att skapa en mera positiv uppfattning av biblioteket som en plats hela familjen kan besöka, Regionala Youth Libraries Group och BookTrust experter samt barn och bibliotekarier väljer böcker till särskilda urvalslistor (Short-list). Målet är att öka böckernas popularitet och uppmuntra till interaktion i form av sagostunder. Varje år publiceras vinnarböckerna högtidligen. Till programmet hör samlade tips på sagostunder, aktivitets-idéer samt videor med författare och illustratörer, så att publiken har möjlighet att få en glimt av bokens födelseprocess. Barnbibliotekarien vid Orpington bibliotek samt vinnare av Youth Libraries Groups pris, Storytime Prize-domaren Jenny Hawke berättar så här om sina erfarenheter: “BookTrusts Sagopris gör det möjligt för små barn och deras familjer att vara med och välja vinnaren bland alla fantastiska böcker på kandidatlistan. Det förbättrade vårt biblioteks sagostunder och fick barnen att komma med i berättelsen och aktiviteterna kopplade till boken. Att fokusera på böckerna hjälpte oss att understryka vikten av att regelbundet dela berättelser, hur värdefullt detta var för de yngsta och hur detta räcker livet ut". Bästa praxis är boklistan och valet av vinnare som  barn uppmuntras till att delta i genom sagostunder. Boklistorna lyfter fram de mest intressanta och spännande böckerna i strålkastarljuset inför sagostunderna. Hittills har det valts tre vinnare: 2021 The Whales on the Bus, skriven av Katrina Charmanins och illustrerad av Nick Sharratt, är ett verk som på ett roligt sätt utmanar traditionella barnramsor och är fullt av lekfullhet i både ord och bild.2020 Libby Waldens och  Jacqui Lees Little Owl uppmuntrar till att använda boken som en del av berättelsen: genom att flaxa med sidorna får läsaren ugglan att flyga, läsaren får kittla den på magen och vara med i ugglornas Ho-hokör.2019 Emily Gravetts Cyril and Pat, den första vinnarboken, en skvatt galen berättelse full av små detaljer, som hyllar individualitet och vänskap. Under sina tre verksamhetsår har Storytime Prize använts så att det också ska gagna de mest marginaliserade grupperna. Att läsa med barn kan skapa en stark drivkraft till att hjälpa till med förvärvandet av livskunskaper och erbjuda sätt att bryta den negativa spiralen. På det här sättet återknyter biblioteken och deras kunder till bibliotekens ursprungliga jämlikhetsgrund. Jake Hope, UK *1 Organisation for Economic Co-Operation and Development. Reading for Change: Performance and Engagement Across Countries. [e-publikation]. [Hänvisat: 11.5.2022]. Adress:https://www.oecd.org/education/school/programmeforinternationalstudenta… *2 UK Government website. [webbsida] [Hänvisat: 11.5.2022]. Adress: https://www.gov.uk/government/news/every-child-deserves-the-best-start-… *3 Neuroscience News. Reading to Children Promotes Brain Development. [e-publikation]. [Hänvisad: 11.5.2022]. Osoite: https://neurosciencenews.com/mri-early-reading-brain-activity-1996/

I vår blogg kommer det i fortsättningen också inlägg från USA. Det första är skrivet av Mia Spangenberg som presenterar sig själv och den fantastiska World Kid Lit. Många översättare börjar översätta av en slump och så var det för mig också. Jag har nog alltid varit en bokmal och en språkmänniska: min mamma var finsk och min pappa tysk och som tur var pratade mina föräldrar och släktingar alltid dessa språk hemma och förmedlade sin kulturer till mig. Att jag skulle kunna arbeta som översättare slog mig ändå först när jag studerade vid skandinavistiska institutionen vid Washington universitet i Seattle och såg hur min vän Lola Rogers började avancera i sin karriär som översättare. Jag insåg att det rentav var brist på översättare som översatte till engelska och sedan tog allt fart. Lola uppmuntrade mig att fortsätta, jag kom in på FILI:s utbildningar och fick kontakt med finländska agenturer. Mitt levebröd är mina provöversättningar som används för att sälja rättigheter till finländska böcker runtom i världen. Det bästa med det är att jag får läsa många olika slags böcker och också prova på många olika genrer och stilar. Så småningom har jag också fått översättningskontrakt och jag är också särskilt stolt över mina översättningar dvs. Pirkko Saisios Punaisesta erokirjasta och Marika Maijalas bilderbok Ruusun matka. Båda böckerna gavs ut i USA 2023. Fast jag gärna läser och översätter all slags litteratur är barnlitteratur ändå något speciellt - i barnböckerna är rösten av särskilt stor betydelse, särskilt om boken är ämnad för högläsning. Också i övrigt har barnböckerna en uppriktig glädje och livsvisdom som vuxenlitteraturen saknar. Därför är jag så glad över att jag kan vara med i World Kid Lit, som jag nu ska berätta mera om. Vad är World Kid Lit? World Kid Lit grundades år  2016 av översättare. Till en början strävade organisationen efter att publicera och lyfta fram befintliga engelska översättningar av barnböcker. Samtidigt förenar den föräldrar, skolor, bibliotek och förlag. World Kid Lit upprätthåller en blogg där nya inlägg publiceras varje vecka, samt organiserar World Kid Lit Month -månaden. September är månaden då världens litteratur för barn och unga firas genom olika evenemang på nätet, i skolor och bibliotek. World Kid Lit har tydligen också hittat sin publik - redan år 2020 hade bloggen över 18000 besökare i året och verksamheten har bara utvidgats. World Kid Lit fungerar nu som ett slags informationscentrum och producerar resurser till skolor, bibliotek, bokhandlar och översättare. Under pandemin föddes också idén att göra  WorldKidLit Live -evenemang på nätet, med diskussioner om litteratur bl.a ur översättarnas synvinkel och presentationer av barnlitteratur från olika delar av världen. Via länken går det fortfarande att se alla diskussioner. World Kid Lit är också aktiv på sociala medier med konton på Twitter, Instagram och Facebook dessutom hjälper kollektivet också lärare och bibliotekarier att hitta översätta böcker från en särskild världsdel eller böcker som kan stöda läroplanen i den egna skolan. Inom översättningslitteraturen finns också högklassig facklitteratur som hjälper läsaren att förstå bl.a. historia, rymden och klimatförändringarna. Men varför behövs ett sådant här kollektiv över huvud taget? I Finland och många andra europeiska länder publiceras mycket översättningslitteratur, både för vuxna och barn. I engelskspråkiga länder är det en annan historia - endast 3-5% av alla böcker som ges ut är översättningar och bara en del av dem är barnböcker. Lyckligtvis verkar den här situationen förändras, eftersom det de senaste tio-tjugo åren har grundats många små, oberoende förlag som inte hör till stora bokkoncerner. Målet för de här förlagen är just att publicera världens bästa översättningslitteratur. En del ger ut översättningslitteratur både för barn och vuxna, medan andra koncentrerar sig endera på små eller stora läsare. Bakom den här förändringen ligger uppfattningen att det är viktigt för barn att uppleva andra kulturer och synsätt. Ett barn som läser översättningslitteratur kanske blir intresserat av nya maträtter eller en annorlunda vardag och perspektivet vidgas. Också diskussionen om mångfalden inom den egna kulturen, om det så handlar om klass, ras, sexualitet, religion eller funktionshinder, har gett fart åt World Kid Lit och den mångfacetterade litteraturen i allmänhet. Det är också frågan om att varje barn har rätt att läsa litteratur som hen känner igen sig i och som stöder utformningen av den egna identiteten. Inom World Kid Lit har det också uppmärksammats att mångfalden inom översatt barnlitteratur kunde förbättras. Varje år publicerar World Kid Lit en lista med översatta böcker för barn och unga som givits ut det året (i alla fall de böcker som World Kid Lit känner till, det kan alltså finnas flera). År 2020 års lista avslöjade genast att även om det ges ut böcker översatta från andra språk, så kommer majoriteten av dessa böcker från länder och språkgrupper i Västeuropa, särskilt från franska och tyska språkgrupper. De här böckerna är ändå välkomna, men World Kid Lit önskar att flera översättningar från länder utanför Europas gränser skulle ges ut. Om det fanns flera böcker från Asien, Afrika och Latinamerika översatta till engelska  skulle det stöda den mångfald som finns i världen. Också i Finland kan World Kid Lit- sidan vara till hjälp - kanske förläggaren hittar nya böcker att ge ut på finska och lärare, föräldrar, bibliotekarier och författare får hjälp i att stöda Finlands mångsidiga litteratur. Om du vill veta mera om World Kid Lit kan du ta kontakt med  författaren. Mia Spangenberg, USA, Seattle

Användningen av spelifiering och spel inom till exempel utbildning i biblioteksanvändning eller mediefostran känner man redan väl till på biblioteken i Finland. Spel kan också användas för att främja läsning, som användningen av till exempel den inhemska virtuella världen Metsähaltija eller Seppo.io visar. Spel har också enligt många enkäter och undersökningar konstaterats inspirera elever. Sarah Pawey från England är expert på skolbibliotek och inlärning. Hon har skrivit en lättöverskådlig handbok som baserar sig på inlärningsteori:  Playing games in the school library. Många av de praktiska exempel och tips i boken, kan enligt min mening tillämpas också på allmänna bibliotek. Jag ser användningsmöjligheter på många olika områden. Pawey tycker att det är viktigt att vi skiljer på spelifiering och spelbaserad inlärning. Spelifiering sporrar till inlärning på olika sätt medan spelbaserad inlärning är att lära sig genom att spela. Boken fokuserar på det sistnämnda, men också spelifiering diskuteras. Teoridelen introducerar läsaren till inlärningsteorier och vår förståelse av dessa kan hjälpa oss att planera spel, som inverkar på den studerandes förståelse för ämnet, förbättrar deras sociala färdigheter elller helt enkelt ökar deras motivation för att nå målen. I boken presentas också ett SAMR-test, med vars hjälp man kan utvärdera till exempel inlärningsspel i fyra olika kategorier enligt vilken slags aktivitet och nivå av förståelse/inlärning de hör till. Efter den övertygande teoridelen är boken praktiskt indelad i kapitel som presenterar olika spelformer. Både kommersiella spelappar som smarta idéer för den med en skosnöresbudget. Till exempel med Googles verktyg kan man göra nästan vad som helst. Positivt är också att bokens många exempel inte bara kommer från Storbritannien utan de är samlade från hela världen. En bra påminnelse åt mig själv var att man med hjälp av spel också kan träna känslofärdigheter, de kan understöda självständigt lärande och inhämtande av livskunskaper, inte bara öva innehållet i enskilda ämnen eller till exempel motivera till läsning. Ett axplock av praktiska tips En PowerPoint-presentation där klassen delar in böcker i genrer till exempel bara utgående från titlarna. Samtidigt kan man diskutera typiska drag för genren. Det här kan man naturligtvis lätt kombinera med bokprat. Över huvud taget visar exemplen kopplade till olika presentationsprogram att man med de här programmen får till stånd ganska många olika slags spel. Det lönar sig att fundera på om de här spelen ska spelas enskilt eller om klassen ska delas in i grupper. På vilket sätt svarar eleverna om spelet innehåller enkla ja/nej-frågor? Räcker de upp handen, ställer de sig upp, rör de sig till olika sidor i klassen osv. Och naturligtvis kan eleverna själva göra olika presentationer, berättelser och spel med presentationstekniken, exempel på det finns också i boken. Bibliotekarien eller läraren kan göra minnesspelkort om de mest vitt skilda till litteraturen kopplade saker: Huvudpersoner, bokens namn, bokpärmen osv. Minnesspel kan man spela tillsammans till exempel efter bokpratet. Med hjälp av Google Forms kan man skapa ett finurligt virtuellt escape room. Med hjälp av Google Street View-appen kan man till exempel bekanta sig med händelseplatserna i en bok live och jämföra med författarens beskrivningar och upplevelser. Appen Socrates är gratis och med den kan man göra ett spel eller quiz för att marknadsföra till exempel ett läsdiplom. Väldigt många fler praktiska tips får du så klart om du läser hela boken! Teksti Mervi Heikkilä ruotsinnos Mikaela Byskata-Ahlskog

Kronoby kommuns bibliotek har tagit stora kliv framåt inom det läsfrämjande arbetet med barn och unga gällande innehåll. Tillsammans med den grundläggande utbildningen har vi jobbat fram ett bibliotekspedagogiskt program som vi är mycket stolta över. Vi i bibliotekspersonalen kunde konstatera att vi har djup, men kanske saknar yta. Med viss avund såg vi på grannkommunernas biblioteks nya fina barnavdelningar med stora kojor och båtar att klättra och leka i. Magiska sagorum och härliga soffor att ta emot grupper i får vi ännu drömma vidare om men tack vare stöd från Regionförvaltningsverket så kan vi nu stolt presentera våra mobila läsmiljöer. Vi kunde nämligen konstatera att det vi behövde mest var inspirerande miljöer att verka i för vårt bibliotekspedagogiska program. Men vi behövde denna inramning på alla våra tre enheter där vi tar emot grupper. Ibland kanske vi till och med behöver bygga upp en läsmiljö på en skola. Vi ville ge de bibliotekspedagogiska sessionerna en inspirerande inramning. Miljön har betydelse, barnen och ungdomarna ska känna att det inte är ett vanligt lånebesök de är med om. När de stiger in på sitt lokala bibliotek ska de känna: nu händer något speciellt. Vi behövde tänka mera mobilt än platsbyggt och väldigt praktiskt. Kan vi få en hel läsmiljö att rymmas i en personbil? Vi gjorde en offertrunda från inredare, ingenjörsbyråer och från scenografer. I offerten beskrev vi att vi i  Kronobys bibliotek vill skapa förutsättningar för upplevelseläsning för barn och unga. Detta vill vi uppnå genom att skapa läsmiljöer där vi kan hålla program för olika skolklasser och barngrupper. Vi utgår från lustläsning med fokus på skönlitteratur och vill visa att berättelser kan vara mycket meningsfulla och fungera som en igångsättare eller språngbräda för att utveckla en idé eller tanke vidare. Läsmiljöerna behövde ha fyra olika teman. De behövde delvis vara mobila, så att vi kan flytta dem mellan våra tre biblioteksenheter inom kommunen. Vi tänkte oss tre stycken stommar som kan stuvas undan fiffigt på respektive bibliotek, stommarna behöver då inte flyttas mellan enheterna. Rekvisitan som man använder inom respektive tema kan finnas i enbart en upplaga (förutsatt att den då ryms i en vanlig personbil). Uppbyggt skulle varje läsmiljö ta ungefär 3x4 meter. Klassen/gruppen behöver kunna sitta på golvet på mattor/kuddar i varje miljö för tex sagostunder eller bokprat. Temahelheterna vi önskade var följande: En magisk sagomiljö. Tusen och en natt med mysiga lampor, orientalisk stämning med mattor, spåkulor, trollstavar och anden i flaskan. En miljö vi kan använda för olika åldrar. En djungel för våra lejon. Illustratören Terese Bast har tagit fram en flock med läslejon som ska fungera som logo för vår läsfrämjande verksamhet. En deckarmiljö för årskurserna 3-4. Sherlock Holmes, LasseMajas detektivbyrå, agenter och spioner. En miljö med fokus på skräck och spöklitteratur främst för årskurserna 5-6 Vi skrev i offertrundan att vi var ute efter en helhet: alltså både planeringen av läsmiljöerna och genomförandet (själva bygget, anskaffning av rekvisita). Offerterna kom in och det var många som gärna ville genomföra uppdraget. Valet föll rätt omgående och enhälligt på en offert från en scenograf, Pia Enroth. Förutom att priset för uppdraget var rimligt så förstod hon vad vi ville, att det var det läsfrämjande som är det viktigaste. Hon förstod att miljön ska sporra läsandet. Att det ska vara en levande miljö som barnen får vara en del av. Nu är miljöerna levererade och vi har fått börja arbeta i dem. Vi kan redan se att bokpraten blir lättare, stämningen i högläsningen är en helt annan. Miljöerna inspirerar oss också att utveckla oss bibliotekspedagogiskt och hitta på nya sätt att jobba och inspirera barn och unga till mer läsning. Lena Sågfors