Sökresultat

I månadsbrevet informerar vi om vad som är aktuellt i SJK Ertes verksamhet, samt om Ertes kommande evenemang och utbildningar. Personalförändringar Vid årsskiftet sker förändringar inom personalen på SJK Erte. Utvecklingschef Mervi Heikkilä tar tjänstledigt från och med 1.1 för att skriva barnlitteratur under ett år. Outi Kytöniemi, chef för barn- och ungdomstjänster vid Seinäjoki stadsbibliotek, kommer att vikariera för Mervi. Outi kan nås via Ertes gemensamma e-postadress: erte.kirjasto@seinajoki.fi samt på outi.kytoniemi@seinajoki.fi . Dessutom tar Outi över Mervis telefonnummer: 050 4324090. Post till biblioteken Vid årsskiftet arbetar ett par tomtar flitigt på Ertes kontor med att skicka post till alla bibliotek i Finland. Tillgänglighetsbiblioteket Celia och SJK Erte har tillsammans tagit fram en guide, "Läsning – allas rättighet". Guiden presenterar metoder och material som kan användas i det läsfrämjande arbetet med barn som behöver extra hjälp och stöd med läsningen. Guiden kommer att skickas till alla biblioteksenheter i slutet av december. Dessutom kommer den att publiceras som en tillgänglig version på SJK Ertes webbplats. Affischer och bilder för infoskärmar om läsning Seinäjokis specialuppdrag har tagit fram två affischserier som är fritt tillgängliga för bibliotek att använda och dela. Affischerna riktar sig till barnfamiljer och framhäver på ett kortfattat och tydligt sätt fördelarna med högläsning. Affischserierna har skapats på svenska och finska. Affischserierna innehåller utskriftsvänliga affischer i storlekarna A4 och A3 samt bilder för både stående och liggande infoskärmar. Affischerna delas även med biblioteken som redigerbara Canva-mallar, vilket gör det möjligt att till exempel översätta texterna till andra språk. Affischerna har de allmänna bibliotekens logo och finns med två olika bildmotiv. Behovet av affischer om läsning identifierades under ett gemensamt möte hösten 2024 mellan nätverken för barn- och ungdomsbiblioteksarbete, Lanu-neuvosto och BU-gruppen. Affischerna får fritt tryckas, skrivas ut och delas, exempelvis till rådgivningsbyråer och daghem. Ladda ner materialet från Ertes webbplats! Nu finns inspelningarna från Läsfesten tillgängliga! Fortbildningshelheten för barn- och ungdomsbiblioteksarbete Läsfest ordnades 14.11.2024 med temat "Läsfrämjande i fokus: bibliotekets uppdrag". Presentationerna från dagen kan ses på Bibliotekskanalen   samt på Läsfestens hemsida .  Presentationerna är också textade till finska. Dagen innan, den 13.11, ordnades den finskspråkiga motsvarigheten Lukulystit med temat: "Lukutaitotyön rakenteita kunnissa & eriyttävää kirjastopedagogiikkaa". Presentationerna från den dagen finns också tillgängliga på Bibliotekskanalen.   Ertes distanstips på svenska 15.1.2025 Boka in 15.1.2025 klockan 9:30 för Ertes distanstips. Vi öppnar anmälan och ger mera information om innehållet inom kort. Bokkarusellen ordnas igen i januari 2025! Vill du hitta nya böcker att läsa högt eller lägga i händerna på barn och unga? Eller få tips på böcker att läsa själv och rekommendera andra? Bibliotekspersonal från olika delar av Svenskfinland bokpratar 22 – 23.1.2025 live på Bibliotekskanalen om böcker som utkommit år 2024. Kom och hör favoriter! Är de samma som dina – eller helt nya och oväntade? Ta del av hela programmet eller valda delar!  Bokkarusellen sänds på Bibliotekskanalen . Nytt blogginlägg från Seattle! På Ertes blogg kan du läsa Mia Spangenbergs text  om hur biblioteksarbete med fokus på ungdomar och unga vuxna bedrivs i Seattle. SJK Erte önskar alla en god och avkopplande jul! Ertes verksamhet tar en paus den 23–29 december. Vi är tillbaka i full gång igen måndagen den 30 december.

I sin fjärde artikel berättar Mia Spangenberg om biblioteksarbete med ungdomar och unga vuxna i Seattle. Hälsningar från USA och Seattles bibliotek! Den här gången intervjuade jag Wally Bubelis, som arbetar med ungdomar och unga vuxna i Seattles södra bibliotek. När jag frågade vilka program som varit populära berättade han att områdena och invånarna runt bibliotekens olika filialer skiljer sig mycket åt. Därför kan ett program som fungerar bra på en plats misslyckas helt på en annan. Detta beror delvis på Seattles historia, där stadens svarta och vita befolkning placerades i olika områden: vita hänvisades till stadens norra delar och svarta till de södra delarna. Denna segregation syns fortfarande i stadens gatubild. Seattle har dock alltid varit en internationell stad som sedan dess grundande år 1851 lockat invandrare från bland annat Asien samt Central- och Sydamerika. Biblioteket når ut Enligt Wally är programmet Homework Help , som erbjuder hjälp med läxor, sannolikt det mest populära och framgångsrika bland ungdomar. Men inte ens detta program finns tillgängligt vid alla filialer. Han berättade också att   Library Link , som ger barn och ungdomar tillgång till bibliotekets digitala tjänster via den offentliga skolan, är mycket uppskattat. Dock krävs satsningar för att barn och ungdomar ska känna till tjänsten och lära sig att använda den. Wally besöker regelbundet högstadier och gymnasier i sitt närområde ungefär en gång i månaden, för att informera om bibliotekets tjänster och rekommendera böcker till elever. Ungdomarna kan samtidigt låna böcker direkt från honom. Wally anser att det länge varit svårt att locka ungdomar till biblioteket. En anledning är bibliotekens läge – filialer som ligger långt från skolor och busshållplatser når helt enkelt färre ungdomar än de som ligger inom gångavstånd eller är lättillgängliga med kollektivtrafik. Tillgången till datorer och bärbara datorer är också viktigt för tonåringar. På vissa filialer kan man låna bärbara datorer för användning i biblioteket, vilket lockar fler ungdomar. Den största utmaningen är dock att erbjuda program som ungdomarna både behöver och tycker om. Biblioteket har försökt attrahera unga och vara relevanta genom exempelvis bloggen Push to Talk , som drevs i ungefär sju år men avslutades 2015. Där skrev ungdomar själva om ämnen som var viktiga för dem. Under pandemin 2020 försökte bibliotekarier göra biblioteket mer synligt på sociala medier, som Facebook, Instagram, YouTube, Snapchat och TikTok. Men nu när biblioteken är öppna igen har detta arbete fått läggas åt sidan. Wally hoppas att biblioteket framöver ska se värdet i att lyfta fram ungdomars röster i sociala medier och skapa nya möjligheter att arbeta med ungdomar via dessa plattformar. Ungdomar som jobbar på biblioteket Biblioteket erbjuder också både volontär- och avlönat arbete för ungdomar. Syftet är att ge arbetslivserfarenhet och stärka samhörigheten. Två gånger om året kan ungdomar ansöka om jobb som tillfälliga assistenter. De får erfarenhet av biblioteksarbete, en bra lön och möjligheten att inleda en karriär inom biblioteksvärlden. För närvarande har biblioteket cirka 50 sådana assistenter, och många av dem har fått fasta tjänster eller studerat vidare till en magisterexamen i biblioteks- och informationsvetenskap. Wally lyfte särskilt fram ett program som han genomförde tillsammans med kollegorna Cheresse Thoeny, Ken Gollersrud och Emely Perez, som alla arbetar med tonåringar. Våren 2020, precis när pandemin började, planerade de ett sommarprogram kallat Bug Safari . De anställde fem ungdomar som praktikanter under sex veckor. Ungdomarna fick viktiga arbetslivserfarenheter och lärde sig samtidigt att filma, redigera och ladda upp fyra videor online. Videorna lärde familjer och yngre barn om insekter och naturen, samt visade olika vetenskapliga experiment som kunde göras hemma. Trots att praktikanterna ofta fick arbeta utan övervakning lyckades de färdigställa videorna i tid och gjorde ett utmärkt jobb. Wally önskar att han kunde genomföra fler sådana program tillsammans med ungdomar. Den första videon kan ses här . Wally ledde också programmet Math Buddies  (Mattekompisar) under ett par år. I detta volontärarbete kom tonåringar till biblioteket efter skolan för att spela olika matematikrelaterade spel med lågstadieelever. Även om syftet var att ha roligt tillsammans, fick ungdomarna värdefull arbetslivserfarenhet och de yngre barnen fick nya vänner och förebilder bland tonåringarna. Programmet var mycket populärt, och biblioteket var ofta fullt av barn och ungdomar som hade kul tillsammans.  Mia Spangenberg USA, Seattle

I månadsbrevet informerar vi om vad som är aktuellt i SJK Ertes verksamhet, samt om kommande evenemang och fortbildningar. Ertes distanstips (på finska) 10.12: Biblioteket och andra stadiet På Ertes distanstips (på finska) 10.12 diskuteras aktuella frågor rörande samarbetet mellan biblioteket och andra stadiets utbildning. Teman för dagen är bland annat S2-grupper på biblioteket och Politikveckan. Alla anmälda får länk till inspelningen som kan ses under 12 dagar efter att evenemanget ägt rum. Bekanta dig med programmet och anmäl dig på SJK Ertes hemsida! Vi är stolta och glada över att vår utvecklingsenhet har tilldelats Onnimanni-priset 2024! Priset tilldelades SJK Erte med motiveringen att vårt arbete är både mångsidigt och betydelsefullt för att stärka barns och ungas läslust, lyfta litteraturens betydelse och främja läskunnighet. Även om vi inte arbetar för priser, är denna utmärkelse en fantastisk bekräftelse som ger oss energi och inspiration att fortsätta vårt arbete. Stort tack till Barnboksinstitutet, prisjuryn samt Undervisnings- och kulturministeriet för förtroendet i vårt specialuppdrag! Blogginlägg från Seattle På Ertes blogg kan du läsa Mia Spangenbergs inlägg  om vad för slags program biblioteket i Seattle erbjuder 7-12-åringar. Lastenkirjailijat faktahommissa -podcast (enbart på finska) I den nya podden Lastenkirjailijat faktahommissa  av Finlands facklitterära författare möter vi författare av faktaböcker för barn och unga. Podden diskuterar trender inom barnlitteratur och lyfter fram barns egna boktips. I kommande avsnitt behandlas bland annat illustrationer i faktaböcker för barn, unga som läsare av faktaböcker, och svåra ämnen i faktaböcker för barn. Det första avsnittet av Lastenkirjailijat faktahommissa , Tietokirjat väylänä lukuintoon , släpptes den 12 november. Podden är gratis och finns att lyssna på via olika plattformar, såsom Spotify.   Lyssna på podden på Spotify här . Webbinariet Nordiska barnböcker av minoritetsförfattare 25.11 Under evenemanget kommer man att presentera nordiska barnböcker som omfamnar kulturell och språklig mångfald och är skrivna av kreativa yrkesutövare som en gång bestämde sig för att flytta till Norden och har gjort det till sitt hem. Det här webbinariet riktar sig till alla som arbetar på bibliotek eller på annat sätt med barnlitteratur i Finland, Sverige, Norge och Island. Evenemanget hålls på engelska, men kommer att stödjas av ett AI-baserat översättningsprogram. Vänligen registrera dig genom att använda detta formulär  senast den 24 november.  Uppmuntra unga till samhällspåverkan genom att arrangera Politikveckan och Ungas val den 24-28 mars 2025 Ungdomssektorns takorganisation i Finland Allians koordinerar Ungas val 24-28.3.2025 inför kommunalvalet och välfärdsområdesvalet 2025. Samtidigt anordnas temaveckan Politikveckan med fokus på samhällspåverkan. Ungdomssektorn bjuder in bibliotek att fungera som röstningsplatser för Ungas val och kanske även ordna andra evenemang. Genom att anmäla dig får du tillgång till arrangörsmaterial. Information om veckans aktiviteter finns på Ungdomssektorns sidor   och anmälningslänken  är öppen.

I sin tredje artikel presenterar Mia Spangenberg de program som Seattles bibliotek erbjuder för 7–12-åringar, med fokus på läsning och lärande. Stadsbiblioteket i Seattle är öppet för alla och strävar efter att vara en trygg plats, där man kan fördriva tiden och läsa samt använda bibliotekets apparater. Nu när det är det möjligt att röra sig friare efter den värsta coronatiden, har det varit livligt i biblioteken igen. Erica Delava, bibliotekarie på Northeast filialbiblioteks barnavdelning, berättar att hon under en tid sett många skolelever i biblioteket, särskilt lågstadieelever. En del filialer erbjuder hjälp med läxorna ( Homework Help ). Det har varit mycket populärt särskilt i t.ex. Lake City filialen. Skoleleverna erbjuds också olika slags program i andra stadsdelar. Programmen är inte öppna för allmänheten och de fokuserar på att nå ut med bibliotekstjänster till de barn som drabbas mest av utbildningsmässiga och ekonomiska orättvisor. Till exempel får barnen böcker som gåvor och man lär ut användningen av digitala tjänster. Erica väntar ivrigt på att biblioteket ska få möjlighet att göra flera liknande riktade program i olika stadsdelar. Virtuell handledare hjälper Barn under 13 år kan få ett bibliotekskort genom sin förälder eller annan vårdnadshavare och alla barn i Seattle som går i kommunal skola kan få ett bibliotekskort genom skolan ( Library Link ). Med bibliotekskortet kan man också använda bibliotekets digitala tjänster, till vilka hör e-böcker och ljudböcker, dessutom möjlighet att läsa tidningar digitalt och se på film eller lyssna på musik. Skoleleverna har också möjlighet att få gratis virtuell handledning ( Virtual Tutoring ) i matematik, skrivning, naturvetenskaper och historia. Tjänsterna erbjuds alla vardagar på engelska, spanska och vietnamesiska. Bibliotekskortet gör det också möjligt att få gratis inträde till vissa museer i Seattle ( Museum Pass ).  Eleverna i årskurs fyra och fem i den kommunala skolan i Seattle har möjlighet att delta i den årliga läsutmaningen  ( Global Reading Challenge ),  som har erbjudits sedan år 1996. Eleverna bildar grupper i den egna skolan, läser böcker biblioteket har valt ut (vanligen 8 stycken) och deltar sedan i en frågesport om böckerna. Den grupp som fått flest poäng vinner ett pris. Bibliotekarierna försöker välja böcker som speglar stadens mångfald. En del av böckerna kan också läsas på spanska. Böckerna i år 2023 års läsutmaning var:  The Legend of Auntie Po  av Shing Yin Khor; The Island of Monsters  av Ellen Oh; Stef Soto, Taco Queen  av Jennifer Torres; J.D. och  the Great Barber Battle  av J. Dillard; Rabbit Chase  av Elizabeth LaPensée; Accidental Trouble Magnet  av Zanib Mian; Power Forward  av Hena Khan; Amari and the Night Brothers  av B.B. Alston. En sommar för lärande Ett av de viktigaste programmen Seattle bibliotek erbjuder barn i skolåldern har funnits med ända sedan år 1919.  Summer of Learning , en sommar för lärande, erbjuder barn boktips och aktiviteter kring ett visst tema under hela sommaren. År 2022 var temat superhjältar och hjältarna biblioteket hittat på försökte vara empatiska, goda medborgare och hjälpa andra. I slutet av sommaren fick alla deltagare en inbjudan till en gratis fest. Det huvudsakliga målet med programmet är att erbjuda barn möjlighet till inlärning när skolan är stängd för sommaren. Biblioteket genomför programmet i samarbete med olika organisationer, som till exempel South End Stories , en organisation som stödjer behövande barn och familjer. Böcker hör naturligtvis till bibliotekets grundläggande verksamhet och biblioteket upprätthåller och skapar nya listor kring olika ämnen för både vuxna och barn. Man kan bläddra i böckerna enligt tema eller åldersrekommendation. I valet av teman syns också bibliotekets strävan efter att representera många olika röster. Unga och föräldrar kan till exempel bläddra i listor som fokuserar på bl.a. köns- och sexualminoriteter, USA:s ursprungs- eller  latinamerikanska befolkning. Om det känns svårt att hitta en bra bok att läsa, kan bibliotekarien hjälpa! Du kan fylla i blanketten , där du berättar vilka slags böcker och författare du tycker om, så skickar bibliotekarien dig en lista på fem boktips för just dig. Den tryckta boken är fortfarande populär I det här skedet verkar det ännu som om barn under 13 år föredrar tryckta böcker. Enligt David Christersen som arbetar med bibliotekets dataanalystjänster, lånades 4,7 miljoner e-böcker år 2022, men bara 10 % av böckerna var klassificerade som barn- och ungdomsböcker. Allt som allt 3,7 miljoner tryckta böcker lånades år 2022 och av dessa var ca 38 % klassificerade som barn- och ungdomsböcker. Särskilt bilderböcker lånas främst som fysiska exemplar. Mia Spangenberg USA, Seattle

I månadsbrevet informerar vi om vad som är aktuellt i SJK Ertes verksamhet, samt om kommande evenemang och fortbildningar. Lukulystit-Läsfest 13–14.11 på Bibliotekskanalen Läsfest 14.11.2024 Läsfrämjande i fokus : bibliotekets uppdrag Hur kan biblioteken göra skillnad för de barn och unga som kämpar med läsningen? Kom med på vårt svenskspråkiga webbinarium,  torsdag 14.11 , där vi belyser hur bibliotek kan spela en avgörande roll i att stötta svaga läsare. Forskare och bibliotekspersonal delar med sig av insikter, forskning och konkreta metoder för att ge oss en bild av nuläget samt inspirera oss till att jobba vidare. Webbinariet hålls kl. 12-15.30 och ordnas i samarbete mellan SJK Erte och Bibliotekskanalen. Dagen innan,  onsdag 13.11 , ordnas  Lukulystit  (på finska) kl. 12-16 på Bibliotekskanalen under temat: Lukutaitotyön rakenteita kunnissa & eriyttävää kirjastopedagogiikkaa.  Läsfesten och Lukulystit kräver ingen förhandsanmälan, programmen strömmas direkt på Bibliotekskanalen. Presentationerna kommer att sparas och kan även ses textade senare. Bekanta dig med programmet för dagarna på Läsfests webbplats och följ med webbinariet direkt på Bibliotekskanalen. I slutet på året, tisdag 10.12 ordnas Erten etävinkit (på finska). Temat är bibliotekets samarbete med andra stadiet. Närmare program och länk till anmälan publiceras efter Lukulystit-Läsfesten.   Nytt blogginlägg: "Eftersom det ökar min kompetens i mitt arbete" Under Ertes femte verksamhetsår genomförde vi en enkät gällande Seinäjoki Ertes verksamhet för bibliotekspersonal som arbetar med barn- och ungdomsbibliotekstjänster. Svaren visade tydligt att Ertes arbete har stöttat barn- och ungdomsbibliotekstjänster på många sätt.  Läs mer om resultaten från enkäten på SJK Ertes blogg! Stöd läsning på det egna språket - checklista för biblioteken Det Flerspråkiga biblioteket, Läscentrum och SJK Erte har gjort en checklista för biblioteken som stöd för läsning på biblioteksanvändarnas egna språk. Listan kan printas och delas ut åt bibliotekspersonalen.  Närma dig kunden modigt, även om ni inte har ett gemensamt språk. Några enstaka ord, gester eller digitala hjälpmedel kan räcka långt. Checklistan för biblioteken hjälper dig, bekanta dig med den! Stöd läsning på det egna språket - checklista för biblioteken (nätversion, pdf) Stöd läsning på det egna språket - checklista för biblioteken (version för tryckning) Lukuboost-kampanjen Den tvåspråkiga kampanjen Lukuboost , som startar i oktober 2024, syftar till att öka ungdomars läslust i Finland genom kommunikation och en utmaning ledd av influerare på sociala medier. Kampanjens målgrupp är ungdomar i åldern 13–25 år samt de vuxna som påverkar deras liv. Med hjälp av utmaningen uppmuntras särskilt unga och unga vuxna att läsa minst en kvart om dagen och stärka sitt engagemang för läsning. Genom att utföra läskvarten deltar ungdomarna också i utlottningen av priser. Kvarterna och de egna lästipsen registreras på kampanjens webbplats. Kampanjen har egna kanaler för unga på TikTok och Instagram under @lukuboost. Kampanjen inleds den 24.10.2024 på Helsingfors Bokmässa.

I månadsbrevet informerar vi om vad som är aktuellt i SJK Ertes verksamhet, samt om kommande evenemang och fortbildningar. Ertes distanstips 2.10: En förmiddag om skolbibliotek Välkommen till ett inspirerande distanswebbinarium på svenska den 2 oktober kl. 9.30–11.00! Jenny Nilsson, utredare för Svensk biblioteksförening, ger oss en översikt av Sveriges skolbibliotekssatsning och hur läget ser ut idag. Sydkustens landskapsförbund presenterar de senaste insikterna från sin pågående och omfattande utredning om skolbiblioteken i Svenskfinland.  Anmäl dig nu för att delta live eller för att få tillgång till inspelningen som kan ses när som helst under 12 dagar efter webbinariet.   Anmäl dig på SJK Ertes hemsida! Lukulystit-Läsfest 13-14.11.2024 I november ordnas Lukulystit-Läsfest digitalt på Bibliotekskanalen. Onsdag 13 november blir en eftermiddag med innehåll på finska, och på torsdag 14 november håller vi Läsfest med presentationer på svenska. Boka in datumen i din kalender redan nu! Utvärdering av sommarkampanjerna 2024 Sommarens läskampanjer Läsgänget och Läskojan samt Biblioteksutmaningen avslutades 31.8.2024. Hjälp oss att utveckla framtida sommarkampanjer, så de blir ännu bättre, genom att svara på frågorna i vår utvärdering. Svara på utvärderingen om kampanjerna här! Utvärderingen är öppen till och med 22.9.2024. Tack på förhand för ditt svar! Biblioteken och läsning - något borde göras, eller behövs det? Utvecklingschef Mervi Heikkilä och bibliotekens överinspektör Anu Ojaranta diskuterar bibliotek och stöd av läskunnigheten. Som bakgrund har man grannländernas enkätsvar gällande läsfrämjande verksamheter. Enkätsvaren har behandlats i två tidigare publicerade bloggtexter. I den tredje delen diskuteras vilka tankar som väckts under processen. Borde Finland välja en annan väg? Läs mer på SJK Ertes blogg! 100 Författarbesök på bibliotek med stöd av Undervisnings- och kulturministeriet Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat ett anslag om 100 000 euro för Lukukeskus-Läscentrum för att ordna författarbesök i allmänna bibliotek. Anslaget kommer att användas för ungefär hundra författarbesök våren och hösten 2025. Besöken och resekostnaderna är kostnadsfria för biblioteken. Biblioteken kan ansöka om besök fram till 15.10.2024. Mer information och en länk till ansökningsformuläret finns på Läscentrums webbplats.

Utvecklingschef Mervi Heikkilä  och bibliotekens överinspektör Anu Ojaranta  diskuterar bibliotek och stöd av läskunnigheten. Som bakgrund har man grannländernas enkätsvar gällande läsfrämjande verksamheter. Detta är den sista delen av en bloggserie i tre delar. Denna artikelserie produceras i samarbete mellan det riksomfattande specialuppdraget gällande bibliotekstjänster som främjar barn och ungas läsande och läskunnighet, SJK Erte, vid Seinäjoki stadsbibliotek och Regionförvaltningsverket för Sydvästra Finland. Låt oss börja med Pisa-undersökningen. Vilka tankar väcker Finlands resultat i internationella läsförståelseundersökningar? Anu: Pisa-resultaten var en besvikelse. Jag var så säker på att förändringarna i en positiv riktning skulle synas. Sedan våren 2023 har jag funderat på var effekten av de miljoner som satsats på läs- och skrivkunnighetsprojeten syns, eller måste vi nöja oss med förklaringen att det är ett långsiktigt arbete? Enligt mig borde effekterna redan synas. Mervi: Jag tycker att man kanske borde börja räkna från den tidpunkt då alla barn började få Läscentrums paket "En läsgåva till barnet" på mödra- och barnrådgivningarna. Att börja främja läsning först när barnet börjat skolan kan vara för sent för vissa. Å andra sidan, om projekten inte förändrar strukturer eller om de inte leder till något bestående, så går pengarna i längden lite till spillo. Anu: Man kan också fråga sig om rätt saker har gjorts? Har åtgärderna och finansieringen riktats rätt? Om inte, vart borde de ha riktats? Har vi valt enkla lösningar, och har vi inte kunnat tänka tillräckligt på de grupper som skulle behöva riktade tjänster? Mervi: Jag tycker att informationspaketen på mödra- och barnrådgivningarna är viktiga, och en annan viktig sak är dessa riktade tjänster för utvalda målgrupper. Att rikta rätt stöd och tjänster dit där de behövs mest. Här kommer jag att tänka på Kulturrådets rapport som understryker att de allmänt använda metoderna till och med kan öka ojämlikheten i läsning, de når inte alla grupper. Rapporten finns här. Men främjandet av läsning är ju inte bara bibliotekens ansvar!   Hur ser debattörerna på helheten av arbetet med läs- och skrivkunnighet i samhället? Anu: Utvecklingen av läsflyt och väckandet av intresse för läsning är naturligtvis inte enbart bibliotekens ansvar. Biblioteken gör mycket i det arbetet, men de kan inte påverka allt på egen hand. Det handlar mer om vardagen, om allas ansvar – skolan, föräldrarna, samhället. Att vi upprätthåller och värdesätter läsning. Nu kan man till exempel läsa rubriker om att unga inte längre värderar utbildning lika mycket som förr. Vi måste alla lyfta fram läsning och skolgång som en hög prioritet, för det är barnen och de unga som är Finlands framtid. Mervi: Ja, här borde många olika aktörer dra åt samma håll. Jag tänker också på de nationella strukturerna. Kanske behövs det en ännu starkare samordnande kraft, och det borde finnas ännu mer samarbete mellan olika aktörer än vad det gör nu. Anu: I takt med att resurserna minskar är samarbete över organisations- och kommungränser avgörande. Min syn på framtiden är dyster, den ekonomiska situationen kommer inte att bli lättare på kort sikt. Om vi gör dubbelarbete borde vi definitivt sluta med det nu. Inom kort övergår de ivriga debattörerna till att fundera över allmänna frågor som rör samhället och barnuppfostran. Under samtalets gång frågar de sig också: ”Är det här bara något som femtioåringar gnäller om?” Anu: Jag har också läst om att barns uthållighet har minskat.   Man behöver inte längre anstränga sig på samma sätt.   Detsamma gäller läskunnigheten . Hur kan vi stötta barn utan att det känns påtvingat?   För läsningen blir inte bättre utan att man läser.   Och uppmuntran till läsning hemifrån... Hur kan biblioteken få in tanken om läsning i hemmen? Lärandet sker trots allt där det inte alltid är bekvämt. För att kunna lära sig åka skidor måste man ramla några gånger. Mervi: Jag funderar också på svaren vi fick från Estland på vår enkät. I svaren nämndes en stark kultur av lärande och läsning som genomsyrar hela samhället; föräldrar, skolor och bibliotek uppmuntrar till läsning och lärandet värderas högt. Hur ser vår kultur ut idag? Anu: Finland har alltid ansetts vara ett land av bibliotek och läsande. Har vi nu snubblat över Pisa-självbelåtenhet? Mervi: Och samtidigt har många beslut tagits som har försvagat bibliotekens verksamhetsförutsättningar. Statligt stöd för till exempel inköp av nya bokbussar eller byggande av bibliotek har försvunnit. Biblioteken har idag också ganska många uppgifter enligt bibliotekslagen. Jag undrar till och med om man har tagit på sig för mycket och om arbetet med läskunnigheten har hamnat i skymundan? Borde man fokusera mer på just barns och ungas läsning? I Sverige har till exempel främjandet av barns och ungas läsning prioriterats även i bibliotekslagen. Anu: Har vi gjort rätt saker och har vi tappat riktningen? Jag vet inte. Under allt annat får inte främjandet av läsning gå förlorat. Jag ser bara elände framför mig om läskunnigheten blir ännu sämre. Vad kostar utanförskap samhället? Utbildningsnivån sjunker, vilket vi redan ser nu. Till och med i läroböckerna finns det färre långa texter än tidigare. Anpassar vi oss för mycket? Mervi: Finns det ens längre något ideal om den bildade människan? Vill folk ens vara lärda och läsande längre? Anu: Bildning är inte längre coolt. Medierna har också ett ansvar i vad som lyfts fram. Varför värderas inte läsande längre? Debattörerna är eniga om användningen av digitala enheter; det borde begränsas, både för barn och för oss vuxna. Mervi: De primitiva delarna av hjärnan styr, och dopaminberoendet tar över. Jag är inte emot digitala enheter, men det är naivt att tro att om jag köper en surfplatta till en tvååring så blir barnet automatiskt smart.   Barnet kan ju då bara svajpa, och vet inte ens hur man pratar eller interagerar ordentligt om det inte får tillräckligt med mänsklig interaktion. Hur kan vi föräldrar vara så korkade? Borde biblioteken lansera några provokativa slogans kring detta? Anu: Varför har vi så svårt att begränsa och uppfostra? Gömmer vi oss för mycket bakom att barn har rättigheter, så att vi inte kan begränsa eller ta bort digitala enheter? Kanske för att vi själva är i samma situation. Smarta enheter är byggda för att vara beroendeframkallande. Vi hade Erasmus-gäster från Italien, och enligt dem finns det inget problem med digitala enheter där eftersom föräldrarna anser att de inte är bra för barn, punkt slut. Barnen vill faktiskt att de ska bli begränsade eftersom de inte klarar det själva. I ett religionsprov i den grundläggande utbildningen skulle barnen fylla i tomma utrymmen i religiösa texter. Ett barn fyllde i ”päästä meidät _____” med ordet "vähällä". Det blir på svenska ungefär “Låt oss komma undan enkelt”. Är detta vad vårt samhälle har blivit, ett "låt oss komma undan enkelt"-samhälle? Vi vågar inte ingripa, vi vågar inte be någon anstränga sig. Har vi modet att sträva efter bildning? Det är inte långt ifrån att yrket skrivare gör comeback. Vad skulle då vara en idealisk situation för att stödja läskunnigheten i Finland? Anu: Varaktiga strukturer för läskunnighet som upprätthålls med stadig och stabil finansiering. Det råder knappast delade meningar om vikten av detta. Mervi: Att vi drar åt samma håll. Att både samhället och hemmen tar ansvar för barnens läsning. Och att man vågar tillsammans, när det behövs, både uppfostra och begränsa, utan att glömma bort läsglädjen och det roliga i det. Anu: Biblioteken borde få vara med på föräldramöten. Tyvärr kan vi inte gå in i hemmen. Även medierna borde ta sitt ansvar och lyfta fram andra saker än vad de gör nu. Livet låter oss faktiskt inte komma enkelt undan. Att utveckla resiliens från tidig ålder är viktigt. Vi kan inte jämna ut allt, livet är inte lätt. Mervi: I en idealisk situation skulle biblioteket ha ett starkt samarbete med skolorna, småbarnspedagogiken, samt med familjearbetet och mödra- och barnrådgivningen. På så sätt kunde man också nå utsatta familjer. Jag vill också lyfta fram litteraturens innehåll och vikten av det egna intresset. För att bli en läsare måste man läsa. Och för att man ska läsa måste det vara intressant och roligt för barnet. Bokpratare gör ett fantastiskt jobb med att tipsa om böcker inom olika ämnen för läsare på olika nivåer. Mer resurser till bokprat!

I månadsbrevet informerar vi om vad som är aktuellt i Ertes verksamhet, samt om Ertes kommande evenemang och utbildningar. Erte deltog i Finlands Biblioteksdagar i Kuopio Finlands biblioteksförening ordnade biblioteksdagar i Kuopio 4-6.6.2024. Erte hade en egen monter på mässan där vi informerade om våra läskampanjer, samlade in boktips och delade ut material. Tack till alla som besökte oss och gav respons på vår verksamhet! Böcker med ordkonstuppgifter (på finska) På begäran har Erte sammanställt (enbart på finska) två bokhyllor i Boksampo med barn- och ungdomsböcker med tillhörande gratis ordkonstuppgifter online. Vi hoppas att dessa hyllor, med sina direktlänkar, ska vara till nytta i ditt arbete, t.ex. i skolor eller läsecirklar. Länkarna får delas fritt, t.ex. till lärare. Grundläggande utbildning 1-6 Grundläggande utbildning 7-9 Nytt blogginlägg! Fiskehamnens bibliotek profilerar sig djärvt som ett bibliotek för barn och ungdomar I februari besökte Seinäjoki Ertes koordinator Emilia Koski Fiskehamnens bibliotek för att bekanta sig med de nya och moderna lokalerna och diskutera bibliotekets planering och verksamhet. Besöket resulterade i ett blogginlägg som bland annat belyser orsakerna och bakgrunden till bibliotekets profil som ett bibliotek för barn och unga. Läs blogginlägget här. Presentationerna från Lukulystit 15.5.2024 tillgängliga på Bibliotekskanalen Lukulystit ordnades 15.5 (på finska) under temat “Barn och ungas röst – om delaktighet i barn- och ungdomsbibliotekstjänster”. Presentationerna kan ses på Bibliotekskanalen och via Läsfestens sidor. Med önskan om en skön sommar Erte har semester i juli och är tillbaka vid svarven i augusti. Månadsbrevet tar också semester från juli till augusti och nästa brev kommer vecka 38. Vi önskar er alla en glad och solig sommar!

I februari besökte Seinäjoki Ertes koordinator Emilia Koski Fiskehamnens bibliotek för att bekanta sig med de nya och moderna lokalerna och diskutera bibliotekets planering och verksamhet med specialbibliotekarie Mikko Steen och bibliotekarie Inari Koskimies. För denna artikel har även Erna Mattila, bibliotekschef för Fiskehamnens och Berghälls bibliotek, intervjuats. Fiskehamnens bibliotek, som öppnade i januari 2024, är ett av de första biblioteken i Finland som har utformats med barn och ungdomar som främsta målgrupp. Direkt när man kommer in i biblioteket är det tydligt vilken målgrupp lokalerna är utformade för. Den färgglada interiören, som skiljer sig från traditionella biblioteksutrymmen, får dig att le och de ovanliga detaljerna som dekorerar utrymmena får dig att fnissa av förtjusning. Eller skulle du inte bli inspirerad av discokulorna på biblioteksväggen? Merparten av bibliotekets 436 kvadratmeter är dedikerade till samlingen av barn- och ungdomslitteratur, vilket är i storlek med ett stort bibliotek. Biblioteket fokuserar på aktiviteter för barn, ungdomar och familjer och erbjuder idag bland annat filmvisning för bebisar och föräldrar, fritidsaktiviteter för skolbarn, ungdomskvällar och sagostunder på kvällarna. Förutom de olika evenemangen är mötet med barn, ungdomar och familjer också en viktig del av bibliotekets dagliga arbete. På Fiskehamnens bibliotek innebär det till exempel att varje kund, från barn till senior, som kommer in i biblioteket hälsas på och betjänas personligen. Betoningen på ett starkt samspel är ett medvetet val på biblioteket, och något som alla medarbetare är engagerade i. Initiativet till att profilera Fiskehamnens bibliotek som ett barn- och ungdomsbibliotek kom från Erna Mattila, chef för biblioteken i Berghäll och Fiskehamnen. Med stöd av Saara Ihamäki, chef för bibliotekstjänster, Katri Vänttinen, direktör för bibliotekstjänsterna, och projektgruppen för det nya biblioteket var beslutet i slutändan mycket enkelt, enligt Mattila. Beslutet stöddes också av bakgrundsinformation som samlades in tidigt i planeringsprocessen och som visade att andelen av befolkningen under 18 år i regionen kommer att förbli hög under många år framöver. Enligt Mattila bidrog även det utrymme som avsatts för det framtida biblioteket till bibliotekets profil: ”Vi visste att det framtida biblioteket skulle bli ganska litet, så med en ’lite av allt för alla’-strategi skulle vi behöva skära ner på tjänster, samlingar och faciliteter för både vuxna och barn. Vi tog oss därför friheten att flytta fokus till barn, ungdomar och barnfamiljer. Det innebär att vi nu kan satsa mer och förhoppningsvis effektivare på vårt samarbete med skolor och daghem samt på läsfrämjande insatser för barn, ungdomar och familjer på fritiden. Grundläggande bibliotekstjänster för vuxna (hämta reservationer, återlämna, digital handledning och en liten rotation på material) kommer också att tillhandahållas.” Precis som med förändringarna i allmänhet möttes beslutet att skära ner på tjänsterna för vuxna med viss oro och alla var inte nöjda med beslutet. På Fiskehamnens bibliotek har man dock märkt att konstruktiva diskussioner har hjälpt även missnöjda biblioteksanvändare att förstå varför beslutet fattades. Mattila betonar att nedskärningarna också möjliggjorde en effektiv fördelning av personalresurserna till läsfrämjande arbete för barn och ungdomar: ”När personalen inte behöver tillhandahålla ’allt för alla’ kan vi använda deras kompetens och tid på ett mer effektivt sätt i den viktiga uppgiften att främja barns och ungdomars läslust och läsande." Förhoppningsvis kommer Fiskehamnens bibliotek, som fokuserar på barn och ungdomar, att föregå med gott exempel och i framtiden kommer det att finnas fler bibliotek i Finland som fokuserar på att främja läsning för barn och ungdomar. Emilia Koski *** Vill du veta mer om bibliotekets designprocess och hur barn och unga involverades? Se Fiskehamnens specialbibliotekarie Mikko Steens presentation på Lukulystit den 15 maj 2024 om hur barn och unga involverades i utformningen av det nya biblioteket.

I månadsbrevet informerar vi om vad som är aktuellt i Ertes verksamhet, samt om Ertes kommande evenemang och utbildningar. Den nya webbplatsen för Seinäjokis specialuppdrag har publicerats! SJK Erte har fått en ny webbplats. Du hittar oss nu på adressen www.sjkerte.fi/sv Webbplatsen har fått en helt ny design för att matcha det visuella utseendet hos SJK Erte. Menystrukturerna har förbättrats, men innehållet har i stort sett förblivit detsamma. Målet har varit att skapa en användarvänlig webbplats där information om aktuella frågor och fortbildningar, samt material för att främja läsning och läskunnighet bland barn och ungdomar, lätt kan hittas. Vi tar gärna emot feedback på hur du upplever vår nya webbplats. Kontakta oss på erte.kirjasto@seinajoki.fi Nytt blogginlägg! Läsfrämjande åtgärder i grannländerna Vad gör grannländerna för att främja läsning bland barn och ungdomar? Den andra delen i en artikelserie av SJK Erte och RFV finns nu tillgänglig. Nu presenterar vi metoder, kampanjer och strategier i Norge, Sverige, Danmark och Estland. Du hittar artikeln på SJK Erte-bloggen, den är värd att läsa! Bokkarusellen 2025 Planeringen av Bokkarusellen 2025 har startat och Erte är en av arrangörerna bakom det årliga bokpratsevenemanget. Om du eller någon du känner har lust att ställa upp som bokpratare så finns det ännu möjlighet till det. Kontakta lena.sagfors@seinajoki.fi och meddela ditt intresse. Inspelningen av Bokkarusellen kommer att ske i Helsingfors 22-23.1.2025. Erte med på Finlands svenska biblioteksdagar Erte deltog i Finlands svenska biblioteksdagar 15-17.5 i Mariehamn. Tillsammans med FSBF ordnades en nätverksträff för läsledare inom Shared Reading och även ett prova på -tillfälle för konferensdeltagarna. Presentationerna från Lukulystit 15.5.2024 publiceras på Bibliotekskanalen Webbinariet Lukulystit ordnades 15.5 (på finska) under temat “Barn och ungas röst – om delaktighet i barn- och ungdomsbibliotekstjänster”. Vi informerar när presentationerna från Lukulystit publicerats på Bibliotekskanalen. I väntan på det kan man se på tidigare presentationer som finns samlade på hemsidan för fortbildningshelheten Lukulystit - Läsfest. Biblioteket med i Välmåendeströmmar i yrkesutbildningen! SJK Erte har inom sitt nätverk för samarbete mellan biblioteket och andra stadiets utbildning tagit fram en checklista (på finska) som uppmuntrar biblioteken till att delta i yrkesutbildningens temavecka kring välmående. Checklistan innehåller konkreta idéer och är gjord av: Miia Utriainen, Anna Jalo, Pia Rask-Jussila och Mervi Heikkilä. Du hittar checklistan här. Erte koordinerar nätverket för bibliotekspersonal gällande bibliotekets samarbete med andra stadiets utbildning. Är du intresserad av att ingå i nätverket och därmed få tips och stöd i hur biblioteket kan samarbeta med andra stadiets utbildning? Kontakta erte.kirjasto@seinajoki.fi så får du information om nästa nätverksträff. Bibliotekens sommarkampanjer inleds snart! Erte har producerat riksomfattande läskampanjer som biblioteken kan använda och anpassa enligt sina egna önskemål och behov. Läsgänget och läskojan - Bibliotekens sommarläskampanj för barn och familjer Biblioteksutmaning - Bibliotekens sommarläsutmaning för unga Ännu tid att svara på vår enkät Vi utvecklar vår verksamhet utifrån de behov och önskemål som finns hos vår bibliotekspersonal. Svara på vår kundundersökning och hjälp oss att bättre stödja bibliotekens arbete med att främja läsning för barn och unga! Du hittar enkäten här. Enkäten kommer att vara öppen till slutet av maj 2024.

Metoder, kampanjer och strategiska planer för att främja läsning bland barn och ungdomar. Norge, Sverige, Danmark och Estland jämförs. Utvecklingschef Mervi Heikkilä & överinspektör för biblioteksväsendet Anu Ojaranta. Denna artikelserie produceras i samarbete mellan det riksomfattande specialuppdraget gällande bibliotekstjänster som främjar barn och ungas läsande och läskunnighet, SJK Erte, vid Seinäjoki stadsbibliotek och Regionförvaltningsverket för Sydvästra Finland. Hösten 2023, redan innan PISA-resultaten publicerades, skickade vi ut en enkät om läsning bland barn och unga till intressenter inom läsfrämjande i Sverige, Norge, Danmark och Estland. I den här artikeln presenterar vi de metoder, kampanjer och strategier som används i grannländerna för att främja läsning bland barn och ungdomar. Det bör noteras att det endast fanns en respondent från varje land och att olika länder inte nödvändigtvis genomför samma läsundersökningar eller deltar i samma internationella undersökningar. Svaren är därför inte helt jämförbara. I det här blogginlägget vill vi lyfta fram de åtgärder som vidtagits under de senaste åren för att främja läsning i grannländerna. I slutet av blogginlägget förklarar vi vilka element som är mest effektiva för att höja den nationella läsnivån. Vilka åtgärder har vidtagits för att främja läsandet i Finlands grannländer? I Sverige har det bedrivits en omfattande läsfrämjande verksamhet. Inom ramen för Kulturrådets verksamhet har en lång rad olika program genomförts. I juni 2018 presenterade en delegation som regeringen tillsatte 2016 sina reflektioner kring ett nytt ramverk för det läsfrämjande arbetet. I delegationen ingick ett brett spektrum av aktörer inom och utanför skolan. Delegationens uppdrag var att ta fram åtgärder för att säkerställa att alla barn och unga har likvärdiga möjligheter och goda förutsättningar för läsförståelse och lustfyllda läsupplevelser. Delegationen föreslog också att skolbiblioteken skulle stärkas. Många av delegationens förslag har genomförts, bland annat inrättandet av Läsrådet. Läsrådet inrättades 2021 med en finansiering på 75 miljoner kronor. Läsrådet inrättades som ett rådgivande organ till Kulturrådet med uppgift att bland annat följa forskningen inom området, identifiera områden för fortsatt utveckling inom läsfrämjande och höja den läsfrämjande kompetensen hos personalen på de allmänna biblioteken. Läsrådet lanserade också ett nationellt program för läsambassadören. Läsfrämjandelyft är ett annat program som startats på förslag av delegationen. Det har utvecklats i bred samverkan och drivs också i Kulturrådets regi. Programmet syftar till att skapa en rättvis och hållbar infrastruktur för bibliotekens läsfrämjande arbete, bland annat genom att höja kompetensen hos bibliotekspersonalen. Programmet arrangerar årligen ett stort tvådagarsevent för myndigheter, organisationer, lärare och andra aktörer. Bokstart är också ett nationellt program som riktar sig till föräldrar och vårdnadshavare till små barn (0-3 år). Bokstart verkar också under Kulturrådets paraply och är ett rådgivande organ till Kulturrådet. Programmet syftar till att främja tidig språkutveckling och tidig stimulans i samarbete med allmänna bibliotek, förskolor och förskoleundervisning. Bidrag kan sökas inom ramen för programmet. Material som skapas inom programmet är fritt tillgängligt på den nationella webbplatsen. Programmet erbjuder också fortbildning för vårdnadshavare och yrkesverksamma. Under Kulturrådet finns också Väck boken! Det vänder sig till lärare och bibliotekarier för att stödja barns läsning. Väck boken! erbjuder läsinspirerande material och även en tävling "Vem är årets Bokväckare?" Det finns också andra nationella strukturer i Sverige som stöder läsning, till exempel En bok för alla, som producerar böcker till mycket låga priser med statligt stöd. I Sverige blev skolbiblioteken lagstadgade 2010 och nu, med den kommande lagändringen 2025, styrs skolbiblioteken till att vara bemannade. Danmark har också en lång historia av läsfrämjande åtgärder. Kulturministeriet driver ett nationellt program där folkbiblioteket i 35 kommuner samarbetar med organisationer som driver fritidsgårdar. Syftet har varit att främja läsningen bland barn i åldern 6-10 år. Det danska kulturministeriet har också stöttat ett antal läsprojekt genom årliga utlysningar av medel för att säkerställa läsfrämjande aktiviteter på de allmänna biblioteken. Förra året avsattes 8,7 miljoner kronor för att stärka samarbetet mellan allmänna bibliotek och skolbibliotek. Norge har en stark nationell bibliotekspolitik och en nationell strategi. Med stöd av dessa instrument har de allmänna biblioteken i hela landet blivit starka förespråkare för möten och demokratiskt deltagande. En nationell lässtrategi kommer också att publiceras under 2024. Den norska expert som svarade på enkäten anser att arbetet har gjorts, men att det är lite för sent. Läsfrämjande arbete har också varit eftersatt i skolorna, men det håller nu på att ändras. I Estland samordnar barnlitteraturcentret, med stöd av kulturministeriet, ett nationellt läsprogram för barn som heter Lugemisisu. Projektet startade 2019 och har inspirerats av de finska läsdiplomen. Det estniska läsprojektet är särskilt värdefullt för små bibliotek, som kan använda projektet som en katalysator för lokala evenemang och aktiviteter. Projektet stöder också arbetet med att främja läsning i skolorna i linje med läroplanen. Under programmets första år deltog 26 bibliotek. Deltagandet har ökat från år till år. Under pandemiåren ökades också finansieringen. Under 2023 kommer programmet särskilt att uppmuntra läsning bland 5-13-åringar, bland annat genom utbildning för bibliotekspersonal och tillhandahållande av färdigt innehåll. Det finns inget nationellt läsfrämjande program för hela befolkningen i Estland. Estlands svar gavs av Kristi Veeber, utvecklingschef på Tallinns centralbibliotek. Hon intygade att biblioteken har gjort ett betydande arbete och hon misstänkte att insatserna har kunnat bromsa nedgången i läskunnighet. Statistiken visar att den tid som 15-14-åringar ägnar åt läsning har legat kvar på samma nivå för pojkar men till och med ökat för flickor under de senaste tio åren. Vilka är de mest effektiva metoderna och hur ska vi gå tillväga för att främja läsning? När vi frågade respondenterna vilka de mest effektiva metoderna har varit fick vi i stort sett samma kommentarer. Svaren kan sorteras in under tre rubriker. Kunskap och metoder Respondenterna betonade att det alltid finns utrymme för förbättringar och lärande. Bibliotekspersonalens kunskaper om läsfrämjande metoder, attityder, vanor, innehåll och praxis behöver fortfarande stärkas. De måste kunna anpassa sina färdigheter från en kundgrupp till en annan, med särskild uppmärksamhet på specialgrupper och personer med lässvårigheter. Bibliotekspersonalen har också ett brett spektrum av uppgifter att utföra inom området läsmotivation. Det är därför viktigt att biblioteken kan prata om vikten av läsning med olika kundgrupper utifrån sina egna utgångspunkter. Föräldrar och närstående till barn anses också av respondenterna ha en särskilt viktig roll. Hemmet och läsande förebilder Biblioteken har en viktig roll att spela när det gäller att hjälpa och vägleda föräldrar att uppmuntra sina barn att utveckla sin egen läsförmåga och läslust. Fokus bör riktas mer mot föräldrarna, i samarbete med hemmen och med stöd av biblioteken. Eftersom källorna till läsglädje och läsning på fritiden ofta finns i hemmet är det viktigt att vägleda föräldrar till tidig läsning, både högläsning och gemensam läsning. Den gemensamma aspekten av läsning är viktig, liksom läsande förebilder, föräldrar, mostrar och farbröder, gudföräldrar och mormödrar. För biblioteken kan detta främjas genom familjeevenemang, bokrekommendationer till föräldrar och läsprogram. Ett bra sätt att nå ut till föräldrar och prata är genom evenemang som föräldrakvällar. Möjliggörande Enligt respondenterna krävs det möjligheter för att förbättra läsförmågan och utveckla läslusten. Barn och ungdomar behöver ett brett utbud av material, olika typer av läsning och helst så nära läsarna som möjligt. Det behövs också olika sätt att närma sig läsningen. Läsning behöver inte vara i fokus för en händelse eller aktivitet, men den måste vara en del av aktiviteten. För att böcker och material ska komma nära eleverna måste samarbetet mellan skola och förskola och det lokala biblioteket vara tydligt och ömsesidigt förpliktande. Sammantaget verkar våra grannländer, särskilt Sverige, ha ett nästan överväldigande antal olika kampanjer för att främja läsning. Det kommer att ta år innan deras verkliga effektivitet visar sig, och det finns verkligen inga snabba vinster att förvänta sig. Anmärkningsvärt är också det breda samarbetet på regional, lokal och nationell nivå. Läsfrämjandet bör faktiskt inte känna några gränser mellan förvaltningar eller institutioner. Baserat på intervjuer, mer information finns här: Kulturrådets satsning på ett läsfrämjandelyft för bibliotekspersonal: https://www.kulturradet.se/i-fokus/bibliotek/lasframjandelyft-for-folkbibliotek/ Kulturrådets program Bokstart: https://www.bokstart.se/ Det estniska barnlitteraturcentrets läsprogram Lugemisisust: https://elk.ee/opetajale/lugemisisu/lugemisisust/ Det statligt stödda förlaget En bok för alla ger ut kvalitetslitteratur till lågt pris: https://enbokforalla.se/ Kulturrådets Väck boken! - program: https://www.kulturradet.se/i-fokus/lasframjande/vack-boken/

Seinäjokis Erte presenterade sin verksamhet som en del av Biblioteken.fi-avdelningen på Educa-mässan 27.1-28.1.2023. Educa-mässan är Finlands största nationella årliga utbildningsvevenemang inom undervisning och pedagogik. Erte ville samla information om lärarnas syn på vad ett lyckat samarbete mellan skolan eller småbarnspedagogiken och allmänna bibliotek innebär. På mässan samlades synpunkterna in via ett frågeformulär. Jenni Makkonen, som avlagt högskolediplom i biblioteks- och informationstjänster vid Åbo yrkeshögskola, har sammanställt och analyserat resultaten inom utvecklingsuppdraget som hör till hennes studier. Utvecklingsuppdragets mål var att producera information om lärarnas syn på lyckade samarbeten mellan skola och allmänna bibliotek. Ämnet för utvecklingsuppdraget var något Maakkonen själv hade erfarenhet av - hon har arbetat som klasslärare och har över 20 års erfarenhet av bibliotekssamarbete och  främjande av läskunnighet. Erte på Educa-mässan 2023; enkäten och resultaten Materialet för utvecklingsuppdraget utgjordes av svaren på enkäten som Erte utformat (97 st.). Önskemålet var  att få information om framgångsrika samarbeten från olika lärargrupper. I enkäten ombads lärare inom småbarnspedagogiken och skolan att med egna ord ge exempel på lyckade samarbeten. Någon exakt definition av ett lyckat samarbete gavs inte i samband med enkäten, utan svarspersonerna gav fritt exempel på lyckade samarbetsformer utifrån sina egna erfarenheter. Svaren på enkäten kom från 86 lärare inom olika utbildningsstadier; 32 lärare inom småbarnspedagogiken; 44 grundskollärare och 10 lärare inom andra stadiet. Resultaten gav en liten översikt över lärarnas syn på lyckade samarbetsformer med allmänna bibliotek. Vad upplever lärarna som lyckade samarbeten med det allmänna biblioteket? Sammanfattningsvis kan man konstatera:  Den grundläggande service som biblioteken erbjuder ges på ett professionellt och kunnigt sätt. Bland lärarnas alla svar togs det upp biblioteksbesök och handledda biblioteksbesök (35% av alla lärare), lässtunder och sagostunder (26% av alla lärare), materialpaket (18% av alla lärare) samt bokbusservice (16% av alla lärare). Utöver traditionella samarbetsformer uppskattade  lärarna i enlighet med den nya läroplanens anda pedagogiskt samarbete (14% av alla lärare) och biblioteket som lärmiljö (10% av alla lärare). Lärarna inom småbarnspedagogiken uppskattade särskilt traditionellt praktiskt samarbete. Av dessa förde 40% fram materialpaket och sagostunder som exempel på de mest lyckade samarbetsformerna. Biblioteksbesök nämnde 34% av lärarna inom småbarnspedagogiken och bokbussbesök 21%. Grundskollärarnas uppfattning om den mest lyckade samarbetsformen var helt klart biblioteksbesök som omfattar handledning i biblioteksanvändning (36% av grundskollärarna). I övrigt fördelade sig svaren från grundskollärarna  på många olika samarbetsalternativ. 14% nämnde professionell service och bokprat. Bokbussen nämndes av 14 % av grundskollärarna och att biblioteket är beläget nära skolan av 11%; tillgänglighet underlättar samarbetet. Dessutom berättade grundskollärarna om många olika framgångsrika pedagogiska samarbeten.  Lärarna inom andra stadiet lyfte i sina svar fram bibliotekets professionella service och beaktande av specialgrupper (30% av lärarna inom andra stadiet) samt handledning i informationssökning (20% av lärarna inom andra stadiet). Sammanfattning och tankar om samarbete Arbetet med främjandet av läskunnighet har varit starkt närvarande i mitt arbete som klasslärare. Jag har i huvudsak arbetat som lärare inom nybörjarundervisningen,  i över 20 år har jag arbetat med att utveckla läskunnigheten och inspirera till läsning. De exempel på lyckade samarbeten som lärarna lyfte fram känns välbekanta. Att göra biblioteket till en del av elevens vardag tycker jag är viktigt. Biblioteksbesök, regelbundna besök av bokbussen, mångsidig läsning som möjliggjorts av bokpaket samt professionella och inspirerande bokprat är värdefullt för lärarnas grundläggande arbete. Att utveckla läskunnigheten och läsintresset hör enligt mig till skolans grundläggande uppdrag, som det lönar sig att satsa på  - i dag ännu starkare än tidigare. Skolans och bibliotekets mål sammanfaller till stor del och biblioteket är en värdefull samarbetspartner för läraren. Ett framgångsrikt samarbete främjar elevernas jämställdhet inom arbetet med läskunnighet ur ett tillgänglighetsperspektiv. De lär sig om biblioteket och dess många möjligheter och de lär sig använda bibliotekstjänsterna. Det här är viktigt, särskilt för de elever som inte är vana biblioteksanvändare och annars inte skulle ha möjlighet att besöka biblioteket. Enligt enkätsvaren och mina egna erfarenheter värderar lärarna bibliotekens grundläggande arbete högt och anser att det är framgångsrikt. Skolorna är inte jämlika i bibliotekssamarbetet. Enligt enkätsvaren och mina egna erfarenheter, främjar tillgängligheten, dvs bibliotekets fysiska närhet samt en på kommunal nivå upprättad samarbetsplan,  samarbetet. Samarbete är också en resursfråga. Det kräver tid och pengar. Lärarnas arbetsuppgifter har blivit mångsidigare; flera uppgifter och krav verkar flöda in från alla håll. Stressen är tyvärr ständigt närvarande i lärarnas arbete och ibland räcker inte resurserna och orken ens till nyttiga ändamål. Å andra sidan underlättar ett fungerande bibliotekssamarbete lärarens arbete. En samarbetsplan samt helheter som planeras och genomförs av yrkeskunnig bibliotekspersonal är lätt att använda sig av. Lärare uppskattar bibliotekens aktiva roll och det pedagogiska samarbetet. Kommunikation och flexibla tidtabeller spelar också en viktig roll. Vad skulle vara ett drömscenario för ett framgångsrikt samarbete enligt lärarna? Enligt enkätsvaren och mina egna erfarenheter skulle receptet för ett framgångsrikt samarbete vara följande - Biblioteket som skolans samarbetspartner med hjälp av, med biblioteksresurser anställda, bibliotekspedagoger som har kunskap om läsfrämjande arbete. Biblioteken borde få öronmärkta tilläggsresurser för nyanställningar enbart för skolsamarbete, enligt kommunernas storlek. Bibliotekspedagogerna skulle utarbeta samarbetsplaner och ansvara för det praktiska samarbetet. Samarbetet skulle vara en kombination av traditionella samarbetsformer samt nya läsfrämjande former. Om biblioteket fysiskt ligger på långt avstånd, skulle biblioteket komma ut till skolan, genom digitala kanaler, bokbussen, besök av bibliotekspedagogen eller så kunde biblioteken få öronmärkta pengar för elevtransporter. Samarbetet skulle fungera enkelt ur lärarnas synpunkt, något som verkligen underlättar lärarnas arbete, pedagogiskt genomtänkt läsfrämjande arbete som skulle nå alla elever jämlikt. Den här modellen kräver pengar, men kan också vara kostnadseffektiv: ett tydligt system där bibliotekspedagogen leder samarbetet med hjälp av det karakteristiska biblioteksnätverket - kostnadseffektivt och imponerande. Insikten om vikten av det läsfrämjande arbetets betydelse har som tur är väckts och Den nationella läskunnighetsstrategin 2030 skapar riktlinjer för det. Förhoppningsvis främjar det också bibliotekens och skolornas samarbete och ger det värdefulla arbetet mera resurser. Lärare gör värdefullt arbete med att främja läskunnigheten. Det skulle vara bra att lyssna på dem. En riksomfattande tilläggsundersökning om lärarnas syn på vad ett lyckat samarbete innebär för dem samt önskemål om hur det ska genomföras skulle vara användbart. Mera information om utvecklingsuppdraget och enkätresultaten finns att läsa om i utvecklingsuppdraget. Jenni Makkonen