I månadsbrevet informerar vi om vad som är aktuellt i Ertes verksamhet, samt om Ertes kommande evenemang och utbildningar. Månadsbrevet skickas ut tio gånger om året, med en paus i juli-augusti. Bokkarusellen 2024 Erte fungerar som medarrangör till Bokkarusellen som ordnas igen i januari 2024. Vill du hitta nya böcker att läsa högt eller lägga i händerna på barn och unga? Bibliotekspersonal från olika delar av Svenskfinland bokpratar 23 – 25.1.2024 live på Bibliotekskanalen om böcker som utkommit år 2023. Ta del av hela programmet eller valda delar. Alla presentationer sparas och kan ses i efterhand på Bibliotekskanalen. Ertes distanstips under våren 2024 6.2 Ertes distanstips: Mediakasvatusvinkkejä yläkouluyhteistyöhön (distanstipset ordnas som en del av Mediekunskapsveckan) 27.2 Ertes distanstips: Uusien vinkkareiden tukikahvit 26.3 Ertes distanstips: Monikieliset perheet 16.4 Ertes distanstips: Näin onnistuu lukukampanja Lena Sågfors börjar som Ertes svenskspråkiga koordinator Arbetsgruppen inom Seinäjokis Erte ökar i personalstyrka med att Lena Sågfors från början av året kommer att fungera som svenskspråkig koordinator för verksamheten på heltid. Hon har arbetat som bibliotekspedagog på Kronoby kommunbibliotek och tidigare som bibliotekspedagog på Vasa stadsbibliotek. Lena har jobbat deltid på 30% för Erte sedan specialuppdragets start. Vi välkomnar Lena till jobbet! Erte är med på Educa-mässan Erte deltar i mässan inom undervisning och pedagogik, Educa, 27-28 januari vid Mässcentrum i Helsingfors. Erte delar utställning med Riksomfattande utvecklingsuppdraget (VAKE) och Flerspråkiga biblioteket. På mässan delar vi med oss av information om läsfrämjande verksamheter, lån av böcker på olika språk och information om de allmänna bibliotekens verksamhet för lärare inom småbarnspedagogik och grundläggande utbildning. Läs mer om Educa och mässprogrammet på hemsidan. Nytt på bloggen! “Erte lukee/Erte läser” är en ny serie bloggtexter där vi plockar upp intressanta idéer och erfarenheter från bibliotek i andra länder. I det första inlägget refererar Mervi från det senaste numret av The School Librarian. I skolbibliotek i England funderar man på neuropsykologi och hur man kan uppmuntra barn till att läsa två minuter i början av varje lektion. Läs mer på Ertes blogg! Förhandsinformation: Läskampanjer för barn, unga och familjer sommaren 2024 Seinäjokis specialuppdrag kommer att producera två läskampanjer fritt tillgängliga för biblioteken att använda sommaren 2024. Karaktärerna från Läsgänget har byggt en läskoja, men de vet inte vad de ska läsa där? Under kampanjen kan deltagarna (både barn och vuxna) tipsa kompisarna om vad de ska läsa. Biblioteken kan belöna lästipsare med en pysseluppgift där man får skapa en egen läskoja. I läskampanjen för ungdomar kan man göra läsutmaningen ensam eller i grupp. De som deltar i läsutmaningen deltar i tävlingen där specialuppdraget Erte belönar ett antal vinnare med biobiljetter. Kampanjmaterial publiceras och delas ut till biblioteken i mars 2024. Mer information om kampanjerna fås från Emilia på emilia.koski@seinajoki.fi

Seinäjokis Erte gjorde under våren och sommaren 2023 en enkät bland F2- och S2-lärare, dvs till lärare som undervisar i finska eller svenska som andra språk. Eleverna i  F2- och S2-undervisningen har ett annat modersmål än finska eller svenska och deras grundläggande språkkunskaper har brister inom något delområde. Målet med enkäten var att få en större förståelse för vilka slags bibliotekstjänster F2/S2-lärarna önskar sig och behöver. Frågor om vad lärarna ansåg att eleverna behövde, ställdes också. Däremot hade vi den här gången inte tillräckligt med resurser för att fråga eleverna själva - det här kräver helt klart en tilläggsundersökning. Vår enkät skickades ut till lärare som hörde till svenska modersmålslärarföreningen (på finska till äidinkielen opettajain liitto) samt delades i facebookgruppen för finska modersmålslärare. På den finskspråkiga enkäten fick vi 46 svar och på den svenskspråkiga två. Det var inte fråga om någon vetenskaplig undersökning, men jag anser att vi fick fram mycket viktig information för att utveckla bibliotekstjänsterna för målgruppen i fråga. För att få bakgrundsinformation ställde vi frågor till lärarna om elevernas ålder, bibliotekets placering i förhållande till skolan och storleken på staden/kommunen i vilken de arbetar. Den största delen av lärarna som svarade undervisar unga och/eller vuxna. Bara några lärare angav att de bara undervisade barn i årskurs 1-6. Största delen av de lärare som svarat hade biblioteket beläget relativt nära och bara fyra lärare gav som svar att biblioteket inte låg på gångavstånd från skolan. De lärare som besvarade enkäten använde bibliotekets tjänster väldigt mycket. Också av de lärare som inte besöker biblioteket med sina grupper, använde största delen bibliotekstjänsterna som en del av undervisningen. Lärarna nämnde vid den här punkten till exempel möjligheten att själv reservera böcker via webbiblioteket, bokpratare som besöker klassen och bokprat på distans. Förutom bakgrundsfrågorna var alla frågorna i enkäten öppna frågor. Lärarna kände helt klart till och använde bibliotekets olika tjänster, för svaren innehöll flera olika omnämnanden om dem. Vad kan biblioteket bli bättre på Lärarna svarade att bokprat och boktips, lättlästa böcker samt möjligheten att låna var särskilt viktiga bibliotekstjänster för dem. På frågan om vilka bibliotekstjänster som är viktiga för eleverna nämndes lån samt lån av lättlästa böcker flest gånger i svaren. Dessutom upplevdes biblioteket vara en viktig plats för eleverna på fritiden. Bokprat nämndes överlägset flest gånger, när lärarna fick frågan om vilka former av samarbete med biblioteket de tycker fungerar bäst. Seinäjokis Erte planerar också att att erbjuda biblioteken hjälp på den här punkten, till exempel genom att ordna nationella F2/S2-bokprat eller genom att producera boktipsfilmer. Biblioteken som stöd i språkinlärningen och integrationen Enligt lärarnas synsätt kunde biblioteken bäst stödja elevernas inlärning av finska eller svenska genom att köpa in flera lättlästa böcker till sina samlingar. Många bibliotek köper säkert redan nu in alla eller nästan alla lättlästa böcker som ges ut på finska, men i alla fall utbudet av lättlästa ungdomsböcker på finska är beklagligt litet. I enkäten framgick att man framför allt önskade tillräckligt lättlästa ungdomsböcker om ämnen som intresserar ungdomar. Lärarna önskade också att man i bokpraten kom ihåg läsare på olika nivåer och språkperspektivet. I enkätsvaren lyftes också tanken att det skulle vara fint om F2-studerandena skulle kunna läsa samma bok som andra, men i lättläst version. Biblioteket kunde genom lärarnas upplevelser erbjuda stöd för att på bästa sätt integrera studerandena genom att arrangera evenemang (språkcafé, språk- och läxklubbar) och fritidsaktiviteter. Evenemangen kunde vara tillställningar med låg tröskel, som också kunde innehålla tips om olika bibliotekstjänster, särskilt för elevernas föräldrar eller fritidsaktiviteter tillsammans med infödda finländska ungdomar. Biblioteken fick genom enkäten också mycket bra feedback från lärarna. Särskilt uppskattades bokprat, läsdiplom för F2, kunnig bibliotekspersonal och samarbete mellan skolan och biblioteket samt ett mångsidigt utbud av tjänster. Flerspråkiga biblioteket I enkäten frågades också hur väl lärarna kände till det Flerspråkiga biblioteket. Baserat på svaren hade lärarna väldigt lite kunskap om det Flerspråkiga biblioteket. Nästan 80% av svarsgivarna kände inte till det Flerspråkiga bibliotekets tjänster. Det här kunde vara något för biblioteken att utveckla, eftersom de genom att låna ut material från Flerspråkiga bibliotekets samlingar bättre kan stödja F2/S2-studerandena på deras skolstig. Karoliina Prinkkilä bibliotekarie Seinäjoki stadsbibliotek/Erte

Tjena! Jag heter Linda Åkerlund och jobbar som barn- och ungdomsbibliotekarie på Finlandsinstitutets bibliotek i Stockholm. Jag besökte Erte i slutet av september och blev frågad att skriva en text om vår verksamhet. Finlandsinstitutets bibliotek är ett av de äldsta biblioteken i Stockholm. Det grundades redan 1894 av Stockholms Finska Förening. Finlandsinstitutet i Stockholm grundades år 1995 och tog då över biblioteksverksamheten. Finlandsinstitutet är att av Finlands 16 vetenskaps- och kulturinstitut, som finns lite här och där i världen. Sedan år 2021 är Finlandsinstitutets bibliotek resursbibliotek för det nationella minoritetsspråket finska. Uppdraget är treårigt, vilket betyder att 2023 är det sista året, och vi är glada över att den svenska regeringen nyligen bestämt att fortsätta uppdraget i ytterligare tre år. För besökarna ser vi ut som vilket folkbibliotek (allmänt bibliotek) som helst, men vi söker stöd varje år för att kunna fortsätta vår verksamhet. Var pengarna kommer ifrån påverkar till en stor del vår verksamhet. Den största delen av bibliotekets finansiering kommer från Sverige, vilket ger oss en möjlighet att fokusera mer på minoritetsfrågor. Vi har vårt fysiska bibliotek centralt i Stockholm, men vi arbetar även utanför staden. Vi är till exempel med i transporten biblioteken emellan i Stockholms region, vilket betyder att man kan få våra böcker till alla folkbibliotek inom Stockholms län. Dessutom har vi resursbiblioteksuppdraget, där vi ska nå hela Sverige. Vi har alltså lokal, regional och nationell verksamhet att bedriva. Och allt detta gör vi med bara fem personer! Vi har en bibliotekschef, som även tar hand om resursbiblioteksuppdraget vad gäller vuxna, en barn- och ungdomsbibliotekarie, en informationsassistent på deltid och två biblioteksassistenter, varav den ena jobbar heltid och den andra deltid. Vad är resursbibliotek? Det finns fem nationella minoriteter i Sverige och alla har ett eget resursbibliotek och språkcentrum. Dessa fem är sverigefinnar (finska), tornedalingar (meänkieli), judar (jiddisch), romer (romani chib) och samer (samiska). Två av resursbiblioteken finns i Stockholm; det för sverigefinnar och det för judar. Tornedalingarnas resursbibliotek finns i Övertårneå, samernas i Jokkmokk och romernas i Malmö. Resursbiblioteksuppdraget kom från regeringen till Kungliga biblioteket (KB), som sedan i sin tur har gett uppdraget vidare åt fem aktörer. För att få minoritetsstatus måste språket ha en historia i Sverige, vilket är orsaken till att jiddisch är judarnas språk. Hebreiskan har inte en tillräckligt lång historisk anknytning till Sverige. En intressant sak är att meänkieli är ett eget språk i Sverige, medan det i Finland ses som en dialekt. Som finlandssvensk har jag även funderat en hel del på finskans ställning i Sverige och svenskans ställning i Finland. Det är intressant hur olika språken har behandlats i de olika länderna, vilket också har lett till att man nu satsar på en revitalisering av finskan i Sverige. Det finns till exempel inte många skolor i Sverige med undervisningsspråket finska. De flesta finns i Stockholm, men i dem går också undervisningen mer och mer på svenska ju högre upp i årskurs man kommer, eftersom andra stadiet är helt på svenska. I resten av landet är det främst modersmålsundervisning som gäller, om man lyckas få det. Det är inte heller alltid så lätt, även om det bara borde vara att be om det. Det finns ont om lärare och svårt att locka dem till sig då det oftast handlar om deltidsarbete. Svårigheter i att få modersmålsundervisning gäller även de andra minoritetsspråken. Resursbiblioteksuppdraget handlar främst om att vara ett stöd för folkbiblioteken och minoriteten i sig i Sverige. Exakt hur uppdraget utförs är upp till varje resursbibliotek, vilket är bra eftersom behoven för de olika minoriteterna är så olika. Till exempel fokuserar vi på Finlandsinstitutets bibliotek rätt mycket på språket finska, medan de andra kan fokusera mer på annat. Som resursbibliotek har vi inte en skyldighet att erbjuda fjärrlån, även om en del resursbibliotek har den tjänsten. Till exempel har det samiska biblioteket i Jokkmokk fjärrlån, men den tjänsten var i funktion redan innan resursbiblioteksuppdraget. Skyldigheten att ha material om minoriteterna och på minoritetsspråken på biblioteken ligger hos kommunerna i sig, men resursbiblioteket kan till exempel ge tips på vad som lönar sig att köpa in. Du kan läsa mer om resursbiblioteksuppdraget samt om de olika resursbiblioteken på KBs hemsida. Finlandsinstitutets resursbibliotek Som sagt fokuserar vi mycket på det finska språket. Hela bibliotekets personal talar både finska och svenska. Vår webbsida och nätbiblioteket finns både på finska och svenska och vi använder främst finska i våra sociala medier och ger boktips om böcker på finska. Vi fokuserar en hel del på finländska och sverigefinska författare. Vad gäller barn- och ungdomslitteratur godkänner vi även översättningar, eftersom det är enklare att inspirera barn och unga att läsa på finska om de kan läsa samma serier och böcker som de annars också är intresserade av. En utmaning är att lättlästa böcker (selko) är för svåra för många sverigefinska barn och unga. Många sverigefinska barn och unga talar finska med en förälder eller mor- och farföräldrar. Många har svårt att läsa och skriva på finska, även om de kan tala flytande. Så vi tycker att det är toppen att det fokuseras lite mer på S2-elever i Finland, för det gagnar oss! En annan utmaning är att hitta böcker med en sverigefinsk synvinkel, eftersom största delen av finskspråkiga böcker kommer från Finland. Här hoppas vi att unga sverigefinnar blir inspirerade att skriva egna böcker. Vi ger ut boktipslistor på nyutkomna böcker två gånger per år. Vi har en lista för vuxna och en för barn- och unga. Listorna är helt tvåspråkiga och kan till exempel användas av bibliotekspersonal som stöd då de köper in böcker. Alla som köper in böcker på finska i Sverige kan inte språket, så då kan våra listor vara till hjälp. Vi publicerar listorna på vår hemsida. I och med att vi bytte bibliotekssystem för ett år sedan kan vi även erbjuda vårt e-bibliotek och vår streamingtjänst i hela Sverige. Innan systembytet var kunderna tvungna att komma till Stockholm för att skaffa bibliotekskort, då de måste kunna styrka sin identitet. Det här var såklart frustrerande för dem som inte bor nära Stockholm. Men från början av september 2022 har vi kunnat erbjuda e-användarskap, som kan skaffas helt på distans. Vi tänkte att e-material inte kan bli förstört, tappas bort eller få förseningsavgifter, så varför fortsätta vara krångliga och kräva att kunderna styrker sin identitet i Stockholm? Så vi skapade en helt ny kundgrupp, som inte kräver personnummer eller att identiteten bestyrks. Det här betyder att även barn och unga kan bli e-användare utan att behöva målsmans underskrift. Givetvis finns det en risk att någon fyller i falska uppgifter, men eftersom det inte blir några avgifter är det inte så farligt. Om en e-användare vill få ett fysiskt lånekort måste hen besöka biblioteket i Stockholm och styrka sin identitet och då ser vi ju om någon väsentlig uppgift är felaktig. En sak som oroar oss är just e-bibliotekets framtid. I Finland ska ni få ett nationellt e-bibliotek, vilket kan påverka oss negativt. Vi har för närvarande Ellibs, som ju är en finsk tjänst, men vi vet inte om vi kan få Finlands nationella e-bibliotek tillgängligt åt våra kunder i Sverige. Det är bara att vänta och se hur det går. Som resursbibliotek har vi också boktipsvideon på Finlandsinstitutets YouTube, en materialbank där man kan hitta både vårt egenproducerade material och länkar till andra aktörer, och läsecirkelpaket. Vi har som sagt inte fjärrlån, men vi skickar ut läsecirkelpaket till hela landet. Varje paket innehåller åtta exemplar av samma titel och de kan lånas gratis i hela Sverige. Paketen skickas till bibliotek, föreningar, pedagoger och privatpersoner som har läsecirklar på finska. Mottagaren behöver inte ens betala några postkostnader. Vi har paket för både vuxna och barn och unga. I år är vår julkalender en högläsning av Karin Erlandssons bok ”Yöjuna” (den finska översättningen av ”Nattexpressen”), som kommer att publiceras på vår YouTube-kanal 1–24.12. Dessutom ska vi i år ha en digital läsecirkel för föräldrar, som vill ha lite stöd och uppmuntran för att läsa högt för sina barn på finska. Vi håller även koll på vad som händer i Finland för att ta över det bästa till Sverige. Det här året har vi ett projekt vi kallar Sanataidetta suomeksi – Ordkonst på finska, där vi visar pedagoger som jobbar på finska i Sverige vad ordkonst är och hur de kan använda det i undervisningen. I projektet har vi anlitat två ordkonsthandledare från Finland, Pia Krutsin och Pirkko Ilmanen, som har spelat in videon, haft verkstäder och distansträffar med pedagoger. För det här projektet har vi fått extra finansiering av ISOF (Institutet för språk och folkminnen). Du hittar mer information om Finlandsinstitutets bibliotek och all verksamhet jag nämnt på vår hemsida. Om du någon gång besöker Stockholm är du hjärtligt välkommen att hälsa på oss! Linda Åkerlund linda.akerlund@finlandsinstitutet.se +46 73 674 7879 Finlandsinstitutets bibliotek Facebook Finlandsinstitutets bibliotek Instagram

Children & libraries the journal of the Association for Library Service to Children Sommar 2023, vol 21. nr. 2. Den amerikanska organisationen för anställda inom barnbiblioteksarbetet ger ut en egen tidning. Vi läste sommarnumret 2023 noggrannare och hittade många ämnen som var aktuella också inom finländskt barnbiblioteksarbete. Kulturell ödmjukhet Bibliotekarierna vid New Mexico universitet har tillsammans med Lori Townsend och David A. Hurley samt biträdande professor Sarah R. Kostelecky skrivit en omfattande, intressant artikel i vilken de presenterar begreppet kulturell ödmjukhet (Cultural Humility) som verktyg i bibliotekets vardag. Det kan hjälpa biblioteken att lösa utmaningar som gäller rättvisa, mångfald och inklusion. Begreppet kulturell ödmjukhet grundar sig på: Det finns inga objektiva “normala” normer/regler, fastän våra egna normer i våra ögon ses som normala. Människors kulturella identitet påverkar samverkan på sätt som kanske inte går att förutse eller uttrycka på ett enkelt sätt. Kontexten för interaktionen har betydelse - om den så är institutionell, geografisk, historisk eller kontext som krävs för att vars och ens vardag ska flyta smidigt. Maktstrukturer - uppenbara eller dolda under ytan, relevanta eller inte - kan orsaka eller förvärra problem, vilket leder till sämre kundservice. Vi borde förbinda oss till att känna igen och korrigera sådana problem. Enligt författarna utgör barn som bibliotekskunder en särskild utmaning, i och med att de har en annan rättslig ställning än vuxna, samtidigt som vi å andra sidan har den sociala aspekten att barn behöver skyddas. Barnbibliotekarier ser förfaranden/regler ur barns och föräldrars synvinkel och befinner sig i en bra position för att se till att bibliotekets förfaranden inte påverkar barbibliotekstjänsterna negativt. Med andra ord vet barnbibliotekarierna att också saker som inte innebär problem för vuxna kunder, ändå kan vara problematiska. Hur tillämpar man kulturell ödmjukhet i praktiken? Författarna visar på tre olika situationer där agerandet är kopplat till kulturell ödmjukhet Försök att inte inta försvarsposition i konfliktsituationer. Lyssna på det som sägs, skilj det bredare perspektivet från eventuell personligt riktad kritik. Ta andras perspektiv i beaktande. Det här begränsas inte till en annan persons perspektiv, utan också ditt biblioteks praxis, tjänster, fysiska rum och samlingar borde granskas ur olika perspektiv. Självkritik - granska dina egna uppfattningar, värderingar och kultur och begrunda hur din egen identitet påverkar din världssyn. Identifiera hur dina egna kulturella normer och förväntningar påverkar interaktionen/samverkan. Som praktiskt exempel nämns i artikeln hur man kan granska samlingarna utifrån begreppet kulturell ödmjukhet. Lästips fick jag i boken:  Hopeful Visions, Practical Actions: Cultural Humility in Library Work. Barnböcker till alla En annan, enligt mig, mycket intressant artikel är Access for All - Adapted Literacy Through Low-Tech Assistive Technology, skriven av biträdande professorer inom specialpedagogiken: Cathy L. Galyon, Kim K. Floyd och Colleen F Wood-Fields I artikeln diskuteras och presenteras konkreta åtgärder för hur böcker och litteratur och därmed språklig utveckling verkligen kan  göras tillgängliga också för barn med koncentrations- eller utvecklingssvårigheter. Artikeln baserar sig på att upphovsrätten i USA skiljer sig från Finlands och biblioteksanställda har möjlighet att göra anpassade bearbetningar av böcker med hänvisning till den s.k. “Fair use” -paragrafen. De anpassade böckerna kan också införlivas i det lokala bibliotekets samlingar. Referensramen för universell design för lärande Anpassade böcker kan bidra till att stödja den i engelskspråkiga länder ganska brett använda referensramen Universell design för lärande, dvs Universal Design for Learning (UDL). Mera information om UDL hittar du till exempel här. Målet är att alla elever/barn ska tas i beaktande. Grundprinciperna är: Innehållet presenterat på ett mångsidigt och flexibelt sätt Många olika sätt att engagera de studerande Många olika sätt för de studerande att uttrycka vad de har lärt sig. Att anpassa böcker I artikeln presenteras olika sätt att anpassa barnböcker för läsare med särskilda behov. Om det är svårt att vända sidor, kan man sätta fast olika slags flärpar för att göra det lättare. Man kan också lägga till interaktiva element, t.ex. göra så att man kan röra på huvudpersonen med hjälp av ett snöre, luckor att öppna eller kardborreband för att öka rörelse- och valmöjligheterna. Digitala anpassade böcker kan man enkelt göra i t.ex. powerpoint. En boksida är en dia. Berättelsen läses högt (en barnröst är bäst) och texten färgläggs i takt med läsningen. Animationer och ljudeffekter kan läggas till illustrationerna. Det är viktigt att boken rör sig framåt när man trycker på Enter, men att barnet också kan “vända” sidorna själv om det vill. Squishy book var en ny bekantskap för mig. Den närmaste motsvarande finländska versionen torde vara taktila böcker, men i alla fall inga av de taktila böcker jag har sett motsvarar helt gör-det-själv-mjukisböcker. I praktiken gör man squishy-böcker genom att på ett papper skriva en mening ur berättelsen och i en plastficka fäst vid pappret sätta olika element som hör till meningen, till exempel små stenar, bönor, godispapper osv. På det här sättet samlar man hela berättelsen i en mapp. Mjukisboken ger både taktila och visuella upplevelser, för dem som den sensoriska upplevelsen är den primära. I tidningen Children & Libraries fanns också artiklar om Baldwin bibliotekets samlingar med böcker om död och sorg, bibliotekens bokbaserade samarbeten, pojkar som icke-binära huvudpersoner i bilderböcker, vikten av att kunna leka med klossar på barnavdelningen och några medlemspresentationer rymdes också med. Tidningen var enligt min mening både inspirerande och informativ. Jag rekommenderar varmt att ni beställer Children & Libraries till ert bibliotek, om ni har tid att fördjupa er i innehållet. Mera information on organisationen Association for Library Service to Children hittar du på webbsidan. Mervi Heikkilä

Samarbetsmallen består av ett principavatal och samarbetsmallar för yrkesutbildningen och gymnasiet. Läroanstalterna och biblioteken kan använda mallen på det sätt de vill och anpassa innehållet enligt lokala resurser. I principavtalet kommer man överens om mål, ansvarsfördelning, kommunikation, kostnader och resurser. I samarbetsplanen skrivs konkreta samarbetsformer in. Så här använder du mallen 1. Mall för principavtal Du kan ändra texten utgående från mallen så den fungerar i din kommun, eller använda den som den är utan ändringar. Ta gärna vidare avtalet till förtroendeorgan i kommunen, som till exempel läroanstaltens samkommunsstyrelse/samkommunsfullmäktige/styrelse 2. Samarbetsplan Det är bra att årligen komma överens om det praktiska samarbetet mellan läroanstalten och biblioteket. De centrala målen och verksamhetsformerna kan med fördel tas med i den lokala läroplanen, bibliotekens årsplaneringen eller andra motsvarande dokument. Den mall med praktiska exempel som vi tagit fram får fritt anpassas till verksamheten i den egna kommunen, eller användas som sådan. Ladda ner prinipavtalet och samarbetsplanerna (word-dokument) via länken nedan.

Jake Hope är en engelsk expert på läsning och barnböcker, som bloggar om de brittiska bibliotekens läsfrämjande praxis. Youth Libraries Group firar 75-årsjubileum år 2023. Det är frågan om den särskilda intressegruppen inom Storbritanniens biblioteks- och informationsorganisation (CILIP), vars medlemmar framför allt utgörs av bibliotekarier som arbetar med barn och unga. I Storbritannien har man under senaste år skurit ner på bibliotkstjänsterna och därför har många expertuppgifter som betjänar barn och unga kombinerats med allmänna serviceuppgifter. Bibliotekets anställda betjänar nu både barn och vuxna eller fokuserar på evenemang, marknadsföring och olika aktiviteter. På undervisningssidan har igen många skolor omvandlat sina bibliotek till “resurscenter för inlärning”. För vissa bibliotekarier har det varit utmanande att behålla sina expertuppgifter och försvara betydelsen av läsning på fritiden eller informationsläskunnigheten i undervisningen av barn. Bibliotekslandskap i förändring Jennifer Horan, ordförande för Youth Libraries Group, beskriver den aktuella situationen så här: “Bibliotekariens roll utvecklas ständigt enligt samhällets behov. I dag på arbetet diskuterades planer, enligt vilka biblioteket skulle fungera som en varm fristad under den kommande vintern. Det är hemskt att vi behöver erbjuda sådan service, men det visar hur livsviktigt ett bibliotek kan vara på det lokala planet. Under pandemin blev problemet med att vara isolerad aktuellt - både socialt och professionellt. Eftersom Youth Libraries Group grupperna inte verkade på plats, kunde vi genom nätförbindelser prata med varandra och ordna möten med kollegor för att ge varandra professionellt stöd. Många människor började läsa under nedstängningen och YLG kunde dela med sig av sin expertis kring böcker och läsning genom dagliga Youtube-videor på National Shelf Service. I sådana här situationer är fortbildning viktigare än någonsin, “ungdomsbiblioteksgruppen” (Youth Libraries Group) fungerar som ett nätverk för ivriga, inspirerande och kunniga bibliotekarier, där man utbyter information och kunskap, ordnar fortbildning och evenemang, deltar i nationella initiativ samt ser till att fokus på och synligheten för arbetet med barn och ungdomar stärks i samhället. Jen Horan understryker att “YLG-gruppen är en en perfekt inkörsport till ditt lärande och professionella engagemang - om du så är studerande, nyutexaminerad eller snart pensionär. Gruppen erbjuder fantastiska möjligheter att nätverka med andra inom samma verksamhetsområde och få fortbildning av god kvalitet. Gruppen är full av passionerade personer som är intresserade av läsning och att stödja ungdomar och den ger mig mycket positiv energi (som verkligen behövs i dessa för biblioteken svåra tider)”. Ungdomsbiblioteksgruppens medlemmar kan delas in i fyra huvudgrupper. Dessa är kommunala bibliotekarier, skolbibliotekarier, bibliotekarier som ansvarar för skolornas materialtjänster (beställningsbaserad service, som erbjuder böcker och material utgående från läroplanen), samt konsulter och rådgivare, som hjälper och stödjer biblioteken att arbeta mångsidigt och utveckla utbudet genom skräddarsydda utbildningar, rådgivning angående biblioteksplanering,  genom att planera evenemang samt på många andra sätt. Jennifer Horan uttrycker sig så här om sin tid som ordförande: Till en början gav  mig YLG-medlemskapet stöd i min Chartership-kvalificering, eftersom den hjälpte mig att se en bredare professionell kontext, nätverka med andra skolor och barnbiblioteksanställda. Det här var användbart för utvecklandet av gemensam praxis, särskilt om man arbetar ensam på sin enhet, vilket många skolbibliotekarier gör. Under åren har utbildningsmöjligheterna utvecklat mina egna metoder och kontakterna till förlagen har gett mig mera kunskap om barnlitteratur. Under den senaste tiden, när jag fått leda YLG:s verksamhet - till exempel som ordförande för den skottländska kommittén och som ordförande för Carnegies-juryn - har jag fått sådana kunskaper och erfarenheter som är till nytta för min karriär. Nu har jag också en ledande position i den lokala biblioteksverksamheten.“ I denna ständigt och snabbt föränderliga värld finns det inte utrymme för onödig självgodhet i fråga om vad gruppen kan erbjuda. Som bäst utförs en medlemsenkät, vars ändamål Jen Horan beskriver så här: “YLG:s viktigaste uppgift är att svara mot medlemmarnas behov. Därför måste vi ta reda på vilka dessa behov är. Med ett tydligare och mera fördjupat program försäkrar vi oss om gruppens fortsatta verksamhet, vi aktiverar och engagerar våra mera passiva medlemmar samt tar reda på vad de vill ha ut av gruppen. Jag hoppas att det på längre sikt främjar en stark medlemsbas.” Den riksomfattande gruppen och de lokala avdelningarna Ungdomsbiblioteksgruppen är riksomfattande. Alla tolv områden i Storbritannien - Skottland, Wales och Nordirland medräknat- har lokala avdelningar där man träffas , diskuterar aktuella frågor, deltar i olika initiativ samt ordnar utbildningar. Före Jennifer blev ordförande hörde hon till avdelningen i Skottland. “Jag var nyutexaminerad och hade arbetat som skolbibliotekarie i två år, dessutom hade jag påbörjat min Chartership-kvalificering. Min mentor satt med i YLG-kommittén och bjöd in mig till ett möte. Jag kände genast att jag var på rätt plats när vi planerade ett spännande evenemang för Edinburghfestivalen. Vi hade bjudit in Nick Sharratt som talare och han råkade just då ha födelsedag. Vi beställde en tårta och 100 par byxor åt honom, för att göra reklam för hans älskade bilderbok. Skottlands YLG använde sin humor som ett effektivt dragplåster!” Utbyte av erfarenheter och sakkunskap Centralt för ungdomsbiblioteksgruppen är kommunikation och kunskapsutbyte. Gruppen skickar varje månad ut ett nyhetsbrev till sina medlemmar, med aktuell information från biblioteken och organisationen. Årligen publiceras den tryckta The Youth Library Review, med texter och bilder som behandlar Carnegie-medaljörernas tal samt fallstudier från sådana betydelsefulla projekt som man också kunde dra nytta av på nationell nivå. YLG har också en aktiv blogg, där författare, illustratörer och förläggare intervjuas och man berättar om prisnomineringar och vinnare. Man träffas och nätverkar Youth Libraries Group ordnar årligen en nationell konferens någonstans i det Förenade Kungariket, på så vis kan bibliotekarier från olika håll i landet delta i konferensen. Evenemanget är ett utmärkt tillfälle för bibliotekarier att träffas, nätverka med varandra och med förläggare, författare, poeter och illustratörer, diskutera läget i branschen, hitta idéer för nya projekt och lära sig olika sätt att engagera allmänheten samt utvidga verksamheten. Konferensen är också ett bra tillfälle att uppmärksamma de människor, som inom eller utanför sitt arbete väsentligt främjat och stött bibliotekens verksamhet. Särskilt välförtjänta personer kan ges hedersmedlemskap i Youth Libraries Group. En av årets hedersmedlemmar är Charlie Sheppard från förlaget Andersen Press. “När jag inledde samarbetet med YLG insåg jag inte att vi levde i bibliotekens guldålder. När biblioteken sedan började läggas ner, såg jag gång efter en annan på konferenser och evenemang att personer som jag brydde mig om och beundrade först vara oroliga över finansieringen för att sedan förlora den, först vara oroliga för sina arbetsplatser för att sedan förlora dem, först oroa sig för sina bibliotek för att sedan förlora också dem. Jag kände mig hjälplös och kraftlös när jag från åskådarplats såg på hur mitt älskade land kastade bort en av sina största och bortglömda möjligheter.  Och ändå, ja ändå. Så många av er har återvänt. Gång efter en annan, på konferens efter konferens, använder ni er kunskap, kunnighet och envishet för att hitta nya sätt att nå barn och främja deras läsning - genom att hjälpa och stödja varandra på vägen.”Charlie Sheppard, Youth Libraries Groups hedersmedlem, 2022. Identifiering och erkännande av spetskompetens Konferensen är unik också i det hänseendet att man där alltid tillkännager de nya Carnegie-pristagarna för text och bild. Carnegie-medaljen är ett erkännande för böcker som gett sina läsare en särskild läsupplevelse. Det är frågan om Storbritanniens äldsta och mest prestigefyllda pris för barnlitteratur. Priset som instiftades år 1936 har tilldelats Arthur Ransome, Philippa Pearce, Mary Norton, Anne Fine, Alan Garner, Philip Pullman, Raymond Briggs, Helen Oxenbury, Lauren Child, Chris Riddell samt många andra legendariska författare. Ungdomsbiblioteksgruppen utser juryn. Jurymedlemmarna består av medlemmar från olika regioner, enligt arbetsplats eller boplats, som har stöd i sin egen region. Varje jurymedlem läser hundratals böcker och bildar ett råd. Rådet sammanställer en lång lista och en kortlista samt utser de slutliga vinnarna. Gruppen stödjer också bibliotek och skolor med att ordna skuggval och roliga bokcirklar där man läser de nominerade verken, deltar i evenemang i anknytning till temat, röstar på favoriter som slutligen tillkännages vid prisutdelningen jämsides med bibliotekariernas val. Ungdomsbiblioteksgruppens största glädje är när medlemmarna tillsammans når längre än någon av dem skulle kunna göra på egen hand. Gruppens medlemmar får bland likasinnade fantastiskt stöd för sina idéer, sin fantasi och sina innovationer. Gruppens ordförande Jen Horan beskriver hur förväntansfull hon är över att se hur den förnyade gruppen kommer att driva saker framåt. “Vi har en tom sida i boken, som väntar på att bli ifylld - det är en träffande bild för bibliotekariernas expertgrupp!” Jake Hope, UK

Jake Hope är en engelsk expert på läsning och barnböcker, som bloggar om de brittiska bibliotekens läsfrämjande praxis. Biblioteken kan fungera som kärnan i det utvecklande och stödjande arbetet med barns och ungdomars läsning på fritiden. Biblioteket kan i samarbete med skolor, familjer, ungdomsorganisationer och motsvarande samarbetspartners  öka antalet läsare och samtidigt stärka barnens fritidsläsning. Läsning för nöjes skull är nyckeln till allt. Fritidsläsning eller läsning för nöjes skull (Reading for pleasure) är enligt Clark och Humbold “läsning, som vi gör av egen fri vilja och med förväntningen om att den ska ge oss tillfredsställelse. Det innebär också läsning som vi inte påbörjat på någon annans uppmaning och som vi fortsätter för att det intresserar oss.”*1 Forskning visar att om  barnen njuter av läsning kan det spela större roll för deras skolframgång än familjens socioekonomiska ställning.*2 Det finns ett konstaterat positivt samband mellan god läskunnighet och läsning för nöjes skull.*3 Fördelarna med fritidsläsning är uppenbara. Tack vare sin struktur har biblioteken många möjligheter att fungera som platser som främjar läsning och läsglädje. I biblioteken kan man bläddra i och undersöka böcker i egen takt, utifrån egen nyfikenhet och eget intresse. Biblioteket är en neutral plats, det är inte en del av skolutrymmena och just det här kan locka dem som känner sig avskärmade från eller utanför utbildningssystemet. Bibliotekets kunder har också tillgång till rikliga samlingar och genom fjärrlån kan man göra utbudet ännu större. Biblioteken erbjuder olika tjänster och evenemang, som läskampanjer eller andra jippon, som haft som mål att få barn att prova och undersöka olika litteraturformer och genrer. En kunnig och entusiastisk personal kan förverkliga detta genom att hjälpa barn och unga att hitta läsning och hitta på initiativ som inspirerar och stimulerar de ungas fantasi. Att den här sortens aktivering har effekt har konstaterats i undersökningar. Det har fastställt att det finns ett tydligt samband mellan biblioteksanvändning och läsglädje: unga som besöker biblioteket har nästan dubbelt så stor benägenhet att läsa för nöjes skull varje dag på sin fritid.*4 Även om resultaten under pandemin har varierat, visar forskningen att barnens läsintresse har sjunkit,  och endast 51,5% av 8-18-åringarna sade sig njuta av läsningen.*5 Till följd av den här sortens forskningsresultat har man i Storbritannien satsat på läsfrämjande verksamhet, genom program som riktar sig till personalen inom undervisningen, där man strävar efter att lärarna ska bli läsande förebilder. Ett exempel på detta är  Open University’s Reading for Pleasure -programmet som riktar sig till lärare eller det riksomfattande Reading Teachers = Reading Pupils, som drivs av Cheltenham Festivals. På biblioteken finns omfattande kunskap om barnlitteraturen i dag och dess traditioner, om utrymmen, samlingar och samarbetsnätverk. Det här konstaterades redan 2005, när Storbritanniens musei- biblioteks- och arkivråd (Museums, Libraries and Archives Council) startade programmet Literature Matters. Målet med programmet är att stärka barnlitteraturens ställning i lärarutbilningen genom att öka lärarstuderandenas kunskap om bibliotekens mångsidiga användningsmöjligheter - förutom bokutlåning också olika läsjippon, bokcirklar, illustratör- och författarbesök samt boktävlingar och priser. Utvecklingen av bibliotekens resurser och kunnande har också skapat grundval för ny utveckling, The Reading Agencys pilotprojekt i stadsdelen Islington i London. Den här ledande välgörenhetsorganisationen i Storbritannien har visionen “en värld där alla läser är vägen mot ett bättre liv”. Till det nya initiativet hör en ny webbplattform. Den inspirerar barn till läsning genom spelifiering och skräddarsydd stimulans. Spelplattformen riktar sig till barn i förpuberteten, 10-12-åriga skolelever, som befinner sig i övergången mellan lågstadiet och högstadiet.*6 I det här avgörande skedet av skolstigen har vart sjunde barn lässvårigheter. Initiativets namn, Läsäventyret (The Reading Adventure), kommer från en samrådsgrupp som utgörs av tre vänner som för varandra formulerade sina tankar och åsikter om läsning, fritidssysselsättningar och intressen. Med hjälp av gruppen utformande man sex temaområden, genom vilka skoleleverna ska hitta sin väg till den läsande världen. Idrott Natur och miljö Musik Mat och matlagning Konst och hantverk Naturvetenskaper och teknologi Spelarna börjar i ett spelläge där de kan välja enligt egna preferenser och intressen. Inom varje temaområde finns sex aktiviteter. Uppgifter byggda kring samma aktiviteter uppmuntrar barnen att prova och utforska olika former av texter och läsning, utifrån de utgångspunkter de motiveras av. Aktiviteterna innehåller såväl korta, lätta uppgifter som  längre utmaningar, så både läsare med sämre självförtroende och de vanare läsarna och bokslukarna som vill ha utmaningar alla hittar lämpligt material.  Alla uppgifter kan genomföras med hjälp av skolans eller kommunens bibliotek. Till läsuppgifterna hör serier, webbsidor, grafiska romaner, dikter och ljudböcker. Spelarna belönas med mynt för genomförda uppgifter: för korta och enklare uppgifter får man en mindre summa och för längre och mera komplicerade uppgifter en större. Spelpengarna kan användas för att ändra färgerna på föremålen i spelrummet. När spelaren har genomfört sex uppdrag får hen en diamant. Diamanten kan uppgradera objekt i spelrummet online. Efter sex utförda uppdrag kommer spelaren till följande nivå, där hen kan prova på mera krävande uppdrag eller utmana sig själv inom något annat temaområde. Efter varje genomfört uppdrag ombeds spelaren berätta vad hen har gjort, läst och fått reda på. Spelaren ombeds också utvärderingen uppgifterna, så man kan se vilka aktiviteter som är mest och minst populära. Utgående från utvärderingen kan man skapa nya och annorlunda uppgifter. Alltid när tio uppgifter är genomförda, ombeds spelaren ge en kort återkoppling, med vars hjälp man kan följa attitydförändringar till följd av större läsvana och användningen av spelplattformen. Anonym data finns sedan tillgänglig för administratörerna - t.ex.  läraren eller bibliotekarien och The Reading Agency kan också följa användningen och effekterna av spelplattformen. Karen Napier, verkställande direktör för The Reading Agency, sa vid lanseringen att Läsäventyret erbjuder unga ett sätt att få fatt i läsglädjen i den avgörande åldern när läsning för nöjes skull överlag minskar. “Vi vet hur viktig läsningen är för självkänslan och sociala relationerna, därför hoppas vi att detta spel ska inspirera barnen i Islington att växa upp till läsare för livet.” Man hoppas att pilotprojektet ska producera information som kan tillämpas nationellt, så biblioteken kan presentera sitt utbud och sina tjänster på ett interaktivt, lättillgängligt och ett för barn intressant sätt. Målet är att med Läsäventyret skapa ett effektivt instrument för skolor och organisationer, vilket främjar kulturen för nöjesläsning och stärker bibliotekens roll i det arbetet. VIDEO: The Reading Adventure Jake Hope, UK Källor *[1] Clark, C. & Rumbold, K. (2006): Reading for Pleasure a research overview, National Literacy Trust. *[2] OECD (2002): Reading for Change Performance and Engagement Across Countries – PISA 2000 -resultat. *[3] Twist, L., Schagan, I. & Hogson, C (2007): Progress in International Literacy Study (PIRLS): Reader and Reading National Report for England 2006. NFER and DCSF. *[4] Clark, C. & Hawkins, L. (2011): Public Libraries and Literacy: Young people’s reading habits and attitudes to public libraries and an exploration of the relationship between public library use and school attainment. National Literacy Trust *[5] Clark, C & Picton, I. (2021): Childen and young people’s reading engagement in 2021. National Literacy Trust. *[6] Higgins, S., Katsipataki, M. & Coleman, R. (2014): Reading at the Transition: Interim Evidence Brief. Education Endowment Foundation.

Nytt blogginlägg från USA! I sin andra bloggtext presenterar Mia Spangenberg barnbiblioteksarbetet vid Seattles allmänna bibliotek, med fokus på bebisar och barn under skolåldern. Jag bor i Seattle, en hamnstad på USA:s västkust. Seattle har nuförtiden närmare 800 000 invånare. Seattles huvudbilbiotek, Seattle Public library, har genom åren i takt med staden växt sig större och nuförtiden har biblioteket, förutom centrumbiblioteket, 26 verksamhetsställen och över 650 heltids- och deltidsanställda. Den här statistiken samt information om materialet kan man se mera av på bibliotekets rapportsida. På alla större verksamhetsställen finns en bibliotekarie på barnavdelningen som betjänar 0-12-åriga barn, en bibliotekarie på ungdomsavdelningen som betjänar 12-24-åriga tonåringar och unga samt en bibliotekarie på vuxenavdelningen. Centrumbiblioteket sköter alla anskaffningar av böcker och annat material, så bibliotekarierna på verksamhetsställena fokuserar på sina målgrupper och de tjänster som erbjuds dessa. Jag bor i nordöstra Seattle och min familjs hembibliotek är verksamhetsstället Northeast. För den här artikeln intervjuar jag  bibliotekarien på barnavdelningen, Erica Delavania, om hennes arbete med de yngsta kunderna och deras familjer. Erica Delavania har arbetat som på Northeast verksamhetsställe som bibliotekarie på barnavdelningen ända sedan år 2008. Den största förändringen som hon sett under den här tiden är att barn i dag lever helt omgivna av elektronik. Men det har inte förändrat Ericas grunduppdrag att få familjer och barn att komma till biblioteket och stödja föräldrarna genom att erbjuda barnen stöd i den tidiga språkutvecklingen och inspirera till läsning. En av de viktigaste tjänsterna som erbjuds familjens yngsta är sagostunderna - det är ca 30 minuter långa tillfällen, som är uppdelade enligt ålder för bebisar, småbarn och förskolebarn. Under sagostunderna läser man sagor, sjunger och har roligt tillsammans. Erica poängterar att sagostunderna inte bara är viktiga för att de får familjerna att komma till biblioteket och erbjuder möjligheter till social samvaro. De är viktiga också för att hon under sagostunderna ger föräldrar och skötare en mall att följa för hur man kan läsa för barn hemma och hon kan erbjuda olika böcker och uppgifter med vilka de hemma på ett lekfullt sätt kan fortsätta stödja barnets språkutveckling. Hon håller alltid sagostunder kring något centralt tema och hon tar med sig böcker inom temat som föräldrarna kan låna hem. Erica strävar också efter att alltid ha med sig böcker där minoriteter finns representerade. Avsikten är att stödja barnets uppfattning om att vi bor i en mångsidig värld och också att ge barn som tillhör minoriteter en spegel, i vilken de de kan se sig själva. Sagostunderna erbjuds under olika tider och också under veckosluten, så att så många som möjligt har möjlighet att vara med. Till exempel kan man på vardagskvällar delta i Pajamas and puppets-programmet, som riktar sig till barn i alla åldrar och deras familjer. På grund av pandemin har den här verksamheten tvingats flytta ut på nätet och om du är nyfiken kan du titta på sagostunderna här. Där hittar man bl.a. sagostunder för regnbågsfamiljer eller sagostunder på olika språk, till exempel kinesiska och spanska. Biblioteket har på det här sättet försökt hjälpa vuxna och barn hemma, men möjligheterna till mänskliga kontakter och att bygga en gemenskap har varit begränsade. Erica klagar på att hon inte haft möjlighet att träffa de bebisfamiljer som fått en bebis under pandemin. En annan central del av utbudet till familjens yngsta är böcker och annat material. Till familjens yngsta finns pek- och bilderböcker samt lättlästa barnböcker som man kan ta med hem utan bibliotekskort. Familjerna kan alltså behålla böckerna så länge de vill och behöver inte vara oroliga för att boken försvinner eller förstörs. Erica berättar att de började med den här servicen när de märkte att föräldrarna inte ville låna böcker till familjens yngsta, ifall böckerna i misstag till exempel skulle ha blivit gnagda på eller glömda under soffan. Det huvudsakliga målet är ändå att uppmuntra familjer att använda böcker och det här är också mycket viktigt för familjer som inte har råd att köpa egna böcker. För småbarn och förskolebarn erbjuds också bibliotekets Begin with Books -paket, som kan lånas hem. I varje paket finns fem bilderböcker, en cd-skiva med musik, en handbok för föräldrar samt ett aktivitetskort. Paketen går att beställa enligt olika teman, som kan vara allt från djur och natur till siffror och bokstäver. Avsikten är att erbjuda barn flera och mångsidiga sätt att närma sig språk, böcker och läsning. Paketen kan beställas också på spanska. Seattle biblioteks alla verksamhetsställen är nuförtiden öppna, men sagostunderna hålls digitalt tills också de yngsta barnen kan få coronavaccin. Men kanske kan Erica under hösten igen önska familjer välkomna till sagostunderna, riktigt live. Mia Spangenberg USA, Seattle

Jake Hope är en engelsk expert på läsning och barnböcker, som bloggar om de brittiska bibliotekens läsfrämjande praxis. Barnets utveckling av goda möjligheter till interaktion och dialog under den tidiga barndomen, före det sjätte levnadsåret, stärker barnets tillit och beredskap att utvecklas som elev och social aktör också under senare år. Det är inte så konstigt att just den här åldersgruppen utgör bibliotekens nyckelkundsgrupp. Lyckade projekt och kampanjer som riktar sig till de yngsta kan ha en betydande inverkan på barnens framtid och framtida framgångar. I Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings rapport, OECD:S Reading for Change, understryks kraftigt hur betydelsefulla kulturell verksamhet och  familjens kommunikation är som drivkraft för läskunnigheten. Läsviljan är starkt kopplad också till elevens deltagande i kulturell verksamhet och familjens kulturella kommunikation. Dessa kopplingar är ungefär dubbelt så starka som kopplingen mellan läslust och föräldrarnas utbildningsnivå eller yrkesställning.*1 En positiv bild av bibliotek, böcker och läsning bidrar till att bygga upp nya användargrupper samtidigt som barnen får livsnödvändiga livskunskaper. Det är en direkt investering med Coronaepidemin har haft djupgående effekter på de yngsta barnen. Pandemin,  med allt vad den innebär, har begränsat barnens tillfällen till socialisering, till att höra språk och berättelser i den mån och på den skala som under normala omständigheter skulle ha varit möjligt.  Samma bild kan skönjas i rapporten från OFSTED, den brittiska myndigheten som övervakar utbildning och barnomsorg. Oefsteds aktuella rapport om återgången till normal undervisning betonade de allvarliga konsekvenserna för de yngsta barnen. Hos många märks en försämring i  jämförelse med den normala utvecklingsnivån där barnet personligt, socialt, emotionellt och psykiskt borde befinna sig.*2 Biblioteken befinner sig i en nyckelposition när det gäller att stärka barnets kommunikationsförmåga och språkkunskaper och överbrygga kunskapsgapet. Biblioteket har många sociala evenemang där familjer samlas och deltar i olika aktiviteter och lånar noggrant utvalda böcker och utbildningsresurser. Biblioteken stöder ett kreativt lärande och läsglädje. Exempel på sådan verksamhet i Storbritannien är Bounce- and Rhyme dvs. ”studsa och ramsa”, en gemensam interaktiv rimstund med barnen och deras föräldrar eller skötare, där man tillsammans rimmar och ramsar välbekanta ramsor och nya dikter med rörelser som tränar motoriska färdigheter. Sagostunder dv.s Storytime bjuder med alla till sagornas värld för att tillsammans uppleva fascinerande berättelser, omsorgsfullt utvalda för att läsas högt och vilka ofta kopplas till någon verksamhet som att rita, färglägga eller leka. Exploration Stations dvs. särskilda ”Utforskningsstationer” för småttingar, där världen förklaras på ett för barn förståeligt sätt. Boktråg och pekböcker med tjocka sidor för de yngsta och bilderböcker för de äldre introducerar barn till läsandets former, informationssökning, samt olika typer av material.  Barnen får prova på olika slags historieberättande, språkformer, bilder och litterära genrer, att bläddra i böcker och lära sig mera utifrån eget intresse. Resultat och följder Allt det ovan nämnda har många fördelar. Verksamheten stöder barnets emotionella förmågor samt empati och social utveckling, utvecklar det aktiva och passiva ordförrådet (dvs. ord som barnet själv använder). Att läsa tillsammans och ägna sig åt verksamhet som kopplas till läsning stödjer utvecklingen av ett tryggt förhållandet mellan barn och vuxen. På en mera individuell nivå har läsning också neurologiska fördelar. Under den tidiga barndomen skapas grunderna för hjärnans utveckling och funktion. Forskning visar att högläsning under barnets tidiga år stöder den semantiska bearbetningen och förståelsen av innebörden i texten. Att introduceras till läsning aktiverar områden i hjärnan som är kopplade till fantasi och föreställningsförmåga, så att den lilla åhöraren ser berättelsen som inre bilder*3. Storytime-Prize Sagostundspriset grundades för att uppmuntra till tidig läsning, stärka de positiva associationerna till läsning samt upplevelserna av läsning. Priset är instiftat av BookTrust, en brittisk välgörenhetsorganisation för läsfrämjande, i samarbete med organisationen Youth Libraries Group. Priset uppmuntrar till att dela berättelser och böcker genom tidiga biblioteksupplevelser, att skapa en mera positiv uppfattning av biblioteket som en plats hela familjen kan besöka, Regionala Youth Libraries Group och BookTrust experter samt barn och bibliotekarier väljer böcker till särskilda urvalslistor (Short-list). Målet är att öka böckernas popularitet och uppmuntra till interaktion i form av sagostunder. Varje år publiceras vinnarböckerna högtidligen. Till programmet hör samlade tips på sagostunder, aktivitets-idéer samt videor med författare och illustratörer, så att publiken har möjlighet att få en glimt av bokens födelseprocess. Barnbibliotekarien vid Orpington bibliotek samt vinnare av Youth Libraries Groups pris, Storytime Prize-domaren Jenny Hawke berättar så här om sina erfarenheter: “BookTrusts Sagopris gör det möjligt för små barn och deras familjer att vara med och välja vinnaren bland alla fantastiska böcker på kandidatlistan. Det förbättrade vårt biblioteks sagostunder och fick barnen att komma med i berättelsen och aktiviteterna kopplade till boken. Att fokusera på böckerna hjälpte oss att understryka vikten av att regelbundet dela berättelser, hur värdefullt detta var för de yngsta och hur detta räcker livet ut". Bästa praxis är boklistan och valet av vinnare som  barn uppmuntras till att delta i genom sagostunder. Boklistorna lyfter fram de mest intressanta och spännande böckerna i strålkastarljuset inför sagostunderna. Hittills har det valts tre vinnare: 2021 The Whales on the Bus, skriven av Katrina Charmanins och illustrerad av Nick Sharratt, är ett verk som på ett roligt sätt utmanar traditionella barnramsor och är fullt av lekfullhet i både ord och bild.2020 Libby Waldens och  Jacqui Lees Little Owl uppmuntrar till att använda boken som en del av berättelsen: genom att flaxa med sidorna får läsaren ugglan att flyga, läsaren får kittla den på magen och vara med i ugglornas Ho-hokör.2019 Emily Gravetts Cyril and Pat, den första vinnarboken, en skvatt galen berättelse full av små detaljer, som hyllar individualitet och vänskap. Under sina tre verksamhetsår har Storytime Prize använts så att det också ska gagna de mest marginaliserade grupperna. Att läsa med barn kan skapa en stark drivkraft till att hjälpa till med förvärvandet av livskunskaper och erbjuda sätt att bryta den negativa spiralen. På det här sättet återknyter biblioteken och deras kunder till bibliotekens ursprungliga jämlikhetsgrund. Jake Hope, UK *1 Organisation for Economic Co-Operation and Development. Reading for Change: Performance and Engagement Across Countries. [e-publikation]. [Hänvisat: 11.5.2022]. Adress:https://www.oecd.org/education/school/programmeforinternationalstudenta… *2 UK Government website. [webbsida] [Hänvisat: 11.5.2022]. Adress: https://www.gov.uk/government/news/every-child-deserves-the-best-start-… *3 Neuroscience News. Reading to Children Promotes Brain Development. [e-publikation]. [Hänvisad: 11.5.2022]. Osoite: https://neurosciencenews.com/mri-early-reading-brain-activity-1996/

I vår blogg kommer det i fortsättningen också inlägg från USA. Det första är skrivet av Mia Spangenberg som presenterar sig själv och den fantastiska World Kid Lit. Många översättare börjar översätta av en slump och så var det för mig också. Jag har nog alltid varit en bokmal och en språkmänniska: min mamma var finsk och min pappa tysk och som tur var pratade mina föräldrar och släktingar alltid dessa språk hemma och förmedlade sin kulturer till mig. Att jag skulle kunna arbeta som översättare slog mig ändå först när jag studerade vid skandinavistiska institutionen vid Washington universitet i Seattle och såg hur min vän Lola Rogers började avancera i sin karriär som översättare. Jag insåg att det rentav var brist på översättare som översatte till engelska och sedan tog allt fart. Lola uppmuntrade mig att fortsätta, jag kom in på FILI:s utbildningar och fick kontakt med finländska agenturer. Mitt levebröd är mina provöversättningar som används för att sälja rättigheter till finländska böcker runtom i världen. Det bästa med det är att jag får läsa många olika slags böcker och också prova på många olika genrer och stilar. Så småningom har jag också fått översättningskontrakt och jag är också särskilt stolt över mina översättningar dvs. Pirkko Saisios Punaisesta erokirjasta och Marika Maijalas bilderbok Ruusun matka. Båda böckerna gavs ut i USA 2023. Fast jag gärna läser och översätter all slags litteratur är barnlitteratur ändå något speciellt - i barnböckerna är rösten av särskilt stor betydelse, särskilt om boken är ämnad för högläsning. Också i övrigt har barnböckerna en uppriktig glädje och livsvisdom som vuxenlitteraturen saknar. Därför är jag så glad över att jag kan vara med i World Kid Lit, som jag nu ska berätta mera om. Vad är World Kid Lit? World Kid Lit grundades år  2016 av översättare. Till en början strävade organisationen efter att publicera och lyfta fram befintliga engelska översättningar av barnböcker. Samtidigt förenar den föräldrar, skolor, bibliotek och förlag. World Kid Lit upprätthåller en blogg där nya inlägg publiceras varje vecka, samt organiserar World Kid Lit Month -månaden. September är månaden då världens litteratur för barn och unga firas genom olika evenemang på nätet, i skolor och bibliotek. World Kid Lit har tydligen också hittat sin publik - redan år 2020 hade bloggen över 18000 besökare i året och verksamheten har bara utvidgats. World Kid Lit fungerar nu som ett slags informationscentrum och producerar resurser till skolor, bibliotek, bokhandlar och översättare. Under pandemin föddes också idén att göra  WorldKidLit Live -evenemang på nätet, med diskussioner om litteratur bl.a ur översättarnas synvinkel och presentationer av barnlitteratur från olika delar av världen. Via länken går det fortfarande att se alla diskussioner. World Kid Lit är också aktiv på sociala medier med konton på Twitter, Instagram och Facebook dessutom hjälper kollektivet också lärare och bibliotekarier att hitta översätta böcker från en särskild världsdel eller böcker som kan stöda läroplanen i den egna skolan. Inom översättningslitteraturen finns också högklassig facklitteratur som hjälper läsaren att förstå bl.a. historia, rymden och klimatförändringarna. Men varför behövs ett sådant här kollektiv över huvud taget? I Finland och många andra europeiska länder publiceras mycket översättningslitteratur, både för vuxna och barn. I engelskspråkiga länder är det en annan historia - endast 3-5% av alla böcker som ges ut är översättningar och bara en del av dem är barnböcker. Lyckligtvis verkar den här situationen förändras, eftersom det de senaste tio-tjugo åren har grundats många små, oberoende förlag som inte hör till stora bokkoncerner. Målet för de här förlagen är just att publicera världens bästa översättningslitteratur. En del ger ut översättningslitteratur både för barn och vuxna, medan andra koncentrerar sig endera på små eller stora läsare. Bakom den här förändringen ligger uppfattningen att det är viktigt för barn att uppleva andra kulturer och synsätt. Ett barn som läser översättningslitteratur kanske blir intresserat av nya maträtter eller en annorlunda vardag och perspektivet vidgas. Också diskussionen om mångfalden inom den egna kulturen, om det så handlar om klass, ras, sexualitet, religion eller funktionshinder, har gett fart åt World Kid Lit och den mångfacetterade litteraturen i allmänhet. Det är också frågan om att varje barn har rätt att läsa litteratur som hen känner igen sig i och som stöder utformningen av den egna identiteten. Inom World Kid Lit har det också uppmärksammats att mångfalden inom översatt barnlitteratur kunde förbättras. Varje år publicerar World Kid Lit en lista med översatta böcker för barn och unga som givits ut det året (i alla fall de böcker som World Kid Lit känner till, det kan alltså finnas flera). År 2020 års lista avslöjade genast att även om det ges ut böcker översatta från andra språk, så kommer majoriteten av dessa böcker från länder och språkgrupper i Västeuropa, särskilt från franska och tyska språkgrupper. De här böckerna är ändå välkomna, men World Kid Lit önskar att flera översättningar från länder utanför Europas gränser skulle ges ut. Om det fanns flera böcker från Asien, Afrika och Latinamerika översatta till engelska  skulle det stöda den mångfald som finns i världen. Också i Finland kan World Kid Lit- sidan vara till hjälp - kanske förläggaren hittar nya böcker att ge ut på finska och lärare, föräldrar, bibliotekarier och författare får hjälp i att stöda Finlands mångsidiga litteratur. Om du vill veta mera om World Kid Lit kan du ta kontakt med  författaren. Mia Spangenberg, USA, Seattle

Användningen av spelifiering och spel inom till exempel utbildning i biblioteksanvändning eller mediefostran känner man redan väl till på biblioteken i Finland. Spel kan också användas för att främja läsning, som användningen av till exempel den inhemska virtuella världen Metsähaltija eller Seppo.io visar. Spel har också enligt många enkäter och undersökningar konstaterats inspirera elever. Sarah Pawey från England är expert på skolbibliotek och inlärning. Hon har skrivit en lättöverskådlig handbok som baserar sig på inlärningsteori:  Playing games in the school library. Många av de praktiska exempel och tips i boken, kan enligt min mening tillämpas också på allmänna bibliotek. Jag ser användningsmöjligheter på många olika områden. Pawey tycker att det är viktigt att vi skiljer på spelifiering och spelbaserad inlärning. Spelifiering sporrar till inlärning på olika sätt medan spelbaserad inlärning är att lära sig genom att spela. Boken fokuserar på det sistnämnda, men också spelifiering diskuteras. Teoridelen introducerar läsaren till inlärningsteorier och vår förståelse av dessa kan hjälpa oss att planera spel, som inverkar på den studerandes förståelse för ämnet, förbättrar deras sociala färdigheter elller helt enkelt ökar deras motivation för att nå målen. I boken presentas också ett SAMR-test, med vars hjälp man kan utvärdera till exempel inlärningsspel i fyra olika kategorier enligt vilken slags aktivitet och nivå av förståelse/inlärning de hör till. Efter den övertygande teoridelen är boken praktiskt indelad i kapitel som presenterar olika spelformer. Både kommersiella spelappar som smarta idéer för den med en skosnöresbudget. Till exempel med Googles verktyg kan man göra nästan vad som helst. Positivt är också att bokens många exempel inte bara kommer från Storbritannien utan de är samlade från hela världen. En bra påminnelse åt mig själv var att man med hjälp av spel också kan träna känslofärdigheter, de kan understöda självständigt lärande och inhämtande av livskunskaper, inte bara öva innehållet i enskilda ämnen eller till exempel motivera till läsning. Ett axplock av praktiska tips En PowerPoint-presentation där klassen delar in böcker i genrer till exempel bara utgående från titlarna. Samtidigt kan man diskutera typiska drag för genren. Det här kan man naturligtvis lätt kombinera med bokprat. Över huvud taget visar exemplen kopplade till olika presentationsprogram att man med de här programmen får till stånd ganska många olika slags spel. Det lönar sig att fundera på om de här spelen ska spelas enskilt eller om klassen ska delas in i grupper. På vilket sätt svarar eleverna om spelet innehåller enkla ja/nej-frågor? Räcker de upp handen, ställer de sig upp, rör de sig till olika sidor i klassen osv. Och naturligtvis kan eleverna själva göra olika presentationer, berättelser och spel med presentationstekniken, exempel på det finns också i boken. Bibliotekarien eller läraren kan göra minnesspelkort om de mest vitt skilda till litteraturen kopplade saker: Huvudpersoner, bokens namn, bokpärmen osv. Minnesspel kan man spela tillsammans till exempel efter bokpratet. Med hjälp av Google Forms kan man skapa ett finurligt virtuellt escape room. Med hjälp av Google Street View-appen kan man till exempel bekanta sig med händelseplatserna i en bok live och jämföra med författarens beskrivningar och upplevelser. Appen Socrates är gratis och med den kan man göra ett spel eller quiz för att marknadsföra till exempel ett läsdiplom. Väldigt många fler praktiska tips får du så klart om du läser hela boken! Teksti Mervi Heikkilä ruotsinnos Mikaela Byskata-Ahlskog

Kronoby kommuns bibliotek har tagit stora kliv framåt inom det läsfrämjande arbetet med barn och unga gällande innehåll. Tillsammans med den grundläggande utbildningen har vi jobbat fram ett bibliotekspedagogiskt program som vi är mycket stolta över. Vi i bibliotekspersonalen kunde konstatera att vi har djup, men kanske saknar yta. Med viss avund såg vi på grannkommunernas biblioteks nya fina barnavdelningar med stora kojor och båtar att klättra och leka i. Magiska sagorum och härliga soffor att ta emot grupper i får vi ännu drömma vidare om men tack vare stöd från Regionförvaltningsverket så kan vi nu stolt presentera våra mobila läsmiljöer. Vi kunde nämligen konstatera att det vi behövde mest var inspirerande miljöer att verka i för vårt bibliotekspedagogiska program. Men vi behövde denna inramning på alla våra tre enheter där vi tar emot grupper. Ibland kanske vi till och med behöver bygga upp en läsmiljö på en skola. Vi ville ge de bibliotekspedagogiska sessionerna en inspirerande inramning. Miljön har betydelse, barnen och ungdomarna ska känna att det inte är ett vanligt lånebesök de är med om. När de stiger in på sitt lokala bibliotek ska de känna: nu händer något speciellt. Vi behövde tänka mera mobilt än platsbyggt och väldigt praktiskt. Kan vi få en hel läsmiljö att rymmas i en personbil? Vi gjorde en offertrunda från inredare, ingenjörsbyråer och från scenografer. I offerten beskrev vi att vi i  Kronobys bibliotek vill skapa förutsättningar för upplevelseläsning för barn och unga. Detta vill vi uppnå genom att skapa läsmiljöer där vi kan hålla program för olika skolklasser och barngrupper. Vi utgår från lustläsning med fokus på skönlitteratur och vill visa att berättelser kan vara mycket meningsfulla och fungera som en igångsättare eller språngbräda för att utveckla en idé eller tanke vidare. Läsmiljöerna behövde ha fyra olika teman. De behövde delvis vara mobila, så att vi kan flytta dem mellan våra tre biblioteksenheter inom kommunen. Vi tänkte oss tre stycken stommar som kan stuvas undan fiffigt på respektive bibliotek, stommarna behöver då inte flyttas mellan enheterna. Rekvisitan som man använder inom respektive tema kan finnas i enbart en upplaga (förutsatt att den då ryms i en vanlig personbil). Uppbyggt skulle varje läsmiljö ta ungefär 3x4 meter. Klassen/gruppen behöver kunna sitta på golvet på mattor/kuddar i varje miljö för tex sagostunder eller bokprat. Temahelheterna vi önskade var följande: En magisk sagomiljö. Tusen och en natt med mysiga lampor, orientalisk stämning med mattor, spåkulor, trollstavar och anden i flaskan. En miljö vi kan använda för olika åldrar. En djungel för våra lejon. Illustratören Terese Bast har tagit fram en flock med läslejon som ska fungera som logo för vår läsfrämjande verksamhet. En deckarmiljö för årskurserna 3-4. Sherlock Holmes, LasseMajas detektivbyrå, agenter och spioner. En miljö med fokus på skräck och spöklitteratur främst för årskurserna 5-6 Vi skrev i offertrundan att vi var ute efter en helhet: alltså både planeringen av läsmiljöerna och genomförandet (själva bygget, anskaffning av rekvisita). Offerterna kom in och det var många som gärna ville genomföra uppdraget. Valet föll rätt omgående och enhälligt på en offert från en scenograf, Pia Enroth. Förutom att priset för uppdraget var rimligt så förstod hon vad vi ville, att det var det läsfrämjande som är det viktigaste. Hon förstod att miljön ska sporra läsandet. Att det ska vara en levande miljö som barnen får vara en del av. Nu är miljöerna levererade och vi har fått börja arbeta i dem. Vi kan redan se att bokpraten blir lättare, stämningen i högläsningen är en helt annan. Miljöerna inspirerar oss också att utveckla oss bibliotekspedagogiskt och hitta på nya sätt att jobba och inspirera barn och unga till mer läsning. Lena Sågfors